Syftet med den här uppsatsen är att visa olika perspektiv och åsikter om att implementera det engelska språket i den svenska förskolan. För att kunna besvara syftet kommer arbetet att ligga till grund med bland annat följande frågeställningar: "Vad anser pedagogerna på förskolan om att implementera engelska språket i den svenska förskolan? Anser vårdnadshavarna att det engelska språket ska införas i den svenska förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogisk personal i förskolan om estetisk läroprocess?".  Ett tidigare experiment om ämnesintegration mellan engelska och estetisk läroprocess ligger till grund för denna uppsats. Metoderna som användes för att uppnå syftet är kvalitativ (intervjuer) samt kvantitativ forskningsmetod (enkäter).

Syftet med undersökningen var att se hur pedagoger arbetar med andraspråkselever och vuxna analfabeter som är sfi (svenska för invandrare)- studerande. Vi undersökte också vilka svårigheter det fanns i samband med dessa elevers alfabetisering samt hur samarbetet kan sett ut, ser ut eller hur det skulle kunna se ut exempelvis mellan sfi och grundskola och med specialpedagog. Undersökningen består av fyra kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio informanter. Två var sfi - lärare, en arbetade i förberedelseklass (år 6-9) och en intervju skedde med en lärare i svenska som andraspråk och en speciallärare (år 1-6). Resterande fyra hade blandad bakgrund.

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att främja de fyra ledstjärnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen är genomförd på Gekås Ullared AB och inriktar sig på rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkäter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkätundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta områdena, till exempel framtagning av en för Gekås gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsätta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Jag har genomfört en textanalys med syftet att studera utveckling och förändring av värdegrund och läroplan i två dokument: Lord Baden-Powells bok Scouting for boys (1908) och ?Bit för bit. Boken om scoutmetoden? (2005) utgiven av Svenska Scoutrådet. Som vetenskaplig litteratur har jag använt mig av läroplansanalys, värdegrundsteori och utdrag ur John Deweys pragmatism.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Mitt syfte med studien var att ta reda på lärares uppfattningar gällande ämnet svenska som andraspråk på utvalda lärosäten. l litteraturdelen bearbetas det flerspråkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lärare med en gedigen kompetens i mångfaldsfrågor deltar i studien. Resultatet visar att ämnet svenska som andraspråk fortfarande behövs som ett eget ämne. Svenska som andraspråk är alla lärares ansvar enligt informanterna och det krävs att utbildningen förändras mot att möta samhällets ökade språkliga och kulturella mångfald.I diskussionen vävs litteraturen samman med lärarnas uppfattningar om ämnet svenska som andraspråk.

Hur skulle samhället se ut om vi inte hade en föreställning vad som vad normalt eller onormalt, friskt eller sjukt? Denna undersöknings teoretiska utgångspunkter har hämtats från Michel Foucaults teorier kring makt och kontroll och hur samhället disciplinerar sina medborgare. Detta innebär att vi i denna studie utgått från ett kritiskt maktperspektiv som problematiserar antaganden om normalitet och avvikelse som i vårt fall mynnar i skolans handhavande av elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Vår undersökning har baserats på lärares erfarenheter och arbetssätt. Denna studie utgår därmed från ett lärarperspektiv.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och försöka förstå hur det svenska ledarskapet fungerar i Kina, i svenska företag med kinesiska medarbetare. Vi ämnar även belysa vilka erfarenheter svenska ledare har av mötet med den kinesiska kulturen. Metod: Vi har valt en kvalitativ metod för vår uppsats för att på så sätt kunna beskriva, förstå och få en helhetsbild av fenomenet. Den metodik som vi har valt att använda oss av är intervjuer och enkäter, som gett oss ett empiriskt underlag till denna uppsats, samt litteraturstudier, som gett oss en teoretisk referensram.Slutsatser: Att svenska ledare i stort är framgångsrika i Kina men att de problem som finns, enligt både intervjupersoner och litteraturen, främst uppstår inom områdena kommunikation, motivation och initiativförmåga. Problemen i verkligheten är dock inte lika stora som litteraturen beskriver.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever ´med annat modersmål än svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lärare so, undervisar i matematik och modersmål och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklärare på tre skolor.Resultatet visar att det som lärarna gemensamt såg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmål än svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition än den som finns i svenska skolor..

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

Den här studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsättningar föratt implementera den nya gymnasiereformen. Utifrån teoretiska antaganden gällandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering på lokal nivå. Metoden som används är samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjälp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer på lokal förvaltningsnivå är relativtsituationsberoende, avhängigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det råder en relativt bra förståelse på lokal nivå för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen är hög i de lokala förvaltningarna..

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Till följd av att Skatteverket hade uppmärksammat problematiken med skatteplanering med ränteavdrag, så kallade räntesnurror, infördes de första svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna för koncerninterna lån för företag i intressegemenskap år 2009. Dessa regler var inspirerade av motsvarande ränteavdragsbegränsningsregler i Nederländerna. På grund av att skatteplaneringen fortsatte, utvidgades de svenska ränteavdragsbegränsningsreglernas tillämpningsområde år 2013. Det har dock visat sig att på grund av nuvarande utformning och tillämpningsområde av 2013 års svenska regler, medför reglerna både tillämpningsproblem och fortsatt skatteplanering. Denna uppsats syftar till att undersöka utfallet av att införa liknande regler som nederländska ränteavdragsbegränsningsregler i Sverige, i nuvarande svenska ränteavdragsbegränsningsreglers ställe, för att analysera vilket av dessa regelverk som bäst uppfyller ändamålet med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna.

Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.