Kunskap om andras attityder kan hjälpa oss att förstå varandra. Syftet med denna studie är att undersöka invandrarkvinnors attityder till svenskar och till att integreras i det svenska samhället samt hur deras attityder kan påverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att invandrarkvinnorna i denna studie är positiva till svenskar och till att integreras i det svenska samhället. Detta verkar till stor del bero på att de jämför de erfarenheter de har från sina hemländer med de erfarenheter de har från Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har också för avsikt att göra de saker de är positiva till, så som att skaffa sig svenska vänner, fira svenska traditioner och tala svenska.

Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbättras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket påverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan få på de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav är nödvändigt för att banker skall ha tillräckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lågkonjunktur.

Uppsatsen behandlar några av de faktorer som påverkar högstadieelevers övergång frångrundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer och med en enkät, intervjuerna riktades till elever och enkäten besvarades av dessas lärare. De studien undersökta ungdomarna trivs på sin skola på grund av den närhet de upplever till varandra och till sina lärare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, är en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i..

Den h?r uppsatsen handlar om de elever och studenter som ligger runt de 15 % som ?r ?ver normalf?rdelningskurvan beg?vningsm?ssig, elever och studenter som jag ben?mner s?rskilt beg?vade. De ?r elever som har r?tt till specialpedagogisk hj?lp enligt Skollag och styrdokument men inte alltid f?r det. P? grund av detta blir en del av dem vad man kallar hemmasittare.

Risken för ett fullskaligt krig i svensk miljö och terräng, för vilken den svenska taktiken är utvecklad, ter sig mer och mer avlägsen. Däremot ser vi en ständig utveckling mot ökat deltagande i internationella insatser, varav ett flertal av världens konflikthärdar finns i ökenmiljö. Det är därför inte omöjligt att svenska pansarförband kan komma att sättas in i en miljö som motsvarar Persiska Viken 1991Som kriget 1991 visar är den amerikanska taktiken väl lämpad för krigföring i ökenmiljö medan den svenska är helt oprövad i ett reguljärt slag i dylik miljö. Därför är det intressant att jämföra dessa två koncept för att undersöka huruvida ett svenskt pansarförband har möjlighet att uppnå god effekt och nyttja armétaktiken i en kontext som skiljer sig från den ordinarie.Syftet med uppsatsen är således att undersöka huruvida det svenska taktiska konceptet är tillämpbart i en annan miljö än den svenska. Frågor som uppsatsen ämnar besvara är:Hur skiljer sig svensk taktik med mekaniserade förband mot amerikansk?Är nuvarande svensk pansartaktik tillämpbar i ökenmiljö?Hur stor inverkan har ökenmiljö och ökenterräng på taktik och metoder? .

Specialarbete, 15 hpMagisteruppsats i svenska språket, SV 2140VT 2012Handledare: Louise Holmer och Emma SköldbergExaminator: Elisabet Engdahl.

Denna studie har som syfte att beskriva en lärares tillvägagångssätt för att tydliggöra kunskapskraven i Lgr 11 som är relaterade till skriftlig språkfärdighet i spanska, samt att ta reda på elevernas uppfattningar om detta tillvägagångssätt. I den här studien används uttrycket att tydliggöra i en bred mening, vari ingår både lärarens verbalisering av kunskapskraven och alla aktiviteter som läraren sätter igång och som ska hjälpa eleverna att utveckla en förståelse för dessa.Undersökningen bygger på en fallstudie i vilken olika källor har använts: intervjuer med läraren och fyra elever, enkät, klassrumsobservationer, en matris och ett urval rättade uppgifter.Resultatet visar att läraren och hennes elever verbaliserar sina tolkningar av kunskapskraven på ett likadant sätt. För att tydliggöra kunskapskraven använder läraren flera olika tillvägagångssätt, främst utsagor om kvalitet och exempel på korrekta meningar. Som utsagor om kvalitet använder läraren de formuleringar som finns i kursplanen, samtidigt som hon förklarar med andra ord och tydliggör för eleverna vilka konkreta tecken på kvalitet dessa innebär i en text. Återkopplingen till eleverna är också ett tillfälle för att tydliggöra kunskapskraven.Som metod för att tydliggöra kunskapskraven efterlyser eleverna framförallt konkreta råd om hur en text kan bli bättre, samt att få exempel på bra och mindre bra texter.Både läraren och eleverna är tveksamma till vilken roll tydliggörande av kunskapskraven spelar i undervisningen..

