Syftet med detta arbete är att undersöka hur man kan förbättra tvåspråkiga elevers situation i skolan. En litteraturstudie och intervjuer med fem lärare har legat till grund för undersökningen av hur viktig modersmålsundervisningen och undervisningen i svenska som andraspråk är för tvåspråkiga elever samt huruvida det skulle vara bättre att undervisa dessa elever på deras modersmål i till exempel samhällsorienterande ämnen. Resultatet visar att det är mycket viktigt att behålla modersmålet och utveckla det. Därför borde modersmåls- undervisningen ligga inom eller strax efter ordinarie skoltid. Man borde även sträva efter att förbättra modersmålslärarnas status.

Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstå elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda på detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, där jag har tillämpat en hermeneutisk ansats. För att fånga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat på eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio år.

Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Denna undersökning handlar om elevers kunskaper och uppfattningar angående höstlöven och nedbrytning i naturen. Studien har gjorts på två skolor i årskurs 3. Skola A har profilen ?Natur och Miljö? och skola B är en större skola utan profil. Syftet med arbetet är dels att kartlägga elevers föreställningar om nedbrytning i naturen och dels att undersöka hur man kan arbeta med ämnet i skolan för att få en god lärandemiljö.

Målet med vårt examensarbete var att ta reda på vad elever i grundskolans tidigare år har för attityd till matematik. Vi ville även veta varför och hur attityden förändras, om den förändras genom åren. Som bakgrund till undersökningen har vi använt oss av litte-ratur som handlar om elevers attityd och motivation till matematik. För att ta reda på vår problemställning besökte vi två olika skolor i södra Sverige där vi gjorde observationer och eleverna fick besvara enkäter. När vi sedan sammanställde resultaten och analyse-rade dem jämförde vi de svaren vi fått in genom våra enkäter med det vi såg när vi ob-serverade, samt de teorier vi använt oss av.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur årskurs nio-elevers livstolkning ser ut. Inom detta begrepp har vi valt att fokusera framförallt på självbild och identitet, gudsbild och framtidsbild. Flickorna står i centrum medan pojkarna finns med som jämförelsegrupp. Studien bygger på två empiriska undersökningar gjorda i en mindra stad i södra Sverige. Resultaten bekräftar att grundläggande värderingar liksom könsroller har en tendens att leva kvar trots att samhället förändras i allt snabbare takt.

Modern forskning lyfter fram modersmålets betydelse för inlärningen och därför är det intressant att undersöka vilken insats modersmålslärarna kan göra för att stödja elevers matematiklärande. Syftet med arbetet är att utifrån några verksamma modersmålslärares perspektiv studera minoritetselevers lärande i matematik i den svenska skolan.Studien bygger på intervjuer med fyra modersmålslärare med lång erfarenhet inom yrket.  Undersökningen visar att matematikundervisningen på modersmål karaktäriseras av elever som känner sig trygga, som talar mycket matematik i små grupper där de växlar mellan båda sina språk.  .

Syftet med det självständiga arbetet är att bidra med några nya kunskaper kring hur läromiljöns utformning påverkar elevers texter. I föreliggande arbete vill vi pröva om och i så fall hur läromiljöer påverkar elevtexter. Arbetet är framtaget i samband med ett intresse för läromiljöns utformning och påverkan. Utgångspunkten för arbetet är: Om och i så fall hur en läromiljö med utgångspunkt i att lära genom samspel, kommunikation, sinnen och erfarenheter kan påverka elevers texter? I tidigare forskning framkommer det hur det sociala samspelet används i undervisningen samt hur elevers individuella erfarenheter kan tas tillvara på.

Syftet med undersökningen är att se hur elevers kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika skolor arbetar med elevers kostintag. De frågor vi ställer är, vad skolan serverar för mat och vem det är som bestämmer vad som ska serveras. Hur kan måltidsverksamheten se ut på två olika skolor i två olika kommuner? Vilka riktlinjer och mål finns beträffande skolmåltider och kost på skolan? Hur kan pedagoger göra kosten till en del av det dagliga skolarbetet? Hur arbetar pedagogerna med kosten på de skolor vi undersökt? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi intervjuer med kostansvarig, rektor och måltidspersonal och pedagog- och elevenkäter på två skolor i två olika kommuner i Skåne.

