Sök:

Sökresultat:

16398 Uppsatser om Svenska Stödstyrkan. - Sida 4 av 1094

Volkswagen AG - en fallstudie av verksamheten pÄ den svenska marknaden

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att beskriva och analysera hur Volkswagen AG profilerar, styr och arbetar strategiskt med sin varumÀrkesportfölj pÄ den svenska marknaden.

FrÄn en isolerad fÀrdighetstrÀning till en sociopolitisk konstruerad skrivpraktik- En studie om skriftsprÄksutveckling i lÀromedel i Svenska, Svenska som andrasprÄk och Arabiska som modersmÄl

I detta examensarbete undersöks skrivuppgifter i tre lÀromedel: Svenska impulser 1 (2008) som anvÀnds i Svenska kurs 1, SprÄkporten- Svenska som andrasprÄk 123 (2012) menad att anvÀndas i Svenska som andrasprÄk i kurs 1, 2 och 3 och ?lqr?a ?l?rab?? (2013) som anvÀnds i Arabiska som modersmÄl i kurs 1. Syftet med studien Àr att synliggöra lÀromedlens skrivideologier och vilka förutsÀttningar som dessa ger för elevers skriftsprÄksutveckling samt vilken kunskapssyn som konstrueras utifrÄn skrivuppgifterna och hur det vidare konstruerar den avsedda mÄlgruppen. I studien har lÀromedlens skrivuppgifter delats in i olika skrivuppgifts kategorier dÀr exempel pÄ skrivuppgifter frÄn varje skrivuppgifts kategori har presenterats och analyserats mot bakgrund av Roz Ivani?s modell över sprÄksyn och hennes skriv- och inlÀrningsdiskurser. Studieresultaten uppvisar att Svenska impulser 1, SprÄkporten - Svenska som andrasprÄk 123 och ?lqr?a ?l?rab?? ger olika förutsÀttningar för skriftsprÄksutveckling och att det konstrueras en reproducerande kunskapssyn i merparten av lÀromedlens skrivuppgifter, vilken framstÀller lÀromedlens mÄlgrupper som objekt snarare Àn subjekt i sin inlÀrning och tilldelar de olika fÀrdigheter och sprÄkkunskaper..

Kasusformer i stilistisk variation : En korpusundersökning av dativanvÀndning i Àldre svenska

Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers attityd till Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Om dessa elever tycker att Àmnena Àr jÀmlika studeras ocksÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr eleverna besvarade frÄgor om attityd och instÀllning till pÄstÄenden som berörde de bÄda Àmnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna Àmnet, trots att mÄnga av eleverna vill se ett gemensamt svenskÀmne för alla elever oavsett modersmÄl. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk vara jÀmlika..

Pedagogers syn pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk : En enkÀtundersökning bland pedagoger och elever i skolÄr 5

Examensarbetet utgÄr frÄn fyra pedagoger i skolÄr 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk samt undervisningen av andrasprÄkselever.EnkÀtundersökningarna jÀmförs med skolverkets kursplan för svenska som andrasprÄk, LÀroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring Àmnet.De medverkande pedagogerna visar pÄ en medvetenhet kring andrasprÄksinlÀrning och olika faktorer, dÀribland modersmÄlsundervisningen, som pÄverkar denna. Undersökningen ger Àven indikationer pÄ att pedagoger har en syn pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk som ett Àmne som krÀver mer arbete i sin helhet och pÄ individuell nivÄ med varje elev..

Att undervisa elever med svenska som andrasprĂ„k : Åtta lĂ€rare, deras mĂ„l och erfarenheter

Syftet med studien Àr att beskriva hur ett antal lÀrare upplever, resonerar kring, förhÄller sig till och hanterar sin undervisningssituation betrÀffande elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningens syfte och frÄgestÀllning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lÀrande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andrasprÄk ofta av lÀrarna beskrivs som elever med sprÄkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andrasprÄk stÀller stora krav pÄ bÄde elever och lÀrare, dÄ elever tvingas ta itu med dubbla inlÀrningsuppgifter och lÀrarna fÄr extra arbetsuppgifter.

FrÄn tidigt pÄ morgonen till sent pÄ natten. En undersökning av nederlÀndskans tidsbestÀmmande genitivfraser i översÀttning till svenska

Detta Àr en korpusundersökning av nederlÀndskans speciella tidsadverbial som bestÄr av nominalfraser i genitiv samt deras översÀttningar till svenska. Det visade sig att den vanligaste översÀttningslösningen var en prepositionsfras med "pÄ" som huvudord. Tidsadverbialens placering i satsen pÄ respektive sprÄk har ocksÄ undersökts och resultaten visar pÄ att majoriteten av tidsadverbial behÄlls pÄ samma plats i satsen pÄ svenska som pÄ nederlÀndska..

