Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur första mötet mellan skolan och en mångkulturell elev ochhans/hennes familj kan se ut i Motala kommun och hur beredskapen är för mottagandet, samt att studera adekvat litteratur i ämnet. Finns det någon skillnad mellan ideal och verklighet?De metoder som använts i arbetet är litteraturstudier och intervjuer.Resultatet av litteraturgenomgången visar, att det är synnerligen viktigt att satsa på det första mötet och att det är ett gyllenetillfälle att med familjen skapa en god och värdefull kontakt för framtiden. Resultatet av intervjuerna pekar på att det första mötet kan se väldigt olika ut, beroende på vilken skola det gäller. För alla skolor gäller dock att det första mötet inte upplevs som något problem, något som framför allt har sin grund i det begränsade antalet nyanlända, mångkulturella elever som kommer till kommunen.

Syftet med examensarbetet är att studera vilka åsikter lärare inom grundskolan och särskolan har om en skola för alla, utifrån ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på vilka förändringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrågor som ligger till grund för examensarbetet är:Vad säger lärare i grundskolan och särskolan om en skola för alla?Vilka faktorer påtalar lärare är grundläggande för att en skola för alla ska fungera?Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lärare?Litteraturgenomgången behandlar de faktorer som kan påverka hur framgångsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa är bland andra att en ändrad människosyn krävs i samhället, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna från särskolan inte behöver särskiljas, grundskolans elever lär sig att acceptera människors olikheter och eleverna kan få ett utbyte av varandra.

Detta är en korpusundersökning av nederländskans speciella tidsadverbial som består av nominalfraser i genitiv samt deras översättningar till svenska. Det visade sig att den vanligaste översättningslösningen var en prepositionsfras med "på" som huvudord. Tidsadverbialens placering i satsen på respektive språk har också undersökts och resultaten visar på att majoriteten av tidsadverbial behålls på samma plats i satsen på svenska som på nederländska..

Genom att följa förändringsarbetet på en grundskola under tre år och där organisera en undervisning baserad på problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning från en som organiseras kring problem. I arbetet ingår en attitydundersökning hos elever som undervisats på detta sätt och resultatet visar att arbetssättet och NO-ämnena uppfattas positivt. Jag vill med detta arbete undersöka något av hur synen på undervisning och lärande förändrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fått kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lär, och detta har lett fram till nya metoder och förhållningssätt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhållningssätt har bara delvis slagit igenom på fältet men en pedagogisk debatt pågår i samhället och ute på olika skolor.

Analys av den svenska översättningen av Bayna al-qasrayn/Mellan de två slotten av Naguib Mahfuz (fyra kapitel). Prövning av hypotesen att översättningar alltid uppvisar en högre grad av uttrycklighet jämfört med källtexterna (Blum-Kulka 1986)..

Uppsatsen behandlar grannspråken i svenskundervisningen. Studiens huvudsyfte var att undersöka gymnasielärares inställning till grannspråk. Ett av delsyftena var att undersöka vilken plats grannspråksundervisning hade i de senaste två läroplanerna samt om förändring skett i och med den nu gällande läroplanen Lgy 2011. Ett andra delsyfte var att ta reda på hur Skolverket motiverade att grannspråken inte fanns med under det centrala innehållet (anvisningar om kursinnehåll) i kursen Svenska 1. Metoden som användes var kvalitativ och materialet inskaffades genom intervjuer med fem lärare samt genom närläsning och jämförelse mellan kursplanerna.Resultatet visade att det i den nya läroplanen Lgy 2011 ges lite större plats åt grannspråken och att innehållsformuleringarna blivit tydligare.

Detta examensarbete behandlar kunskapsområdet friluftsliv inom ramen för ämnet idrott och hälsa i den Svenska grundskolan. Det har tidigare varit en brist på friluftslivsundervisning och av den anledningen har studien undersökt om nya kursplanen i Lgr11 underlättat det pedagogiska arbetet för lärarna. Undersökningen är riktad mot hur lärare upplever och undervisar inom detta kunskapsområde. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem lärare från tre grundskolor i norra Sverige. Resultatet visar att flera av de undersökta lärarna främst ser friluftsliv i termer av aktiviteter och de upplever att det är många ramfaktorer som försvårar arbetet med området.

Skolan är en betydelsefull del av barn och ungdomars vardag. Elevhälsans insatser saknar ett större förebyggande aktivitetsperspektiv då det mesta idag är individrelaterat gällande funktionshinder och ohälsa. Både den somatiska och den psykiska ohälsan ökar bland Sveriges barn och ungdomar. Skolan är en ny arena för Arbetsterapi i Sverige, det finns inte så många som har studerat den ?vanliga? grundskolan utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv.

Denna studie handlar om vad pedagoger har för attityd, utbildning och förutsättningar gällande informations- och kommunikationsteknik (hädanefter benämnt IKT) i grundskolans tidigare år.    Nedan frågeställningar har används för att ge läsaren en bra grund till ämnet och senare i texten komma fram till en slutsats Vad finns det för förutsättningar på de tillfrågade pedagogernas skolor för att kunna undervisa med hjälp av IKT?Vad för relevant utbildning har de tillfrågade pedagogerna som undervisar med hjälp av IKT?Hur arbetar de tillfrågade pedagogerna med IKT?Vad har de tillfrågade pedagogerna i grundskolans tidigare år för attityd till IKT?     I den här studien användes intervju som metod.  Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa respondentintervjuer. Fem pedagoger i grundskolans tidigare år intervjuades, med tidigare år menas från förskoleklass till årskurs 6. Utvalda delar från intervjuerna är transkriberade. I analysen presenteras teman utifrån den kartläggning som gjorts av intervjuerna, med hänsyn till frågeställningarna i denna empiri.

Sammanfattning (Abstract)Studien syftade till att ge kunskap om musikanvändandet i förskoleklass och hur pedagoger förbereder barnen att nå målen i lågstadiets kursplan i musik då förskoleklassen ska vara skolförberedande. Vi ville förstå vilka förutsättningar pedagogerna menar att de skapar för barnen inför lågstadiet och hur det fungerar rent praktiskt ute i verksamheterna. Frågorna vi ställde var: Vilka musikaliska verksamheter genomförs i praktiken? Vilka inställningar har pedagogerna till musikverksamhet i förskoleklass? Hur relaterar pedagoger verksamheten i förskoleklass till innehållet i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, 2011) med avseende på kursplanen i musik för årskurs 1-3? Metoden vi använde är kvalitativ och semi-strukturerad intervju. Vi intervjuade sex pedagoger samt två rektorer.

Detta examensarbete undersöker kvinnors närvaro i både text och bilder i kursböckernai religion i grundskolans senare år (årskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks ochanalyseras i minst tre läroböcker som används i grundskolan i Sverige. Kursplanengällande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jämföras medböckernas innehåll.Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, KristinaBoréus och Michel Foucault står i centrum för mina teorier. Hirdman analyserarmaktprocesser, det vill säga dikotomi där det manliga inte blandas med det kvinnliga ochhierarkin som visar vad normen är. Bergström och Boréus säger att det finns ettregelsystem som visar människor vilket sätt de ska prata och agera på.

Syftet med följande arbete är att är att kartlägga och granska hur ungdomar på individuella programmet upplever sin studiesituation en och en halv termin efter antagning, men även att ta reda på vilken skolbakgrund eleverna har samt hur de ser på sin egen framtid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning med fokus på gymnasieskolan, specialpedagogik, styrdokument och övergripande teorier som vi har inspirerats av. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på hur några elever på IV-programmet hade upplevt resan från grundskolan till gymnasieskolan. Vår intention var att få höra elevernas egna berättelser samt att ta reda på de tankar och känslor som de förknippade med att inte vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Resultaten av vår undersökning visar på att eleverna, trots att de lämnat högstadiet utan att vara behöriga, har en positiv syn på framtiden.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.