Aroonwan Kårefalk (2014) Thailändska elevers upplevelser av svenska som andraspråk Möjligheter och hinder (Thai students' experiences of Swedish as a second language Opportunities and obstacles). Malmö Högskola: Utländska lärares vidareutbildning ULV-projektet. Syfte med studien är att undersöka hur thailändska elever i åk 6-9 upplever svenska som andraspråk. Jag vill även undersöka möjligheter och hinder för thailändska elever att lära sig svenska som andraspråk. Resultatet ger en översikt av tidigare forskning om språkinlärning med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se ? Hur upplever thailändska elever undervisningen i svenska som andraspråk? ? Vad finns det för hinder för thailändska elever att lära sig svenska? ? Vad finns det för möjligheter för thailändska elever att lära sig bättre svenska? ? Hur ska svenska lärare undervisa för att anpassa sin undervisning för thailändska elever? Resultatet visar att thailändska eleverna tycker att svenska som andraspråk är svårt för dem. Eleverna har också uttryckt vad som är svårt och lätt för deras inlärning.

Syftet med uppsatsen var att analysera konkurrensen på den svenska elproduktionsmarknaden. Den svenska elproduktionsmarknaden antogs ha en kvantitetssättande Stackelberg-ledare. Conjectural variations användes för att identifiera det ledande företagets marknadskraft. Uppsatsen behandlar tidsperioden 1996-2002. De dragna slutsatserna är baserade på kvantitativa beräkningar.

I uppsatsen undersöks hur svenska infinitiver översätts till ryska. Som källa har använts utdrag ur några skönlitterära svenska texter och deras ryska översättningar. Undersökningen är i huvudsak kvantitativ och hypotesen är att infinitiv förekommer oftare i svenska än i ryska. Förutom de direkta översättningarna av svenska infinitiver udersöks även några fall där ryska har infinitiv utan motsvarighet i svenska. Slutsatsen blir att hypotesen stämmer både för de direkta översättningarna och även när man jämför det totala antalet infinitiver i källspråks- och målspråkstexterna..

Uppsatsens syfte är att undersöka om undervisning i svenska som andraspråk har effekt på elevers ordförråd, och för det ändamålet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer från en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika länge i Sverige (3?14 år). Testet bestod av åtta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid två tillfällen: på vårterminen och höstterminen.

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie om tre lärare i Sydsveriges syn på svenska A, syn på svenska som ämne, hur de uppfattar att deras undervisning konkret ser ut; vad de prioriterar samt vad det är som påverkar deras val av innehåll. Examensarbetet bygger på intervjuer som vi placerar in i ett större sammanhang genom att koppla dem till tidigare forskning om olika syn på ämnet svenska. Undersökningens resultat korrelerar till stor del med tidigare forskning och visar på att det finns stora skillnader i hur svenskundervisningen i svenska A kan se ut idag. Vi har i vår intervju hittat belägg för att innehållet i kurserna kan påverkas av många olika faktorer där skolkulturen, lärarens kunskapssyn samt uppfattning om eleverna är de viktigaste..

Vår studie undersöker tolkens betydelse i kommunikationen mellan handledare på HVB och ensamkommande flyktingbarn. Vi fokuserade främst på möjligheter och brister som finns i tolkning idag, men även för att kunna förbättra handledarnas arbetssätt med barnen.  Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat fyra tolkar och fyra handledare på HVB. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av tre kommunikationsmodeller och Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Modellerna har använts för att förklara specifika tolkningssituationer mellan barnen och handledare, och Habermas teori har vi använt för att förklara tolkningen utifrån samhället. I studien framkommer det att tolkningen ger goda möjligheter för att skapa en kommunikation mellan två individer.

När jag började min utbildning till rockmusiker här på Piteå Musikhögskola och fick veta att det fanns en danslinje, har mitt intresse för musikens roll i dansen bara växt. Det har inte heller blivit mindre efter att jag flyttade ihop med en dansare. Mina tankar har varit många om att få göra ett projekt med dans, och inte då ett projekt där man lär sig befintliga låtar och sen spelar som det ska låta för att dansarna har gjort koreografier till dessa låtar. Utan att få vara en del av hela processen, från början till slut. Mitt intresse för att skriva musik är stort, och då få göra ett projekt där jag får skriva min musik för att styrka dansen.

