Sök:

Sökresultat:

16708 Uppsatser om Svenska för invandrare - Sida 42 av 1114

Lovisa Ulrika : en förestÀllning

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Kan den svenska ledarskapsstilen, stÀrkas av tron pÄ den egna förmÄgan?

Intresset för ledarskap Àr stort massmedia skapar rubrik kring ledarskapet och hur det ska bedrivas. Det svenska sÀrdraget har vuxit fram ur en stark tradi­tion och kan ha bidragit till den unika svenska ledarskapsstilen, vilken kan vara framti­dens ledande ledarskapsstil. En ledarskapsegenskap Àr self-efficacy vilken stÄr för individens subjektiva tro pÄ sin egen förmÄga. Organisationer bör ge mÀn och kvinnor samma förutsÀttningar för ledande positioner. Aktuell studie Àr en enkÀtbaserad kvantitativ studie som under­sökte om graden av self-efficacy har betydelse för den svenska ledarskaps­stilen och om genus pÄverkar denna.

Maktens ideologier och sprÄk i svenska skolors vÀrdegrunder : - FrÄn Martin Luther till lokala likabehandlingsplaner

Syftet med studien Maktens ideologier och sprÄk i svenska skolors vÀrdegrunder Àr att systematiskt analysera innehÄllet i skriftliga dokument som kan sÀgas utgöra eller har utgjort vÀrdegrunder för allmÀnna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rÄdande maktordningen i samhÀllet och den vÀrdegrund som rÄder i allmÀnna svenska skolor. Detta tycks gÀlla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna föresprÄkar. AllmÀnna skolor kan sÄledes i hög grad ses som redskap för att reproducera, Äterskapa, makten hos för tillfÀllet dominerande samhÀllsgrupper och för att styra eleverna, samhÀllsmedborgarna, i önskvÀrd riktning..

NYTT LAND, NYTT LIV, NYTT YRKE. Är vĂ„rd- och omsorgssektorn det enda alternativet för invandrarkvinnor? - En studie om invandrarkvinnor som vĂ€ljer VĂ„rd- och omsorgsutbildningen

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ invandrarkvinnors motiv för att vÀlja VÄrd- och omsorgsutbildningen och att studera hur utbildningsvalet samverkar med klass, utbildningsbakgrund och invandring. Tidigare forskning har visat att sprÄkkunskaper, utbildningsnivÄ och diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr betydelsefulla faktorer nÀr det gÀller invandrarnas situation pÄ den svenska arbetsmarknaden. Klass har inte diskuterats i tidigare forskning nÀr det gÀller invandrarkvinnor och utbildningsval. Jag har med inspiration frÄn Pierre Bourdieus klassteori och Beverley Skeggs resonemang kring omvÄrdnadskurser valt att undersöka vilken roll klasstillhörighet, tidigare utbildning, arbetsbakgrund och invandring spelar för informanternas val av VÄrd- och omsorgsutbildningen. I den hÀr uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio invandrarkvinnor som studerar VÄrd- och omsorgsutbildningen pÄ Komvux.

"Man byter huvud nÀr man kommer till Sverige" : En implementeringsstudie i svenskundervisningen för invandrare (sfi)

Den hÀr uppsatsen presenterar resultat frÄn intervjuer med Ätta lÀrare pÄ grundskolan angÄende begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att fÄ svar pÄ hur lÀrare pÄ grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lÀrarrollen har förÀndrats, synen pÄ begreppet handledning samt hur olika handledningstillfÀllen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas Äsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lÀrares syn pÄ handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och rÄd pÄ hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, sÀrskilt nÀr det gÀller elever i svÄrigheter. Respondenterna vill Àven att handledningstillfÀllet ska föregÄs av observation. Detta skiljer sig frÄn vad litteraturen sÀger.

Det mÄngfacetterade demokriuppdraget : om olika perspektiv pÄ demokrati inom svenskÀmnet

I vÄr uppsats har vi undersökt demokratiuppdragets roll i den svenska skolan. detta har vi gjort genom att analysera kursplanen för Àmnet Svenska 2000 med inriktning mot Ärskurs 9 och Àmnesplanen för Svenska 1. Detta med utgÄngspunk i tre demokratiperspektiv som vi har definerat som deltagarperspektivet, det indiviinriktade perspektivet samt det kritiskt granskande perspektivet..

GÄr Sverige mot en dotterbolagsekonomi?

Vi har granskat svenska företag som blivit uppköpta av utlÀndska företag för att undersöka hur sysselsÀttningen i den svenska verksamheten pÄverkats efter uppköpet. Vi undersökte om centrala svenska huvudkontorsfunktioner flyttas utomlands efter förvÀrvet. För att uppfylla vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av en induktiv metod. VÄr undersökning baseras pÄ en kvalitativ studie med kvantitativa inslag i form av en jÀmförelsestudie. Vi undersökte Ätta utlÀndska företagsuppköp av svenska företag.

En spindel i nÀtet? : Om specialpedagogers roll och förtrogenhetskunskap inom habiliteringen

This thesis is a qualitative study of a new law that was applied in December 2010. The law is called Lagen om etableringsinsatser fo?r vissa nyanla?nda invandrare, and is meant to help newly arrived immigrants that come to Sweden to establish themselves in the Swedish society. The aim of the study is to see what discourses the Swedish government produces as a result of this new law. Interesting for the study is to see what happens in the implementation stage at a local level, in this case in the municipality of O?rnsko?ldsvik.Theoretically and methodologically I emanate from critical discourse theory and institutional theory.

Islam och den svenska skolan - en undersökning om den svenska skolans bemötande av muslimska barns och förÀldrars behov

Vi har gjort en undersökning om den svenska skolans bemötande av muslimska barns och förĂ€ldrars behov. Upplever muslimska barn och förĂ€ldrar att deras behov tillgodoses av den svenska skolan? Är vissa behov och diskussioner mer vanligt förekommande Ă€n andra? PĂ„ vilket sĂ€tt bemöts de behov och diskussioner som kan uppstĂ„ av den svenska skolan?Litteraturdelen behandlar de omrĂ„den i svensk skola som för vissa muslimer kan komma bli svĂ„ra att delta i samt ger exempel pĂ„ hur lĂ€rare kan bemöta detta. Det vi har kommit fram till Ă€r att mĂ„nga förĂ€ldrar kĂ€nner bristande engagemang frĂ„n lĂ€rarens hĂ„ll nĂ€r det gĂ€ller att sĂ€tta sig in i olika religioner. Vi har ocksĂ„ kunnat se att det inte fanns nĂ„gon skolplan om hur muslimska barn och förĂ€ldrars behov bör bemötas, i kommunen dĂ€r vi genomförde vĂ„r undersökning..

ÖvergĂ„ngen frĂ„n skola till arbete - En jĂ€mförande studie av Sverige och Frankrike

SAMMANFATTNING I Sverige och Frankrike har man haft en hög och bestÄende ungdomsarbetslöshet sedan nittiotalet. Ungdomar har svÄrt att etablera sig pÄ arbetsmarknaden dÄ de har mindre arbetslivserfarenhet och yrkeskompetens. IntrÀdet pÄ arbetsmarknaden pÄverkas dock av vilken transitionsregim som man har valt för att hantera övergÄngen mellan skola och arbete, det vill sÀga hur man utformar sina institutioner för att pÄverka övergÄngen. Av sÀrskilt intresse Àr utbildningssystemet, dÀr bÄde Sverige och Frankrike har en utbildning som bygger pÄ relativt generell och teoretisk kunskap. Kohortstudier som utförts i Sverige och Frankrike pÄ generationerna som trÀtt ut pÄ arbetsmarknaden 1998 respektive 2001 visar att arbetslösheten fortfarande Àr relativt hög bland ungdomarna tre Är efter intrÀdet pÄ arbetsmarknaden, i synnerhet i Frankrike.

