Det svenska biståndet till utvecklingsländer har förändrats sedan det officiellt inleddes för drygt 60 år sedan. Från att ha varit något som regeringen inledningsvis mest fnyste åt är biståndet idag en viktig del av den Svenska ekonomin. De svenska biståndsorganisationerna arbetar för att förbättra omständigheterna i utvecklingsländer, men de gör det på olika sätt. Teorier som varit centrala i denna studie är Alf Hornborgs teori om utveckling och Edward Saids teori om ?The other?. Denna uppsats bygger på en litteraturstudie där jag avgränsat mig till att undersöka det svenska biståndet till Afrika.

Kotlers konkurrensmedelsmix utformades år 1960. Sedan dess har samhället förändrats från att vara ett industrisamhälle till ett värdesamhälle med nya marknadsplatser som t.ex. Internet. Detta nya samhälle har kommit att benämnas "den nya ekonomin". Konkurrensmedelsmixen är ett samlingsnamn för de konkurrensverktyg en marknadsförare kan använda sig av för att skilja sitt erbjudande från konkurrenternas erbjudanden.

Kotlers konkurrensmedelsmix utformades år 1960. Sedan dess har samhället förändrats från att vara ett industrisamhälle till ett värdesamhälle med nya marknadsplatser som t.ex. Internet. Detta nya samhälle har kommit att benämnas "den nya ekonomin". Konkurrensmedelsmixen är ett samlingsnamn för de konkurrensverktyg en marknadsförare kan använda sig av för att skilja sitt erbjudande från konkurrenternas erbjudanden.

Uppsatsen undersöker förekomsten av politiska budgetcykler i Sverige under perioden 1973 till 2002. En politisk budgetcykel sägs uppkomma om regeringen, med hjälp av till buds stående finanspolitiska instrument, systematiskt försöker expandera ekonomin under valår, i syfte att maximera andelen röster vid riksdagsvalen. I den modell som utgör undersökningens teoretiska ram, ursprungligen utarbetad av Kenneth Rogoff, betraktas valårens expansiva ekonomiska politik som en signal till väljarkåren att regeringen är kompetent nog att fortsätta regera. Den empiriska undersökningen genomförs i två steg. Först skattas en popularitetsfunktion, som granskar hur regeringens popularitet påverkas av ekonomiska faktorer.

Den nya ekonomin innebär ett mer dynamiskt klimat för företagen. Detta ställer nya krav på företagens anpassningsförmåga. Outsourcing är ett sätt att bemöta ovan nämnda flexibilitetskrav. E-handel är en annan del av den nya ekonomin. Allt fler konsumenter upptäcker fördelar med att"shoppa on-line".

Den här uppsatsen undersöker den dubbla roll som fossila bränslen spelar i ekonomin. Fossil energi är en viktig del av produktionen och påverkar därmed inkomstnivåerna i positiv riktning. Samtidigt ger den upphov till koldioxidutsläpp som kan påverka klimatet och ge upphov till extrema väderfenomen, stigande havsnivåer, ökad migration och konflikt, vilka så småningom kan orsaka stora externa kostnader. Frågeställningen är:? Hur påverkas ekonomin av koldioxidutsläppande fossila bränslen, beroende på om externa miljökostnader inkluderas eller exkluderas ur analysen?För att besvara denna, utvecklas Solowmodellen med naturresurser så att de fossila bränslenas externa kostnader synliggörs i ökande deprecieringstakter.

Den här uppsatsen handlar om hur Japan tagit sig ur likviditetsfällan. Det finns flera tänkbara förklaringar till deras väg ur men jag har valt att fokusera på penningpolitiken, där inflationsförväntningarna spelar roll för om en expansiv penningpolitik kan bli framgångsrik. Även kreditutvecklingen ingår under den rubriken samt valutapolitiken. Jag har även valt att titta på finanspolitiken och på den utländska efterfrågan. Analysen tyder på att penningpolitiken inte fått önskad effekt på grund utav svårigheterna för den japanska centralbanken att påverka förväntningarna.

Studiens syfte var att beskriva om ett rehabiliteringsprogram påverkade patienter med långvarig smärta. Data insamlad från patienter analyserades. Beskrivande och jämförande analys av kvantitativ design har använts. Patienterna som deltog i rehabiliteringsprogrammet bestod av 43 personer alla i arbetsför ålder (18- 65 år) helt/delvis sjukskrivna eller var i fullt arbete där risk för sjukskrivning förelåg. Deltagarna besvarade enkäter före rehabiliteringsprogrammet och tre veckor efter avslutat program.

