Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka vilka faktormodeller som i genomsnitt bäst kan uppskatta den samlade risken på den Svenska aktiemarknaden i form utav GARCH-uppskattade kovariansmatriser. Vidare att specialgranska faktormodellernas uthållighet då de appliceras under en recession. Slutligen undersöka om och hur globaliseringen utav ekonomin påverkar dessa faktorer. Tidsmässigt var undersökning avgränsad mellan 1996-2005. En GARCH-modell togs i anspråk för att uppskatta den tidsvarierande volatiliteten.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilka faktorer som liggerbakom ett företags beslut att ansluta sig till en mindre finansiellmarknadsplats och hur dessa faktorer påverkat valet avmarknadsplats. Vi vill även komma till insikt om vad sompåverkar besluten om att stanna kvar respektive lämnamarknadsplatsen i fråga, för att på så sätt kunna se tendenser till om det finns ett behov av alternativa finansiella marknadsplatser. Vi har använt oss utav teorier som huvudsakligen speglaromständigheter kring noteringar, vilka visar på för- och nackdelar med att genomföra en sådan. Genom våra intervjuer och enkäter har vi undersökt hur vårtstudieobjekt Alternativa aktiemarknaden upplevs av sina kunder det vill säga de företag som är eller har varit anslutna tillmarknadsplatsen. Alternativa finansiella marknadsplatser, såsom Alternativaaktiemarknaden, uppfyller delar av ett företags behov vid planer på en notering.

Syfte: Att testa hypotesen om effektiva marknader. Denna uppsats avser att undersöka effektiviteten i samband med att ny insiderinformation tillfaller den Svenska aktiemarknaden.Metod: Kvantitativ studie som via en deduktiv forskningsansats ska teori pröva effektiva marknadshypotesen. Med en eventstudie som statistisk metod försöka mäta effekterna av en specifik händelse. Genomsnittlig avkastning samt ackumulerande genomsnittlig avkastning beräknas och signifikanstestas utifrån formulerade hypoteser.Teoretisk referensram: Givet syftet för uppsatsen tillämpas effektiva marknadshypotesen för att analysera empiriska resultat.Empiri och resultat: Kvantitativ data har använts i form av avkastningen för 35 börsnoterade bolag under 11 dagar, vilka främst redovisas genom tabeller och grafer.Slutsats: Resultaten påvisar inget samband mellan information om insynshandel och överavkastning på kort sikt. Resultaten från studien tyder på att det inte går att imitera insynspersoners handel och genom detta skapa en överavkastning.

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

Denna studie har genomförts i syfte att undersöka huruvida nyintroduktioner generar en överavkastning i förhållande till OMXSPI på svenska handelsplatser under en börsuppgång och en börsnedgång för olika tidsintervall och branscher. Studien har undersökt nyintroduktioner genomförda under tidsperioden Q1 2004 till Q2 2009. Syftet har för avsikt att utmynna i huruvida nyintroduktioner vid svenska handelsplatser är effektiva och om investerare kunnat utnyttja eventuella ineffektiviteter som investeringsstrategier.Undersökningen är en eventstudie baserad på en kvantitativ metod där korrigerade historiska aktiekurser har inhämtats och beräkningar har genomförts med hjälp av två metoder, den genomsnittliga abnormala avkastningen och den genomsnittliga abnormala avkastningen för en buy-and-hold strategi, för att säkerställa en hög validitet i studien.Slutsatsen påvisar att investerare som investerat i nyintroduktioner på AktieTorget under börsuppgången hade kunnat utnyttja den något lägre grad av effektivitet utifrån en buy-andhold strategi på tre månader och erhållit en genomsnittlig signifikant överavkastning gentemot OMXSPI på 32,6 procent. En investerare som valt att investerare i nyintroduktioner utifrån en buy-and-hold period på tre månader på Alternativa Aktiemarknaden under börsnedgången hade i genomsnitt erhållit en signifikant överavkastning på 11,8 procent. För den investeraren som inte tagit hänsyn till när introduktionen genomförts och investerat i nyintroduktioner på AktieTorget utifrån en buy-and-hold period på en månad hade i genomsnitt erhållit en signifikant överavkastning på 18,2 procent..

Synen på utdelningar och dess nytta och funktion skiljer sig beroende på vem som tillfrågas. Att de har ett samband med framtida vinster är de flesta forskare överens om. Däremot går meningarna isär ifall detta samband är av positiv eller negativ art gentemot framtida vinsttillväxt. När det 2003 publicerades en vetenskaplig artikel där forskare bevisade att framtida vinsttillväxt och utdelningsgrad har en positiv relation skapades en motsatt syn på det samband som antagits gälla mellan de två variablerna. Detta samband har därefter testats på åtskilliga marknader i olika länder med nästan uteslutande lika resultat som erhölls 2003, att sambandet mellan utdelningsgrad och framtida vinsttillväxt är positivt.Studiens problemformulering och syfte är baserat på detta samband och avser kontrollera ifall sambandet är positivt även på den Svenska aktiemarknaden, vilket inte tidigare undersökts.