Syftet med föreliggande studie är att utreda vilken roll litteratur har och hur lärare använder litteratur i ämnet svenska som andraspråk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk på gymnasienivå har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn på litteraturens syfte har ställts mot vad ledande forskning säger inom området. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gällande litteratur- och språkforskning. Resultatet visar att lärarna i undersökningen använder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet..

This study is about how older people are portrayed in TV- commercials, and what those images are saying about senior citizens as consumers. I?ve chosen two of Sweden?s most popular TV channels that are broadcasting commercials and from those two channels recorded commercials in a period of one week, three times a day (morning, afternoon and evening/night). My purpose with this study was to see when older people stared in commercials, which kind of merchandises they were marketing, in which manor they acted out their roles, and (if possible) say something about the elderly people as consumers..

Syftet med vårt arbete var att undersöka samt tydliggöra vad tre tysklärare och ett antal elever med bosniska som modersmål och svenska som andraspråk hade för inställning vid inlärning av moderna språk, i det här fallet tyska. Vi valde en kvalitativ metod och genomförde tre lärarintervjuer, utförde skriftliga enkäter med elva elever samt djupintervjuade två elever. De intervjuade lärarna ansåg att modersmålsundervisningen var av en väsentlig grund för vidare utveckling av andra språk, medan de intervjuade eleverna hittade den bästa kopplingen till svenskan pga. att eleverna kunde det svenska språket bäst. Innan vi påbörjade vår undersökning var vi av den åsikten att bosniska elever skulle använda sig av modersmålet i tyskundervisningen, men vår undersökning visade att det var det svenska språket som underlättade för de här eleverna vid inlärningen av det tyska språket..

Genom att se till Svenska Spels konkurrensfördelar, omgivning och resurser, utreda hur det som statligt företag vid en ökad konkurrens med utländska aktörer, vilka verkar på en oreglerad marknad,agerar genom att utveckla och förändra sin strategi, kan behålla sina marknadsandelar..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det är som påverkar svenska som andraspråkselevers motivation att lära sig svenska som andraspråk på gymnasiet. Forskningsfrågorna är: 1. Hur motiverade är eleverna i undersökningsgruppen att lära sig svenska? 2. Finns det någon som helst giltighet i de förklaringar till motivationen som forskningen redan har fört fram? 3.

I vår studie är syftet att undersöka hur matematikens begreppsbildning påverkas av språk ochkulturella skillnader för elever med svenska som andraspråk. Undersökningen syftar till att ta reda påvad pedagogerna anser om detta och hur de arbetar med det i undervisningen. För att ta reda på vadpedagogerna anser och hur de arbetar valde vi att göra en strukturerad intervju med pedagoger i ämnetmatematik och svenska som andraspråk. I resultatet av vår undersökning har vi kommit fram till attspråket och kulturen har stor inverkan på begreppsbildningen i matematikundervisningen. I resultatetkom det bland annat fram att tidigare erfarenheter, metaforer och verklighetsanknutna uppgifter kanorsaka problem för elever med svenska som andraspråk..

Den här uppsatsen är en undersökning av Svenska Dagbladets musikbevakning under 30 år, från 1980 till 2010. I en inledande kvantitativ delstudie undersöktes Svenska Dagbladets innehåll två veckor vart tionde år för att få svar på frågor som hur mycket det skrivits om olika musikstilar genom åren och hur bevakningen utvecklats och förändrats. Erfarenheter från den kvantitativa delstudien låg sedan till grund för en uppföljande kvalitativ delstudie där musikjournalister med lång erfarenhet av att arbeta på tidningen intervjuades. Det samlade resultatet visar att musikbevakningen i Svenska Dagbladet förändrats från att tidigare främst ha fokuserat på den klassiska musiken, till att i allt större utsträckning handla om modern populärmusik. Detta kan förklaras av ett sämre ekonomiskt läge för Svenska Dagbladet, en pågående trend i tidningsvärlden att skriva alltmer om populärkultur, en generationsväxling bland skribenterna och ett uppluckrande av tidningens tidigare kulturella identitet..

Detta examensarbete undersöker pedagogers syn på begreppet "en skola för alla", hur de går tillväga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utsträckning det är en skola för alla, men även hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbättra läromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information från svenska lagar och styrdokument angående skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod användes. Arbetet grundas på intervjuer med åtta grundskolepedagoger, två specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att pedagogerna inte anser att det fullt ut är en skola för alla.