En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på fyra lärare på två gymnasieskolor som alla har kopplingar till ämnet svenska som andraspråk. Vårt resultat visar att det råder betydande skillnader på hur undervisningen i svenska som andraspråk ser ut på respektive skola samthur indelningen av vilka elever som ska läsa ämnet går till. På den ena skolan råder det stor okunskap om ämnet och lärarna upplever att de saknar både stöd och information kring undervisningens utformning vilket resulterar i en ofullständig svenska som andraspråksundervisning. Vår slutsats är att det är alarmerande att det saknas behöriga lärare inom ämnet (samtliga intervjuade saknar full behörighet) samtidigt som behovet av svenska som andraspråksundervisning är stort. Vi tror även att det krävs tydligare riktlinjer kring ämnets utformning för att kunna kvalitetssäkra undervisningen.Fortsatt forskning kan förslagsvis göras med rektorer och skolledning på fler skolor för att få en djupare insyn i hur pass stor okunskapen kring ämnet svenska som andraspråk är..

En kvalitativ studie på revisionsutskott i svenska bolag. Teoretiska perspektiv har utgått från forskning och regelverk inom området samt reglerings- och förtroendelitteratur. Uppsatsens slutsatser är att dagens svenska revisionsutskott fungerar väl och att de brister som påfunnits i början av 2000-talet har rättats till. Revisionsutskotten har fått en mer formell utformning på bekostnad av den svenska ledningsstilen..

Syftet med denna uppsats är att studera litteraturläsningens utrymme och status i nuvarande kursplaner i svenska och i förslget på nya kursplaner i svenska i GY11, hur detta tolkas av gymnasielärare i svenska samt hur den moderna forskningen återspeglas i de olika kursplanerna. I studien används teorier kring hur skönlitteratur kan fungera som kunskapskälla och tidigare forskning om litteraturläsning och svenskämnets kursplaner. För att uppnå syftet genomfördes en komparativ textanalys av nuvarande kursplaner i svenska och förslaget på nya kursplaner i svenska och kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i svenska. Undersökningsresultatet jämfördes sedan med vad som framkommit inom modern litteraturteori. Resultatet av textanalys och intervjuer visar att GY11:s kursplaner i svenska är formulerade på ett tydligare sätt och att kraven är skärpta för vilka kunskaper som ska uppnås med litteraturläsning.

DnB NOR, Norges ledande bank är en ny aktör som år 2007 påbörjade sin etablering på den svenska bankmarknaden vilken på senare tid präglats av förändringar. Studiens syfte är att utifrån ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi på den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.Utifrån studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillväxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform använts vilken bygger på semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrån DnB NOR och Svenska Bankföreningen.Slutsatsen är att DnB NOR använt sig av en unik etableringsstrategi som bygger på uppköp av företag verksamma på indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden..

Arbetets syfte är att undersöka hur olika lärare arbetar kring svenska som andraspråks undervisningen och integrationen av de elever som läser svenska som andraspråk. Arbetet är relevant då det på de flesta skolor finns elever i behov av att läsa svenska som andraspråk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lärarna gav jämfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lärare hade mycket lika tankar kring svenska som andraspråksundervisningen och integreringen av eleverna.

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska säkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska inträdet i den europeiska unionen. Genom att utgå från konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och säkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska säkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhålls att den svenska säkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utsträckning börjat korrelera med den europeiska säkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framträder framförallt när den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvärderats sedan inträdet i EU. Uppsatsen belyser också hur både den svenska och den europeiska säkerhetspolitiska diskursen har förändrats över tid..

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar på att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort från den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstått som framgångsrik.I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa är maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hänt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förändrats efter införandet av New public management med hjälp av de centrala dragen. Vi har valt att begränsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgått ifrån är den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management.Vi har utfört en kvalitativ tvärsnittsanalys där vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet på förskolan.

Denna undersökning är en intervjuundersökning med inlärare av svenska som har lyckats lära sig grunderna i svenska på kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda på vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlärarna i deras inlärning av svenska. Resultatet visar att det är komplext vilka faktorer som spelar in när man ska lära sig ett nytt språk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation är en av de tyngsta faktorerna för dessa inlärares inlärning av svenska. Tidigare språkkunskaper och eventuellt även språkbegåvning kan också ha bidragit till inlärningen..