Capital Asset Pricing Model (CAPM) är den prissättningsmodell som mest frekvent används av aktörer på den finansiella marknaden samt i litteratur för att förklara sambandet mellan risk och förväntad avkastning. Teorin grundades under 1960-talet av William Sharpe och tidiga empiriska tester av modellen visade att den med hög förklaringsgrad kunde estimera en framtida förväntad avkastning givet en viss risknivå. På senare år har dock CAPM fått stark kritik eftersom nya empiriska undersökningar demonstrerat att modellen inte längre verkar visa en rättvisande avkastning i förhållande till risk.För att undersöka om den över 40 år gamla modellen fortfarande visar någorlunda rättvisande beskrivningar av verkligheten har vi ställt oss frågan: Går det att med hjälp av historiska data förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den Svenska aktiemarknaden?Vid besvarade av denna fråga har studien syftet Att med hjälp av portföljer studera huruvida sambandet mellan risk och avkastning, vilket postuleras av CAPM, stämmer på den nutida Svenska aktiemarknaden.Vi har utifrån vår kunskapssyn kritisk rationalism använt oss av en kvantitativ metod för att försöka ge svar på problemställningen, vilken angreps med ett deduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska referensramen behandlar teorier som portföljval, den effektiva marknadshypotesen och CAPM.

Bakgrund: Förtroendet är en av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik och likvid aktiemarknad. Stora fluktuationer på aktiemarknaden riskerar minska investerares förtroende för marknaden och dess effektivitet. Anomalier är ett typexempel på oförklarade upp- och nedgångar på aktiemarknaden som studerats i samband med marknadseffektivitet. Vad som driver anomalier råder det inom forskningen delade meningar om. Klassisk ekonomisk teori har fått störst genomslag inom forskningsområdet, dock har ingen entydig förklaring till fenomenet kunnat ges.

I denna uppsats studeras optionsmarknaden som en försäkringsmarknad för aktieinvesterare. Med den utgångspunkten är det möjligt att skatta vilka riskpreferenser den genomsnittliga investeraren har. I studien framkommer att genomsnittsinvesteraren tenderar vara något risksökande inför framtida kurssvängningar som är relativt små, medan riskaversionen är påtagligt stor inför stora kurssvängningar (prischocker). I uppsatsen beskrivs den bakomliggande, och omfattande, teorin för att kunna skatta riskaversion på aktiemarknaden med hjälp av observationer på optionsmarknaden. I samband med studien utvecklades också en metod för att göra skattningar av riskaversionsfunktioner.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera råvaruprisets samt aktiemarknadens prestationer i form av procentuell avkastning under olika konjunkturlägen från år 1969 och fram till 2009. Samt att studera råvarumarknadens reaktion vid börsfall. Marknaderna ställs dessutom i relation till varandra. Detta görs genom tre delsyften: Hur presterar råvaror i relation till aktiemarknaden i hög- respektive lågkonjunktur? Ökar råvarupriset och aktiemarknaden i samma konjunkturlägen? Hur har råvarumarknaden till skillnad från aktiemarknaden reagerat vid större börsfall?Metod: Undersökningen är kvantitativ, deduktiv samt utgår från primärdata ansamlad via vedertagna källor och databaser.

Bakgrund: Vad orsakar egentligen hur en investerare väljer att investera sina pengar? Det finns många teorier, investeringsstrategier och verktyg, inom traditionell finansiering, för att optimera den totala avkastningen. Trots dessa så menar forskare inom behavioral finance att vid ett investeringsbeslut så påverkas människan mer av psykologiska aspekter än av de finansiella teorierna. Det finns idag anomalier på aktiemarknaden som inte lyckats förklaras med hjälp de traditionella teorierna. För att försöka tolka dessa märkliga rörelser på aktiemarknaden har forskare inriktat sig mer och mer på aktiemarknadspsykologi. .

De svenska bankernas osäkra exponering mot Baltikum har varit en stor debatt i svensk media under en lång period. Den här uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan de tre baltiska ekonomiernas aktiemarknader och de fyra svenska storbankerna. Vi har valt att lägga stor fokus på storbankernas kreditriskexponering, eftersom den har haft stor fokus på sig i media. För att förbättra trovärdigheten för uppsatsen har vi valt att undersöka ett generalindex för hela Baltikum och jämföra det med den Svenska aktiemarknaden. Vi gör det i syfte att kontrollera att sambandet mellan de två marknaderna inte är för stark, eftersom de övriga sambanden vi hittar mellan storbankerna och de baltiska indexen då kan vara ett resultat av en större samvariation.

Sedan aktiemarknadsbubblan sprack har företagens fokus på aktiemarknaden avtagit. Under de senaste åren har det dock återigen skett en viss ökning på aktiemarknaden och konkurrensen om investerares pengar har på nytt tilltagit. Individers ändrade preferenser gällande investeringar har orsakat en trend för företag att styra mot aktieägarvärde och ett flertal nya styrningsmodeller har därmed introducerats. Modellerna kan delas upp i två huvudgrupper där den ena huvudgruppen baseras på redovisningsinformation och den andra baseras på diskonterade kassaflöden. Styrning med hjälp av dessa modeller brukar kallas value-based management eller värdebaserad styrning.

Syftet är att undersöka om det finns möjlighet att uppnå överavkastning på den Svenska aktiemarknaden genom att använda sig av information om förändringar av reporäntan. För att uppfylla vårt syfte utför vi en händelsestudie med en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Genom att studera nio branschindex och OMX index vid reporänteförändringar, undersöker vi om det föreligger någon skillnad dem emellan. Att en onormal avkastning kan uppnås kan statistiskt säkerställas för OMX index dag 1 efter en annonsering om en sänkning av reporäntan. Vid en höjning finner vi däremot inga bevis för en reaktion på marknaden.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; Skapar årsrapporter synbara reaktioner på Svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna på Svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex.Teori: Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation.Empiri: Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR.