Uppsatsens syfte Àr att undersöka reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister inom fackföreningsrörelsen. Materialet bestÄr av protokoll frÄn LO-kongresserna 1922, 1926 och 1931. De slutsatser som dras Àr att reformisternas styrka ökat under perioden. Samtidigt har kommunisternas styrka minskat och inflytandet frÄn syndikalisterna begrÀnsats.Det konstateras att samtidigt som maktförskjutning skett mellan grupperna reformister, kommunister och syndikalister sÄ har LO som organisation förÀndrats. Detta avseende LO:s mÄl och syfte, synen pÄ staten och parlamentarismen, centralism - decentralism och demokratin inom LO, samt förhÄllandet till partier och andra fackliga organisationer.I undersökningen har Àven olika strategier som grupperna anvÀnde sig av iaktagits..

Va?rlden sta?r info?r ett stort vattenfo?rso?rjningsproblem som ma?ste lo?sas ? sa? ma?nga som 884 miljoner ma?nniskor anva?nder idag potentiellt fo?rorenade vattenka?llor till sitt dricksvatten. Denna rapport fokuserar pa? ett av de drabbade la?nderna som a?r Uganda. Syftet med projektet a?r att underso?ka vilket/vilka av de fem olika ugandiska va?xterna; Erythrina abyssinica, Musa spp, Cyperus papyrus, Imperata cylindrica och Coffea canephora som a?r mest la?mplig fo?r rening av kadmium- och blykontaminerat grundvatten.

Övergödning pĂ„ grund av mĂ€nskliga utslĂ€pp av nĂ€rsalter, frĂ€mst kvĂ€ve och fosfor Ă€r ett av de allvarligaste miljöproblemen i Östersjön. BlĂ„musslor lever av att filtrera vĂ€xtplankton frĂ„n vattnet och binder dĂ€rigenom kvĂ€ve och fosfor. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt bidrar de till att minska övergödningen nĂ€r de skördas. PĂ„ den svenska vĂ€stkusten anvĂ€nds redan musselodlingar som reningsĂ„tgĂ€rd för att motverka övergödningen. Det har ocksĂ„ konstaterats att med den tillvĂ€xttakt som rĂ„der pĂ„ vĂ€stkusten Ă€r musselodlingar under vissa förutsĂ€ttningar en kostnadseffektiv reningsĂ„tgĂ€rd.

Denna studie jÀmför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens bÄda kamrar och tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med mÄlet att fÄ en ideologisk spridning, för en bÀttre jÀmförelse. Resultatet visar pÄ flera olika typer av argument, och en viss skillnad, bÄde mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna..

För att recipienter nedströms inte ska pÄverkas av dagvatten frÄn industriomrÄdenmed transport och lagerhÄllning, krÀvs det rening av föroreningar. DÀrför har detgjorts en undersökning av hur en dagvattendamm ska utformas för att fÄ en ökadrening. Metoder som anvÀnds Àr litteraturstudie och en fallstudie. Fallstudien harutförts för ett planerat industriomrÄde. De frÄgor som besvarats Àr vilkaföroreningar som kan tÀnkas förekomma och hur de renas.

Denna studie jÀmför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens bÄda kamrar och tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med mÄlet att fÄ en ideologisk spridning, för en bÀttre jÀmförelse. Resultatet visar pÄ flera olika typer av argument, och en viss skillnad, bÄde mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna..

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ pÄverkan pÄ miljön. Lakvattnets karaktÀr beror till stor del pÄ vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag pÄ lokalt omhÀndertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktÀriserats utifrÄn 11 provtagningar tagna Är 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvÀrden Àr; organiskt material i form av BOD och COD, kvÀve i form av ammonium och totalkvÀve samt metallerna jÀrn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lÀmpar sig för Tippas förutsÀttningar.

The purpose of this essay was to analyze the collapse of democracy in the Weimar Republic. This was done by analyzing some of the most turbulent crises in its history like the communists attempt to take power in 1919, the kapp-putsch of 1920, hyperinflation 1923 and the economic depression 1929-1933. The method that I used in this essay is called methodological individualism. It was an analytical framework which helped to understand the citizens view on democracy and legitimacy. The theoretical framework was based on Juan J.Linz and Seymour Martin Lipsets ideas on legitimacy and efficacy.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att skapa en förstĂ„else för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som föresprĂ„kas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förstĂ„else för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod dĂ€r vi har samlat in primĂ€rdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frĂ„gor stĂ€llda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, pĂ„ fem grundskolor i Blekinge lĂ€n. Tre av dessa har kommunala huvudmĂ€n medan resterande tvĂ„ drivs av privata huvudmĂ€n.

The purpose of this study has been to investigate how the temperance movement IOGT in Karlstadcampaigned for people to vote for a referendum on alcohol in 1922 and how it has been tackled bythe local press. To answer the purpose a qualitative text interpretation has been used from IOGT'smeetings protocols and the local press used are the two largest newspapers in Karlstad during thisperiod of time, Karlstads-Tidningen and Nya Wermlands-Tidningen. The type of examinationperformed is called interpretive case study where it has been used a theoretical basis. Thetheoretical point is Habermas Bourgeois publicity also been used by Lars BÄtefalk in his thesisStaten, samhÀllet och superiet. Can the temperance movement be said to take part of the publicsphere?The results show that IOGT during this period have grown large enough to be a part of the publicwhich BÄtefalk mean was not the case around 1900.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka nykterhetsrörelsens uppkomst och utveckling i LuleÄ kommun frÄn 1841 och fram till och med 1922. Vi har dessutom studerat nykterhetsrörelsen utveckling bÄde internationellt och nationellt. De frÄgestÀllningar som, utifrÄn syftet, har varit relevanta för oss i den hÀr studien har varit följande: NÀr och varför uppkom nykterhetsrörelsen och hur har den sedan utvecklats? Vilka arbetsmetoder anvÀnde sig nykterhetsrörelsen av för att sprida kunskap om alkoholismens negativa aspekter till LuleÄ kommuns befolkning? Vilka blev följderna av nykterhetsrörelsen arbete i LuleÄ kommun, nÀr det gÀller rekryteringen av nya medlemmar? Hur arbetade nykterhetsrörelsen för att pÄverka mÀnniskorna i LuleÄ kommun vid omröstningen gÀllande spritförbudet Är 1922? Metoder som kommit till anvÀndning för att kunna besvara de nyss nÀmnda frÄgestÀllningarna har varit bÄde kvalitativa, genom studier av bÄde litteratur och otryckta primÀrkÀllor, och kvantitativa. Resultatet av studien visar att nykterhetsrörelsen först utvecklades i USA och sedan spreds till Sverige och andra delar av vÀrlden.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

Syfte: Studiens syfte Ă€r att skapa en förstĂ„else för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som föresprĂ„kas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förstĂ„else för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod dĂ€r vi har samlat in primĂ€rdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frĂ„gor stĂ€llda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, pĂ„ fem grundskolor i Blekinge lĂ€n. Tre av dessa har kommunala huvudmĂ€n medan resterande tvĂ„ drivs av privata huvudmĂ€n. Slutsatser: Studien visar att budgeten fyller mĂ„nga syften inom de budgetanvĂ€ndande skolorna vilket innebĂ€r att den fyller en viktig funktion. Friskolorna anvĂ€nde sig av mer flexibla metoder för ekonomistyrning Ă€n de kommunala skolorna gjorde, men Ă€ndĂ„ kunde likheter med budgetlös styrning Ă€ven ses i de kommunala skolornas ekonomistyrning.

Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för hur tre grundskolor frÄn olika upptagningsomrÄden i en kommun i mellersta Sverige arbetar med likabehandling. Studien har en kvalitativ ansatts och Àr genomförd med hjÀlp av fokusintervjuer med skolornas trygghetsgrupper och med en skolas skolledning. Studien visar att skolorna har tydliga mÄl och rutiner i sitt arbete, men de möjligheter och svÄrigheter som de möter i arbetet Àr pÄverkade av skolornas olika förutsÀttningar. Skolorna har olika grader av samarbete med skolledningen och olika kompetensutvecklings möjligheter. Studien förstÀrker Skolverkets rekommendationer att varje skola mÄste utgÄ frÄn sina egna förutsÀttningar i sitt likabehandlingsarbete.   .

Syftet med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt Svenska Röda Korset bidrog till uppbyggnaden av sjukvÄrden i Norrbotten mellan Ären 1922- 27. Undersökningen har omfattat de omrÄden, inom vilka Röda Korset bedrev sin verksamhet, den kontinuitet med vilken arbetsinsatserna genomfördes samt de tÀnkbara förklaringar som kan ligga till grund för Röda Korsarbetarnas engagemang. Vidare har samarbetet mellan Röda Korset, Norrbottens lÀns landsting och de berörda kommunerna granskats. Studien har Àgt rum genom en kvalitativ analys av de ÄrsberÀttelser som Norrbottensdistriktet av Svenska Röda Korset gav ut efter varje verksamhetsÄr. Vid undersökningen framtrÀdde sÀrskilt den verksamhet som Röda Korset bedrev i form av sjukhÀrbÀrgen pÄ mindre orter samt de initiativ som togs till förbÀttrade sjuktransporter, av vilka ambulansflyget blev det mest kÀnda.