Vi har genomfört en kvalitativ studie med syftet att öka förstÄelsen kring vilka möjligheter barn kan ha att inta grÀnsöverskridande positioner i förskolan. Vi har studerat tvÄ barngrupper pÄ tvÄ olika förskolor genom ostrukturerade, icke-deltagande observationer för att se hur dessa barn intar olika positioner samt vilka faktorer som pÄverkar positionstagandet. Under analysens gÄng vÀxte fyra teman fram; miljö, traditionella genusroller, grÀnsöverskridande samt möjligheter och begrÀnsningar, som sedan analyserats med inspiration frÄn ett normkritiskt perspektiv för att fÄ syn pÄ hur barnen trÀder över grÀnser utifrÄn de olika temana. Resultatet visar olika faktorer som kan pÄverka hur barn intar grÀnsöverskridande positioner som sedan diskuteras med hjÀlp av vÄra tre frÄgestÀllningar: Hur överskrider barn grÀnser? Vilken betydelse har miljön för hur barn agerar grÀnsöverskridande? Hur ser möjligheter och begrÀnsningar ut för olika barn?.

En av de ledande dödsorsakerna i vĂ€rlden beror pĂ„ övervikt och fetma, dĂ€rför Ă€r det viktigt att barn utvecklar bra kostvanor under tidig Ă„lder. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sambandet mellan kostrelaterad övervikt/fetma och karies hos barn. Artiklarna söktes i den medicinska databasen PubMed. ÅldersbegrĂ€nsning gjordes pĂ„ barn mellan 0-18 Ă„r pĂ„ grund av att studien Ă€r fokuserad pĂ„ barn. Resultatet baseras pĂ„ 10 vetenskapliga artiklar.

FörÀldraskattningsformulÀret The Swedish Communicative Development Inventory (SCDI-III) Àr en modifierad form av MacArthur-Bates Communicative Development Inventorys tredje form (CDI-III), och har tagits fram som ett forskningsinstrument för undersökning av sprÄkförmÄgan hos barn i Äldersgruppen 2;6-4;0 Är.Det Àr av stor betydelse att barn i riskzonen för att utveckla en sprÄkstörning upptÀcks i tid för att sprÄket ska kunna stimuleras under gynnsamma utvecklingsfaser. Kliniskt verksamma personer har givit uttryck för ett behov av ett material som kan ge en överblick av ett barns sprÄkförmÄga inför vidare sprÄkutredning. Behovet av ett sÄdant material bidrog till att validiteten hos SCDI-III behövde undersökas, vilket utgjorde grunden för föreliggande studie. Syftet var att validera det redan normerade förÀldraskattningsformulÀret SCDI-III med etablerade sprÄktest för att undersöka om det kan anvÀndas för att identifiera barn som ligger i riskzonen för sprÄkstörning.Fyrtioen barn (21 flickor och 20 pojkar) i Äldersgruppen 3;0-3;11 med svenska som modersmÄl, och 41 vÄrdnadshavare deltog i studien. Barnens grammatiska förmÄgor undersöktes med valideringsinstrumenten SIT (SprÄkligt Impressivt Test) och Gramba (Grammatiktest för barn) och deras lexikala förmÄgor undersöktes med BNT (Boston Naming Test) och PPVT-III (Peabody Picture Vocabulary Test).

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilket stöd klasslÀrare kan fÄ i arbetet med barn i socioemotionella svÄrigheter, om det finns nÄgon form av handledning att tillgÄ samt hur man arbetar med barn- och ungdomspsykiatrin. Studien genomfördes med bakgrund att det finns mÄnga barn i socioemotionella svÄrigheter i skolan och fÄ vet hur man ska bemöta dessa barn. Dessa socioemotionella svÄrigheter visar sig ofta som en beteendeproblematik som kan skapa problem i samspelet med andra, det hÀr leder sÀllan till en diagnos och barnen fÄr dÄ sÀllan det stöd de behöver. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer och antalet informanter Àr fyra specialpedagoger och en speciallÀrare som arbetar pÄ olika skolor i samma kommun. Resultatet visar pÄ att arbetet med barn i svÄrigheter Àr komplext och Äsikterna skiljer sig mellan informanterna hur man ska bedriva det arbetet.

Detta examensarbete handlar om barn som har alkoholmissbrukande förÀldrar. Syftet med mitt arbete har varit att fÄ kunskap om hur det Àr att vÀxa upp i en miljö dÀr alkoholmissbruk förekommer, samt vilka konsekvenser det fÄr för ett barn. Jag har ocksÄ velat lÀra mig mer om hur man som lÀrare kan stötta de hÀr barnen i en svÄr livssituation. Arbetet bestÄr dels av en litteraturgenomgÄng och dels av en egen empiridel, som innefattar intervjuer med tre personer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med den hÀr kategorin barn. Efter att ha gjort detta arbete kan jag konstatera att alkoholmissbruk Àr ett komplext och mÄngtydigt begrepp - barn reagerar vÀldigt olika pÄ att utsÀttas för alkohol- missbruk.

