Titel: Hafva vi i Norrland ett Wästindien? ? En kvantitativ, beskrivande studie om användningen av begreppet Norrland i riksmedierna Författare: Mats Andersson, Hampus Hagstedt Kurs, termin och år: Journalistik GR (c) C-uppsats HT 2014 Antal ord i uppsatsen: 10 831 Problemformulering och syfte: En förenklad bild av Norrland i mediers rapportering leder till att människor får stereotypa uppfattningar om Norrland och den negativa bilden blir grund för den framtida journalistiken. Ett användande av Norrland som etikett för hela norra halvan av Sverige leder till att hela regionen blir samma sak i läsarnas ögon, trots att det finns stora kulturella, samhälleliga och geografiska skillnader mellan de olika platserna i Norrland.Syftet med denna studie har varit att granska hur rikstidningarnas bild av begreppet Norrland ser ut i egenproducerade nyhetsartiklar. Vi klarlägger i vilka typer av nyheter begreppet Norrland förekommer och i vilken utsträckning Norrland framställs som ett problemområde i artiklar där begreppet Norrland används. Vi får svar på vilken geografisk nivå nyhetsartiklar som innehåller ordet Norrland preciseras till, hur ofta ett storstadsperspektiv används som måttstock i artiklar där Norrland används som geografisk referens och i vilken utsträckning artikelförfattare använder postkoloniala gestaltningar från orientalismen i texter där ordet Norrland ingår. Metod och material: Med kvantitativ innehållsanalys med gestaltningsteorin och frågeställningar inspirerade av orientalismen har vi undersökt nyhetsrapporteringen från och om Norrland i Sveriges fyra största dagstidningar Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under åren 2005, 2009 och 2013. Huvudresultat: I Stockholmsbaserade rikstidningarnas nyhetsrapportering är stereotypisering av landsdelen Norrland mycket svår att finna. Nyckelord: Gestaltning, Norrland, Norrlänning, Orientalism, Stereotyp, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen, Kvantitativ innehållsanalys, Rikstidningar..

The aim of this essay was to examine whether 10 Swedish newspapers editorial pages and their leader writers changed their view on Mikhail Gorbachev before, during and after the August Coup in 1991. Moreover, the aim was also to see if the editorial pages used the same sources when they wrote about Gorbachev.In this essay four main questions were asked:- How is Gorbachev described before the August Coup?- How is Gorbachev described during the August Coup?- How is Gorbachev described after the August Coup?- What sources did the editorial pages use when they wrote about Gorbachev?Ten newspapers and their editorial pages from the period of 1-31 August and 1-6 September, as well as 10-31 December 1991 and 1 January 1992 were examined. It was discovered that most of the editorial pages changed their view from being negative in August to being more positive in December.As a conclusion it can be stated that the examined editorial pages did not write much about Gorbachev in the beginning of August and if they did mention him it was in a negative tone. One of the reasons for the lack of mentioning during the August Coup could be that the leader writers were not sure whether Gorbachev would return back to power.

Den ryska marknaden intresserar många svenska företag för att etableras och starta sin verksamhet där. Vad påverkar företagets utvecklingen och vilka etableringsprocesser som är viktiga för de svenska företag som jobbar på den ryska marknaden. Genom att studera några svenska företag kommer författarna fram till några viktiga synpunkter som kan hjälpa att förstå hur den ryska markanden ser ut från de svenska företag perspektiv..

Titel: ?Det finns ju inte en käft som skulle betala för att läsa en blogg?? En studie om Svenska dagstidningars övergripande strategier bakomuppstarten av bloggar på sina nätupplagor.Författare: Therése Kristiansson och Sofia WallqvistUppdragsgivare: Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Sedan 1979 har de bedrivit forskning om medieanvändning med fokuspå dagstidningar och dess publik.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidinstitutionen för Journalistik, Medier och kommunikation, Göteborgsuniversitet (JMG)Termin: Vårterminen 2011Handledare: Jonas OhlssonOrd: 17 835Syfte: Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av bloggar på svenskadagstidningars nätupplagor och att ur ett redaktionelltledningsperspektiv undersöka vilka övergripande strategier som liggerbakom uppstarten av bloggar på deras webbplatser.Metod: Kvantitativ kartläggning av Svenska dagstidningars nätupplagor ochbloggar kopplade till deras webbplatser, samt kvalitativa samtalsintervjuermed tidningarnas chefredaktörer, redaktionschefer och webbchefer.Material: Analys av 56 stycken svenska nättidningar med bloggar kopplade till sinwebbplats, samt 14 stycken semi-strukturerade samtalsintervjuer.Huvudresultat: En stor majoritet av nättidningarna har bloggar på sin webbplats, endast två av 56 har valt att inte anamma trenden. Etableringen av bloggarnahar inte varit blixtsnabb, men under loppet av fyra år har bloggarna nått nästan total spridning. Först ut att anamma trenden var de nättidningar som är störst där samtliga nättidningar som i dag har bloggar startadeupp sin bloggverksamhet år 2005. De flesta tidningarna saknade uttalade strategier vid uppstarten, det handlade snarare om ett?flockbeteende? där tidningarna i branschen påverkade varandra och valde att hoppa på bloggtrenden för att hänga med i utvecklingen.

I denna uppsats undersöks hur förorten representeras i sju artiklar om Rinkeby och specialskolan Rinkebyakademien, publicerade på nyhetsplats i tre av Sveriges största dagstidningar. Sex av artiklarna är från 2010 och en är från 2012. Genom tillämpning av Stuart Halls representationsteori och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, uttolkar vi betydelsen av de antaganden om världen som förekommer i artiklarna. Därefter analyserar vi antagandena i förhållande till den sociala kontext som är det svenska samhället. En kontext i vilken förorten är socialt underordnad andra delar av staden i en oförhandlad maktrelation.

