Denna uppsats behandlar synen på ledarskap på olika nivåer i Svenska Kyrkan, i detta fall stift och församling, i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i kyrkoherdens, kyrkorådets och stiftets syn på vilka egenskaper och förmågor som krävs för att kyrkoherden ska vara väl rustad för sin tjänst. Stiftet är den regionala nivån, det område som styrs av en biskop, geografiskt ofta med samma omfattning som ett eller två län. Anställda på stiftsnivån kallas stiftsadjunkter om de är prästvigda. Församlingen är den lokala nivån, Svenska Kyrkans primära enhet och geografiskt ofta med samma omfattning som en kommun. Församlingen styrs av ett kyrkoråd bestående av valda församlingsmedlemmar och leds av en kyrkoherde som är församlingens chef, alltid prästvigd.

Diakoner är en av de yrkesgrupper som möter människor när de drabbats av det ofattbara och därför befinner sig i kris och sorg.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka vilkasociala stödinsatser Svenska Kyrkan,och då särskilt diakonerna, kan erbjuda samt hur diakonerna upplever sitt arbete med människor i kris och sorg.Vi harutgåttfrån två frågeställningar:1.Vilka sociala stödinsatser kan diakoner iSvenska Kyrkan erbjuda vid kris-och sorgebearbetning.2.         Hur upplever diakonerna sin roll och sitt arbete med människor i kris och sorg?Vår empiri samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta diakoner i sex olika västsvenska församlingar. I analysen av vår studie har vi utgått från Antonovsky's teori om KASAM, känsla av sammanhang. Resultatet av studien visade att diakonerna kan erbjuda en mängd stödinsatser vid krissituationer. Dessa insatser är främst av medmänsklig karaktär och tar sig praktiskt uttryck genom personlig närvaro och samtal.

Vi valde uppsatsämnet efter att vi tidigare i vår utbildning besökte Södertälje och då tyckte det var en fascinerande stad med en sådan blandning av olika religiösa samfund. Vi inledde vår undersökning med att kontakta församlingsprästerna för de två Syrisk-ortodoxa kyrkorna. Vi samtalade med var och en av dem i deras respektive kyrka. En diakon fick vi också möjlighet att träffa och prata med. Vi skickade våra intervjufrågor till de som vi tidigare intervjuat och de lämnade vidare frågorna till andra människor i församlingen.

The Purpose of this essay is to seek an answer to whether or not a conflict exists between priests of the Assyrian Church, the Syrian Orthodox Church and the Coptic Church in contemporary Swedish society, as well as to examine the environment between the three. The theological dissimilarities will be studied (from a historical standpoint), along with the interviewed participants views on the division in Christianity which will be presented also. I choose to interview six priests/chorbishops who live and work in Sweden, and the result was analyzed according to the senior professor of peace- and conflict, Peter Wallensteen?s theories on conflict and conflict resolution, where important issues are laid out to identify the core problem, and theological differences are discussed and compared from a union perspective.The result of the interviews illustrate a clear response that the participants experience a lack of functioning collaborations (from the Assyrians Church view, a collaboration is absent from the Syrian Orthodox Church and the Coptic Church, and vice versa) and most of the participants experience negative consequences from the divide in churches, as they strive for unity in Christianity as a whole. The theological differences between the churches proves not to be as significant as expected, the actual predicament lies partly in language-and phrase division along with a general rejection of each other?s interpretations.

I alla tider har dopet varit den viktigaste riten inom kristendomen. Motiven för dopet har dock ändrats under århundradenas gång. Man kan i viss mån säga att den kristna kyrkans historia avspeglas i dess dopteologier och dopmotiv. Ett exempel på det är hur de tidiga kristna gick från att vara förföljda till att bli accepterade och så småningom till att bli romersk statskyrka. Denna utveckling påverkade många av ceremonierna kring dopet, liksom dess innebörd.

Holms kyrka på Dal är en medeltida sockenkyrka. Dekoration av kyrkorummet utfördes under 1700-talet av provinsiella träsnidare och målare i en stil som kommit att kallas bondbarock.Altaruppsatsen skulpterad i trä omger altartavlan som är uppdelad i två fält, varav det undre är en kalvariegrupp och den övre visar Jesus i Getsemane. Överstelöjtnant Gustav von Mentzer uppges ha donerat altaruppsatsen till kyrkan år 1727 men det saknas uppgifter om vem bildhuggaren var. Hans George Schüffner har stofferat den i trä skulpterade predikstolen från år 1742 tillskriven Isac Schiulström.Vid en jämförande stilanalys av altaruppsatsen i Holms kyrka och åtta andra altaruppsatser av Nils Falk och Isac Schiulström framkommer att altaruppsatsen i Holms kyrkan med stor sannolikhet är av bildhuggaren Nils Falk..

