Svenska som andraspråk är ett relativt sett nytt skolämne som tillkom vid mitten av 1990-talet. Tanken var att ämnet skulle ge skolelever med utländsk bakgrund det särskilda stöd och inlärningspedagogik som dessa elever förväntades behöva för att lära sig svenska och för att förstå och integreras i det svenska samhället. Den här uppsatsens primära uppgift har varit att undersöka och diskutera hur de elever som får sig svenska som andraspråk tilldelat, i grundskolans senare år, väljs ut och om elev och målsman har något inflytande. En sekundär frågeställning har varit att undersöka vad lärare och skolledarna tror om svenska som andraspråks framtid som skolämne. Den här uppsatsen har visat att det råder en godtycklighet i urvalsförfarandet och att det sker på olika sätt på olika skolor och i olika kommuner. Den har även visat att målsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet. 6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrig undervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nästan alla intervjuade nämnde särskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolämnets utveckling..

Denna uppsats undersöker huruvida det finns ett samband mellan dialekt och stavning. I studien ingår en skola i Småland, Stockholm respektive Ångermanland. Eleverna som medverkar går i åk 1-2 och har deltagit i ett stavningstest på enskilda ord samt fritt skrivit om ett självvalt ämne. Resultatet har jämförts med de dialektala särdrag som sägs vara karaktäristiska för dialekten och visar att de elever som tillämpar fonetisk stavning i viss mån påverkas av sin dialekt..

I Sverige har man sedan flera år tillbaka arbetat för ett enklare ochbegripligare myndighetsspråk. Idag är det till och med lag på att myndigheterska uttrycka sig begripligt för att svenska medborgare ska få insyn i derasarbete. I och med Sveriges inträde i EU ställs svenskan inför nya utmaningar.Översättarna inom EU måste exempelvis följa punktregeln vid översättning avvissa typer av dokument, vilket innebär att en mening i källtexten ska motsvaraen mening i måltexten. Denna regel vållar problem för de svenska översättarnaeftersom den ofta innebär att de svenska meningarna måste packas med såmycket information att textens läsbarhet försämras. ?EU-svenska? brukardessa informationstunga meningar kallas, och de är ett svårt bakslag förmyndigheternas språkvårdsarbete.I min uppsats har jag valt att titta närmare på svenska översättningar avEU-texter som inte följer punktregeln för att se om EU-svenskan existerar ävendär.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Anna Lyngfelt.

Vårt mål med detta arbete har varit att få reda på hur vi kan inspirera elever till att arbeta med poesi. För att komma fram till ett resultat i denna fråga har vi läst litteratur, analyserat läromedel samt samtalat med svensklärare som arbetar med poesi i år 7.Vi har genom vårt arbete kommit fram till att läraren är den största och viktigaste inspirationskällan för eleverna. Utan en engagerad lärare infinner sig inte den rätta poetiska stämningen. Läromedel kan också vara till viss hjälp som inspiration, men då gärna i form av en nypresentation av läraren. Via vår läromedelsanalys har vi nämligen sett att många läromedel, p.g.a.

Sverige är på väg mot ett skolsystem som ger en ökad uppdelning av elever. Det skapas fler och fler valmöjligheter och alternativ för dagens elever. Nivågruppering innebär att eleverna delas upp i lättare och svårare grupper inom ett och samma ämne. I grundskolan har dessa grupper tidigare kallats allmän och särskild kurs. Framförallt är det i engelska och matematik som nivågruppering förekommer.

Jag beskriver i detta arbete en klassrumsstudie där fyra seende och en synskadad elev samverkar kring ett taktilt bildarbete. Undersökningen har fokus på den sociala interaktionen mellan ungdomarna. Den metod som använts har främst varit etnografinspirerad, där jag dokumenterat med hjälp av filmkamera tre olika lektionstillfällen, när eleverna gjorde en taktil bild av en känd konstbild. Bearbetningen har skett via en induktiv analys där målet har varit att utgå från mitt filmade material för att hitta vilka former av interaktioner som uppstått under just det ögonblick kameran har fångat handlingarna mellan eleverna.Syftet har varit att få en insikt i hur kunskaper om hur synskadade ska få ökade tillgångar till bilden och bildämnet på grundskolan. Den frågeställning som varit aktuell har fokuserat på hur elever med synskada kan integreras i klassrumsundervisning i ämnet Bild och vilken form av interaktion som uppstått mellan eleverna.Eftersom även den pedagogiska rollen inbegripits beskrivs också skolverkets riktlinjer för att hjälpa elever med synskada eller andra funktionella handikapp att nå målen i kurs -och läroplaner.

Denna uppsats tar upp ett begrepp inom skolans värld som kallas för prov ur ett elevperspektiv. För lärare ses prov som en nödvändighet och de väger tungt för betygssättningen beroende på hur eleven presterar. Dock kan man ändå se att det varierar från skola till skola hur tungt proven väger in i betygen/omdömen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på elevers förhållningssätt till prov i svenska, särskilt läsförståelseprov i svenska. Genom samtalsintervjuer med sjutton elever i årskurs 5-6 har jag undersökt hur de upplever proven i skolan. Resultatet från samtalsintervjuerna har jag tolkat och analyserat utifrån Vygotskijs teori om proximala utvecklingszoner. Det jag har kommit fram till i den här undersökningen som jag har gjort i arbetet kort sagt att de flesta eleverna i undersökningen hade klart för sig varför de får läsförståelseprov i svenska, men även att det finns många fler olika sorters prov i svenska.

Detta arbete handlar om informationskrigföring och hur det påverkar företag. Det är ett stort och komplext område, men det är högaktuellt och Försvarsdepartementet har en arbetsgrupp AgIW (1997) som ska försöka behandla ämnet som helhet och hur det påverkar Sverige. Jag har valt att fokusera mig på företag och min problemformulering lyder:1. Finns det svenska företag som har utsatts för informationskrigföring?2.

Vilka problem med den matematiska förståelsen anser matematiklärare att elever med problem i svenska språket har? Vilka undervisningssätt anser lärare är bäst för att utveckla den matematiska förståelsen hos elever med problem i svenska?.

 SAMMANFATTNING                                                               Dagens gymnasieskolor erbjuder allt fler specialutformade program och möjlighet att integrera fritidsintressen med studier. Problem uppstår då alla ungdomar inte har samma förutsättningar att snabbt förflytta sig i rummet. Denna ojämna fördelning av rörlighet skapar skilda villkor för elever i valet av gymnasieutbildning. "skollagen föreskriver att utbildning inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas(1kap.2 och 9 §§)... En likvärdig utbildning innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika"(Lpf94 kap 1, skolverket 2006). Tidsgeografin studerar tidskrävande processer i det fysiska rummet.

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Historieförmedlingen i svenska folkskolan, historiesyn och fostran..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Intresset för ledarskap är stort massmedia skapar rubrik kring ledarskapet och hur det ska bedrivas. Det svenska särdraget har vuxit fram ur en stark tradi­tion och kan ha bidragit till den unika svenska ledarskapsstilen, vilken kan vara framti­dens ledande ledarskapsstil. En ledarskapsegenskap är self-efficacy vilken står för individens subjektiva tro på sin egen förmåga. Organisationer bör ge män och kvinnor samma förutsättningar för ledande positioner. Aktuell studie är en enkätbaserad kvantitativ studie som under­sökte om graden av self-efficacy har betydelse för den svenska ledarskaps­stilen och om genus påverkar denna.