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

I denna uppsats kombineras diskursteori med olika perspektiv på arkeologi och massmedier för att beskriva hur det arkeologiska arbetet i Botkyrka porträtteras i dagstidningar. Frågor som hur, när och varför artiklarna skrivs eller inte skrivs besvaras. Artiklarna som är utgångspunkt för studien hittades med Internettjänsterna Mediearkivet och Presstext. De visade sig kretsa uteslutande kring fynden som görs, till skillnad från arkeologerna som anser att fynden främst är ett källmaterial. För att artiklarna ska skrivas och publiceras måste emellertid både journalisterna och arkeologerna kunna framställa fynden som sensationella i någon form, men det händer sällan då antalet artiklar är få..

Titel: Flerkanalspubliceringens medielogik - Vision eller verklighet?Författare: Katarina Gregner och Johanna WedinUppdragsgivare: Retriever SverigeKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapvid institutionen för journalistik medier och kommunikation,JMG, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2010Handledare: Oscar WestlundSidantal: 35, exklusive bilagorSyfte: Syftet är att undersöka i vilken mån dagstidningar parallellpublicerar innehållet via pappers ? och webbtidningenMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Artiklar ur Göteborgs-Posten under april månad 2003 och 2010Huvudresultat: De huvudsakliga resultat som framkommit av undersökningen är attfrån år 2003 till år 2010 har parallellpubliceringen av lokala nyheterökat. Vidare visar resultaten på att det år 2010 är betydligt fler artiklar som parallellpubliceras med olika rubrik och innehåll..

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmänheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmänheten, därför är det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frågeställningar som tillsammans täcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka källor har använts? Vilka aktörer har fått komma till tals? Hur frekvent förekommer värdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kärnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger på en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, från den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

TitelDagstidningen på 3,5 tum? - en nutids- och framtidsstudie av svensk dagspress förhållande till mobila tjänsterFörfattareMagnus Ekström & Björn GranstrandKurs LME310/MK1500 - Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin HT-08Syfte Att undersöka de Svenska dagstidningarnas satsning på mobila tjänster i nutid och framtid.Metod och materialEn kvantitativ enkätundersökning till ansvariga utgivare på samtliga Svenska dagstidningar medutgivning minst 3 dagar/veckaHuvudresultatDrygt 40 procent av ansvariga utgivare anser sig ha mobila tjänster och 69 procent totalt anser sig ha det inom 2 år. De vanligaste tjänsterna är tjänster som baseras på mobiltelefonens SMS-funktion.Tjänsten att publiken kan skicka in nyhetstips och nyhetsbilder via SMS/MMS erbjuds av drygt 80 procent av dagstidningarna vilket är betydligt mer än de 40procent som från början ansåg sig ha någon mobil tjänst. Övriga vanliga tjänser är nyhetsprenumeration där dagstidningen skickar ut nyheter till läsaren via SMS. Resultatet visar också att relativt nya tjänster som taggtjänster och lokationsbaserade tjänster inte har någon spridning idag.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jämförande studie samt att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie där tre gymnasielärare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare gällande disposition, kravformulering och innehållsbeskrivning av kursen. Båda kursplanerna visar på exempel på vaga formuleringar som lämnar utrymme för tolkning. Lärarnas uppfattning av kursplanerna är att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare än kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsättning och bedömning kommer att underlättas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande målen för svenska som andraspråks- och svenskundervisningen på svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andraspråk 1 och Svenska 1 samt frågor ur ett läromedel för respektive kurs. De läromedel som har analyserats är Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andraspråk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andraspråkselevernas språk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara på frågan ?Går det att samordna undervisning som uppfyller mål och kunskapskrav för ämnena svenska som andraspråk och svenska enligt Gy11??.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på hur förskolan har påverkats av den idag rådande konkurrensen. Under 1990-talet förändrades förskolans förutsättningar genom valfrihets och etableringsfrihetsreformer. Undersökningarna i studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med förskollärare med fokus på deras syn på förskolan. Parallellt har tre stora dagstidningar, andra medier, hemsidor som Skolverket och Fristående förskolor samt tv-kanalen Svt granskat. Detta för att ta reda på vad som skrivs om den Svenska förskolan.

En vanlig inställning är att ingen ska behöva tigga i dagens välfärdsamhälle. I och med ökadrörlighet och globalisering har dock tiggeri som fenomen blivit allt synligare på våra gator iGöteborg. Medierna uppmärksammar frekvent tiggeri vilket även gör det till en aktuell del avallas vår verklighet. I Göteborgs stad är även tiggarna en grupp människor som dykt upp påsocialpolitikens agenda. Syftet med denna studie är därför att undersöka lokala politikers bildav tiggeri i Göteborgs stad samt dess kopplingar till samhällsdiskursen.

Eftersom jag är mycket intresserad av framtiden för svensk livsmedelsproduktion valde jag att skriva mitt examensarbete om svensk nötköttsproduktion. På något sätt tror jag att den svenska produktionen kommer att finnas kvar i framtiden och kunna konkurrera med det utländska lågprisköttet. Små besättningar växer, specialiserar sig och blir mer rationella och de som väljer att förbli små nischar sig på något sätt för att få ut ett mervärde för sina produkter. En tydlig trend på marknaden är att handla lokalproducerade varor. Konsumenten vill veta var och hur produkten är producerad.