FörÀndring av uttrycklighet vid översÀttning frÄn arabiska till svenska

Analys av den svenska översÀttningen av Bayna al-qasrayn/Mellan de tvÄ slotten av Naguib Mahfuz (fyra kapitel). Prövning av hypotesen att översÀttningar alltid uppvisar en högre grad av uttrycklighet jÀmfört med kÀlltexterna (Blum-Kulka 1986)..

SprÄkfilter

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Blogg + Svenska = SANT? : Bloggande i undervisningen i svenska pÄ gymnasiet

AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.

Processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat pÄ svenska och spanska högstadieskolor

Studien processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat pÄ svenska och spanska högstadieskolor undersöker skillnader och likheter inom processinriktat och resultatinriktat klimat. I denna studie undersöks det hur dessa tvÄ klimat ser ut pÄ svenska och spanska skolor och detta ur svenska och spanska idrottslÀrares perspektiv. I studien anvÀnds Nicholls (1989) teori om de tvÄ motivationsklimaten. Empirin Àr inhÀmtad via semistrukturerade intervjuer med idrottslÀrare pÄ tre svenska och tre spanska högstadieskolor. Detta i kombination med Nicholls (1989) teori och andra modeller, ligger till grund för den senare gjorda analysen.

InstÀllning till att lÀra svenska i Finland

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ finsksprÄkiga elevers instÀllning till att lÀsa svenska som ett obligatoriskt Àmne i skolan. Det har Ànda sedan 30-talet varit diskussioner om svenska som obligatoriskt Àmne för de finsksprÄkiga eleverna Det krÀvs dock inte lÀngre av studenterna att avlÀgga studentskrivning i Àmnet för att fÄ studentexamen. Jag har genom enkÀter och intervjuer tagit reda pÄ elevernas instÀllning och attityd till det svenska sprÄket och hur viktigt de tycker att det Àr att kunna det andra inhemska sprÄket. Studien genomfördes i tvÄ gymnasieklasser och tvÄ högstadieklasser i en tvÄsprÄkig ort i södra Finland. Studien visar att det finns en skillnad i instÀllningen till svenskan beroende pÄ nÀr eleverna börjat lÀsa svenska.

Heraldik i Svenska kyrkan : timbrering av det tredelade Àmbetets vapen

Uppsatsen behandlar frÄgan om hur ÀmbetsbÀrare inom Svenska kyrkan anvÀnder timbreringar i deras heraldiska vapen. Detta bruk jÀmförs sedan med bruket Church of England samt Romersk katolska kyrkan, vilka har en reglerad heraldik, i motsats till Sverige, och Svenska kyrkan.I uppsatsen lÀmnas Àven förslag till timbreringar för Svenska kyrkan..

MÄste vi lÀsa böcker? : En analys av gymnasieskolans styrdokument avseende lÀsning i skolan

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur styrdokumenten stÀller sig till lÀsning av hela böcker och om det finns ett krav pÄ elever att lÀsa minst en hel skönlitterÀr bok för att bli godkÀnda i Àmnet svenska pÄ gymnasiet. För att undersöka detta har jag analyserat Àmnesplanen för svenska samt kursplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 pÄ gymnasiet. I analysen kommer jag fram till att nÄgot krav pÄ lÀsning av hela skönlitterÀra verk för att bli godkÀnd inte finns men att styrdokumenten framhÄller skönlitteraturens status framför de andra typer av texter som nÀmns samt att varje enskild lÀrares tolkning av styrdokumenten styr undervisningens utformning och ifall lÀsning av hela skönlitterÀra verk Àr ett krav eller inte..

Svensk Form om den svenska formen

Undersökningens syfte Àr att visa vad Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen i sin publicerade litteratur skrivit om vad svensk form Àr och vilket ursprung den har. Den undersökta perioden Àr 1950-tal till 1990-tal. Uppsatsen tar ocksÄ upp vilka samtida debatter och samhÀllsangelÀgenheter man etablerat den svenska formen i och hur man anvÀnt dessa för att visa upp föreningen som aktiv samhÀllsmedborgare. Diskussionerna rör sig kring berÀttelsers etablerande, och maktpositioner i det offentliga samtalet. Resultatet av studien visar bland annat att Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen under den undersökta perioden fört fram en oförÀndrad bild av den svenska formen och dess ursprung.

Graduella och diskreta modifierare Reflexiva partikelkonstruktioner i svenska sprÄket ur ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv

Specialarbete, 15 hpÄmne: Svenska sprĂ„ketVT: 2013Handledare: Benjamin Lyngfelt.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->