Diversity in practice : a study of Gothenburg policies vision at diversity

Det har inte gĂ„tt att undvika mĂ„ngfald i dagens samhĂ€lle. Det talas och skrivs om det i media, det förekommer i jobbannonser och man pratar om det sĂ„vĂ€l som offentligt som privat. Ordet mĂ„ngfald Ă€r ett ord som ofta dyker upp i denna uppsats. Det Ă€r ett ord som för mĂ„nga betyder ett positivt sĂ„dant. Även om mĂ„ngfald Ă€r ett ord som betyder mycket och betyder olika för olika mĂ€nniskor framkommer det i denna uppsats att mĂ„ngfald innehĂ„ller tvĂ„ viktiga begrepp, nĂ€mligen etnicitet och kön.

Ingvarsstenarna i tid och rum

Denna studie bygger pÄ intervjuer med lÀrare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan nÀr det gÀller kulturmöten. Deras svar Àr ett litet urval av den mÀngd av erfarenhet som finns ute pÄ de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tÀnkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat vÄra kunskaper som pedagoger.VÄra frÄgestÀllningar har varit:Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan?Vilket förhÄllningssÀtt har lÀrarna till invandrarelever i den svenska skolan?.

Idrott och integration

Idrottens förmÄga att bidra med positiva effekter för integration Àr omdiskuterad.Det finns bÄde de som har stora förhoppningar pÄ idrotten som enintegrationsfrÀmjare och de som Àr mer skeptiska nÀr det kommer till idrottens roll iintegrationsprocessen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka idrottenspotential att integrera invandrare i samhÀllet samt att undersöka vilka hinder somfinns för att idrott ska fungera integrationsfrÀmjande. Studien bygger pÄ en analys av12 vetenskapliga artiklar som alla behandlar relationen mellan idrott och integration.Resultatet av denna litteraturstudie visar att idrott kan bidra med positiva effekter förintegration, bland annat genom att erbjuda en mötesplats dÀr relationer kan byggasöver kulturella grÀnser. Resultaten visar dock Àven att idrottsrörelsen inte Àr fri frÄnde spÀnningar som finns i samhÀllet i stort och det Àr dÀrför orimligt att tro att idrottenpÄ egen hand ska kunna bidra till att mÀnniskor kÀnner sig integrerade i samhÀllet..

SkĂ€lig hĂ€ktningstid: Är svenska hĂ€ktningstider förenliga med Europakonventionen?

I likhet med svensk lag saknar Europakonventionen reglering avseende högsta möjliga hÀktningstid. Huruvida en hÀktningstid varit skÀlig har egentligen inte prövats av den svenska domstolen medan Europadomstolen har en omfattande praxis dÀr frÄgan om skÀlig hÀktningstid prövats. Den övergripande frÄgestÀllningen har under uppsatsen varit om svenska hÀktningstider Àr skÀliga mot bakgrund av Europakonventionens bestÀmmelser. För att bemöta frÄgan har en rÀttsdogmatisk metod anvÀnds dÀr bÄde beslut frÄn JK och andra organ studerats för att kompensera för avsaknaden av lÀmplig juridisk litteratur. Utöver det har rÀttsfall frÄn Europadomstolen samt den svenska domstolen presenterats som till viss del berör frÄgan.

Engelska lucktester för elever med annat modersmÄl Àn svenska : En undersökning av hur elever med annat modersmÄl Àn svenska presterar pÄ lucktester och lÀsförstÄelsedelen i nationella provet i engelska jÀmfört med elever som har svenska som modersmÄl.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur elever med annat modersmÄl Àn svenska presterar pÄ lucktestet i lÀsförstÄelsedelen i nationella provet i engelska jÀmfört med elever med svenska som modersmÄl. En kvantitativ undersökning av 80 nationella prov visade att resultaten pÄ lucktestet var mycket lÀgre Àn pÄ lÀsförstÄelsedelen i elevgruppen med annat modersmÄl, medan dessa bÄda resultat överensstÀmde i elevgruppen med svenska som modersmÄl.  En slutsats av resultatet Àr att lucktester inte bara mÀter lÀsförstÄelse, det vill sÀga reception av text, utan Àven formell grammatisk kompetens, det vill sÀga egen skriftlig produktion. Detta stÀller större krav pÄ behÀrskningen av sprÄket i frÄga och tidigare forskning kring tredjesprÄksinlÀrning och lucktester har visat att dessa orsakar tredjesprÄksinlÀrare problem..

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->