Aktiekursen påverkas av en rad olika faktorer, allt från spekulationer- till nationella och internationella händelser. Många tidigare studier har genomförts för att undersöka i vilken utsträckning olika centrala makroekonomiska variabler påverkar aktiekursen, de flesta i USA och Asien. Studier på den svenska marknaden har i stort sett lyst med sin frånvaro. Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan olika aktieindex och makroekonomiska variabler genom att studera fyra olika branschindex; finans, fastighet, teknologi och industri. Syftet är att lyfta fram eventuella skillnader mellan branschindexen.

Sverige har ett penningpolitiskt mål som är att hålla prisinflationen till två procent. Det finns dock andra inflationsmått, så som löneinflation, som kan behöva beaktas vid penningpolitiska beslut. Denna uppsats undersöker om en mer välfärdsoptimal penningpolitik kan uppnås om hänsyn även tas till löneinflationen. Först skattas en modell över den Svenska ekonomin, en modell som sedan används i simuleringar med olika ränteregler som lägger olika vikt vid produktionsgapet samt pris- och löneinflationen. Resultatet visar på att ränteregler som lägger vikt vid både löne och prisinflationen genererar lägre välfärdsförluster än regler som endast fokuserar på en av dem..

Sverige och Norge är två små sjömakter och länderna uppvisar såväl stora skillnader somlikheter på olika plan. På det marina området uppfattas att det finns en större skillnad än somintuitivt borde vara fallet. Syftet med detta arbete blir därför att jämföra den svenska och norskasynen på sjömakt. För denna jämförelse har respektive lands marina doktriner valts somundersökningsobjekt. En intressant frågeställning blir därför att utröna hur sjömakt återspeglas idessa doktriner.

Ekonomiska kriser genomgår i regel tre faser, en akut fas, en vårdfas samt en rehabili-teringsfas. Thailand befinner sig nu i efterdyningarna av den tredje fasen och frågan är hur återhämtningen från den ekonomiska krisen 1997 med facit i hand egentligen har gått och om man hade kunnat påverka utvecklingen genom att handla på ett annorlun-da sätt. Förtroendet för en ekonomi kan mätas på flera olika sätt, det mest konkreta är att titta på hur mycket utländska direktinvesteringar landet attraherar, och här kan man i Thailands fall tydligt se hur förtroendet försämrades för att sedan gradvis för-bättras. De inhemska invånarnas syn på den ekonomiska framtiden kan ses exempelvis i sparande, investeringar, löneläget och konsumtion medan statens förtroende för ekonomin återspeglas i offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning etc. Det är exempel på de parametrar som uppsatsen kommer att behandla för att visa att förtro-endet för den thailändska ekonomin brast ordentligt på grund av den ekonomiska kri-sen i slutet på 1990-talet..

Beskriva och analysera IT-bubblan och dess efterverkningar samt konsekvenser av denna kris för de inblandade företagen. Vi har studerat hur de har förändrat sina system, arbetssätt, finansierin, tillgångar för att pasa dagens kunder och investerare..

Familjeföretag utgör 65-80 procent av alla världens företag och har spelat en nyckelroll i moderniseringen av ekonomin i världens länder. Kapitalstruktur är ett väl utforskat område, men trots detta är det svårt att exakt avgöra vad som driver företag i sina beslut gällande kapitalstruktur. Få studier har genomförts som specifikt fokuserar på kapitalstrukturen i familjeföretag, vilket ligger till grund för den här studien.Denna studie undersöker huruvida det finns några skillnader avseende kapitalstruktur mellan familjeföretag och icke-familjeföretag på den svenska börsen. Även huruvida skuldsättningsgraden påverkas av andra faktorer undersöks. Genom att använda en handplockad datamängd bestående av 205 noterade svenska företag under år 2012 har vi kommit fram till följande resultat: Svenska noterade familjeföretag skuldsätter sig mindre än svenska icke-familjeföretag.

Crowdsourcing och den kollaborativa ekonomin är modeller för öppen innovation som blir allt mer centrala i ett samhälle som står inför morgondagens utmaningar. För att ta itu med globala problem krävs det ett globalt samarbete och ett gemensamt ansvar, där delningsekonomin kan bli avgörande. I denna kvantitativa undersökning svarar vi på frågeställningen om hur upptagandet av och beslutsfattandet kring kollaborativa tjänsteinnovationer kan se ut när vi låter 50 studenter ta del av en kollaborativ tjänsteinnovation. Vi undersöker några befintliga kollaborativa tjänster, redogör för relevanta begrepp och visar på hur Diffusion of innovations kan användas för att förstå något så komplext som hur innovationer kan upptas och spridas i sociala system. Vidare visar vi hur ramverk för konceptualisering av crowdsourcing kan användas för att förstå hur miljöaspekten och viljan att samarbeta kan driva en stor grupp människor till att dela på kompetens, resurser och kunskap.