Examensarbetet syftar till att ge en bild av elevers attityder och uppfattningar om betyg. Efter en inledande genomgång av de svenska betygssystemens historia samt en litteraturstudie kring det nu rådande betygssystemet, presenteras resultatet av en enkätundersökning utförd bland 88 elever i årskurs 9. Studien innefattar betygens påverkan på elever i avseende på motivation, stress och press, självförtroende och identitet samt tävlan mellan elever. Vidare uttalar eleverna sig om kraven på godkänd i kärnämnena inför gymnaiset, en betygsfri skola, det nuvarande betygssystemets för- och nackdelar samt hur väl rättvisa och god information från lärarnas sida stämmer överens med deras erfarenheter. Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare forskning och visar att flertalet elever upplever stress över betygen, att ett dålig betyg sänker självförtroendet och att det i viss mån förekommer tävlan mellan elever om betyg.

Vårt examensarbete fokuserar på att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers syn på matematikämnet. Vi har försökt åstadkomma detta genom att besvara tre frågeställningar angående på vilket sätt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och använder sig av skolämnet matematik samt vilka upplevelser de har av sådana situationer och vad som påverkat deras prestationer. Metodmässigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkät som innehåller två olika sorters frågor: sju med svarskalor och två öppna frågor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkät distribuerades digitalt via Internet till en slumpmässig grupp och vi fick in 141 svar från människor mellan åldrarna 13 och 53. Vårt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med läraren, lärarens matematiska kunskaper, lärarens undervisningsmetod och lärarens återkoppling med elever är viktigare än faktorer som matematikbokens utformning och föräldrars engagemang.

Problemområdet för denna studie grundas i statistik som visar på att en betydande del av elever som har avslutat studier vid en yrkesförberedande gymnasieprogram upplever att utbildningen på ett bristande vis förberedde dem för yrket. Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Som exempel för yrkesförberedande gymnasieutbildningar utgör i studien vård och omsorgsprogrammet och fordons- och transportprogrammet. Genom en sammanställning av vetenskapliga studier, statliga utredningar, myndighetsdirektiv samt offentlig statistik besvaras studiens undersökningsområde genom en litteraturstudie. De anlagda teorierna förklarar individers val, skolorganisationens roll samt gruppmentalitets betydelse för elevers kunskapssyn.

Abstract Holmström, Clara och Näckrup, Malin (2012). Om elevers självbild i en tredjeklass. Malmö Högskola: Lärande och samhälle. Vårt examensarbete handlar om barns självbild ur ett genusperspektiv. Studiens syfte är att undersöka hur elever i en tredjeklass ser på sig själva, och hur de tror att vänner och familj uppfattar dem. Vi har försökt se om och hur genus avspeglar sig i barnens svar. Genom vår empiri som består av teckningar med framtidsvisioner ritade av elever samt intervjuer med ett antal elever, har vi försökt få svar på följande frågeställningar: Vad går att utläsa av teckningar från elever i en tredjeklass om hur de tänker kring sig själva i framtiden? Vad kan vi utläsa om ett antal elevers självbild genom deras intervjusvar? Vilka eventuella genusskillnader avspeglas i barnens teckningar och intervjusvar? I kapitlet Bakgrund och tidigare forskning har vi skrivit om vad som kännetecknar barn i nio-elvaårsåldern, om olika självbegrepp och om genusbegreppet.

I denna uppsats undersöker vi elevers förståelse för begreppet area, samt om de kan koppla sina kunskaper till sin egen vardag. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och undersökningsgruppen bestod av tio elever i skolår 8. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har brister i sin förståelse för areabegreppet, eleverna förknippar begreppet area med formeln . De kan beräkna arean av en rektangel men kan inte med ord beskriva vad en area är. Eleverna anser trots detta att de har nytta av sina kunskaper om area i sin egen vardag..

Språk är en del av den undervisning som alla elever får under sin tid i skolan. För att elever ska kunna lära sig ett andra språk utöver det modersmål eleven har krävs det att läraren kan, genom kunskap om och val av strategier och modeller, hjälpa till med inlärningen. Det är hur läraren kan hjälpa sina elever att uppnå bästa möjliga resultat i sin inlärning av sitt andraspråk som arbetet behandlar. Detta arbete tar sin utgångspunkt från ett lärarperspektiv, d.v.s. hur en lärare ser på hur de bäst kan hjälpa sina elevers andraspråksinlärning.