Media Àr en central aktör nÀr det kommer till konstruktionen av hur kriminalitet ses pÄ i samhÀllet. Av den anledningen ville vi undersöka hur Aftonbladet rapporterar om hÀndelser dÀr förÀldrar har mördat sitt/sina barn. Syftet har varit att undersöka hur mÀn och kvinnor som dödat sitt/sina barn konstrueras. VÄrt underlag har bestÄtt av fyra stycken hÀndelser som Aftonbladet har rapporterat om. VÄr analytiska utgÄngspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och vi har anvÀnt oss av genusteori.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ mer inblick samt bidra till ökad kunskap kring de barn i förskolan som lever i hem med alkoholmissbruk. För att nÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i förskolan. De resultat som framkommit i studien Àr att övervÀgande av de intervjuade pedagogerna har mött barn som lever i hem med alkoholmissbruk. UpptÀckterna gjordes frÀmst genom förÀldrar som luktat vid hÀmtning eller lÀmning. Bland de barn som nÀmns i intervjuerna Àr det bara ett som sjÀlv berÀttat för en pedagog.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om barn i behov av sÀrskilt stöd Àr inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssÀtt som anvÀnds för att möta dessa barn. Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssÀtt utifrÄn litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger frÄn olika verksamheter, alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjÀlp av intervjuer vill vi belysa pedagogers syn pÄ huruvida arbetssÀttet stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att Reggio Emilias pedagogiska filosofi stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strÀvan Àr inkludering. De specialpedagogiska insatserna Àr pÄ olika sÀtt en viktig del i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av sÀrskilt stöd, deras familjer och pedagoger..

Syftet med denna uppsats Àr att se skillnaderna mellan de nya Àmnesplanerna i Svenska jÀmför med de nuvarande kursplanerna. Det Àr Àven att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag anvÀnt mig av Àr en komparativ textanalys dÀr jag jÀmfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya Àmnesplanerna samt de tvÄ olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya Àmnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fÄtt ytterligare 50 poÀng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya Àmnesplanerna Àr att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det Àr som eleven ska lÀsa och frÄn vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna Àr enligt min mening inte kunskapsnivÄerna utan det Àr just betygen D och B och dÀrför Àr det Àr rimligt att bedömningen blir mer rÀttvis enligt mig..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur barn uppfattar matematik i bilderböcker. Vi har lÀst bilderböcker med synlig och mindre synlig matematik för barn i Äldern fem till sex Är. DÀrefter har vi intervjuat barnen enskilt. FrÄgorna har fokuserats pÄ taluppfattning samt begrepps­uppfattning. Det var lÀttare för barnen att uppfatta ett litet tal och en grupp dÀr sista siffran anger mÀngden Àn ett tal mitt i rÀkneramsan.

Arbetet redovisar en undersökning vars syfte var att förstÄ hur barn upplever lek, samt hur de upplever leken som lÀrande i skolan, i skolans lÀgre Ärskurser. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju med fenomenologisk inriktning som bygger pÄ enskilda samtal samt gruppintervjuer med nio barn. Resultatet visar pÄ att samtliga barn upplever lek som lustfyllt och roligt. Barnen upplever lek frÀmst som olika sorters lekar och kamrater Àr viktiga, dels för att barnen upplever det roligare att leka tillsammans med nÄgon, men Àven för att de lÀr sig att umgÄs och vara sociala. Leken i skolan upplever de sker pÄ rasterna och nÀr det Àr fritt.

Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.

MĂ„let med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka hur barn under 15 Ă„r pĂ„verkades av Cryptosporidiumutbrottet i slutet av Ă„r 2010 i Östersunds kommun. Datamaterialet utgörs av svar pĂ„ en enkĂ€tundersökning frĂ„n 514 barn rörande deras hĂ€lsa relaterad till utbrottet. Dessa enkĂ€ter togs fram av svenska Smittskyddsinstitutet kort efter utbrottet och det Ă€r i uppdrag av denna myndighet som studien utförs. Analys av riskfaktorer och följdsymptom utförs med logistiska regressionsmodeller utifrĂ„n bĂ„de ett Bayesianskt och ett frekventistiskt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt betrakta datamaterialet frĂ„n fler synvinklar och samtidigt identifiera skillnader mellan dessa tvĂ„ tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tten. En annan del av arbetet presenterar bortfallskalibrerade skattningar av antalet Cryptosporidiumfall bĂ„de totalt och mĂ„nadsvis men ocksĂ„ skattningar av fallprevalensen i olika redovisningsgrupper.

Studiens syfte Àr att undersöka hur barn som har en omsorgsgivande och ansvarstagande roll i förhÄllande till sina förÀldrar skildras i svenska, statliga texter om barns utsatthet. UtgÄngspunkten Àr fenomenet och begreppet young carers/unga omsorgsgivare som har fÄtt stor uppmÀrksamhet i bland annat England och Australien, men knappt belysts alls i Sverige. Med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt genomförs en nÀranalys av fyra publikationer utgivna mellan Är 1999 och 2013 av Socialstyrelsen. Teorin och metoden som anvÀnds Àr en kombination av Faircloughs kritiska diskursanalys och diskursteori. Andra teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktionism och teori om hur sociala problem konstrueras.

I dagens Sverige har mÄnga barn pÄ vÄra skolor en flersprÄkig och mÄngkulturell bakgrund. PÄ en del skolor i invandrartÀta omrÄden finns det fÄ barn med svenskfödda förÀldrar. Denna uppsats granskar utbildningsvillkoren i ett socialt och etniskt segregerat omrÄde. Syftet med denna undersökning Àr att utveckla kunskap om invandrarbarns möte med den svenska skolkontexten ur ett lÀrarperspektiv. Följande frÄgor stÀlldes: Hur ser utbildningskontexten ut för invandrarbarn i en invandrartÀt skola, och vilka konsekvenser fÄr denna kontext för barnens kunskapsutveckling? Rektor och fem lÀrare intervjuades med hjÀlp av en semistrukturerad intervjumanual.