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om diakoners arbete med papperslösa. I Sverige finns det 10 000-tals papperslösa som befinner sig här efter att undanhållit sig utvisningsbeslut, smugglats in som traffickingoffer eller strävar efter att arbeta ihop inkomster att skicka till hemlandet. Med en kvalitativ ansats har jag intervjuat sex stycken diakoner som arbetar i Svenska Kyrkan i Stockholm, och som alla möter och erbjuder socialt stöd till papperslösa. Resultatet har jag analyserat utifrån teori om ekologiskt perspektiv på socialt arbete med flyktingar och migranter, samt teorier om värdegrunder i socialt arbete. Resultatet visar att diakonerna fokuserar på det sociala arbetet på mikronivå, men att viss samverkan på mesonivå förekommer.

AbstractTitle: The picture of the Swedish church - Young peoples image of the organization in comparison with the organizations profile (Bilden av Svenska Kyrkan ? Unga människors image av organisationen i jämförelse med organisationens profil)Number of pages: 55 (57 including enclosures)Author: Ebba GöranzonTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityAim: The aim of this essay is to study the external communication of the Swedish Church, and how they want young people (16-18 years old) to perceive them. Further I would like to compare that information with how young people actually perceive the Swedish church. Do the both pictures agree?Method/Material: Together with literature studies, a qualitive method has been used and four focus group interviews with a total of 16 informants have been conducted.

Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxtenav den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska sompolitiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit tilldess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning.Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommerkomparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finnsnågon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållandelänken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i denfornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels omden egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin.Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stoltaöver sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiskaimperiets storhet.

Våra kyrkor är en viktig del av samhället, och är en kulturskatt som måste vårdas. Kyrkorna använder dock väldigt mycket energi till uppvärmning varje år. Detta beror på att de flesta av dem är gamla och att energieffektivitet ej varit en prioriterad fråga i deras verksamhet. Grinstad kyrka är en kyrka med hög energianvändning som trots att den endast är uppvärmd vid förrättningar använder lika mycket energi som två medelvillor. Kyrkan är från 1200-talet, är byggd i tegel och värms idag upp av en oljepanna i ett vattenburet system samt några elradiatorer.

Uppdragsgivaren bedriver en ombyggnation av Nyborgskyrkan i Arvidsjaur. Tidigare har kyrkan endast verkat som en EFS (Evangeliska Fosterlands- Stiftelsen) samlingskyrka med möjligheter till daghemsaktiviteter, men i fortsättningen ska fastigheten drivas som ett vandrarhem, lägenhet, utställningslokal och konferenssal, samtidigt som en del av kyrkverksamheten bibehålls. Rapporten behandlar värmebehovet efter ombyggnation och installation av en bergvärmepump med värmeeffekten 16,2 kW, samt de besparingar som genereras av dessa förändringar. I dagsläget täcks värmebehovet av elradiatorer. Det årliga energibehovet för fastigheten, beräknat med bergvärmepumpen installerad, blir cirka 35,2 MWh, vilket är en minskning på 51,5 MWh efter installationen.

Anledningen till att vi antar att kyrkoherdarna har en starkare värdegrund än ledare i privat och offentliga organisationer grundar sig i ett personligt engagemang. Vi brinner för frågor angående ledarskapsutveckling, en vilja till förståelse och en förändring till att få ledare att helt enkelt växa som ledare. Vår utgångspunkt ligger i ett antagande att kyrkoherdar har ett starkt värdesystem och därmed även en förmåga till att leda sin församling på ett etisk, människovänligt sätt.Syftet med den här uppsatsen är att analysera vad som påverkar och utmärker fyra kyrkoherdars ledarskap. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kyrkoherdar inom Lunds stift. Som ett komplement till vår bakgrund har vi även genomfört en kvalitativ intervju med en ärkebiskop.

This is an essay within the subject of practical theology. The main interest is baptism. The aim of this essay is to describe the baptism theology of the Church of Sweden (Svenska Kyrkan) and the history of the baptism. The goal is also, with the help of qualitative research, to study the view of the baptism with the ones who choose to let their children be baptized according to the liturgy of the Swedish Church in the diocese of Härnösand. The attempt is to give the Swedish church a pattern of action and a direction based on the result of my research.

An issue of central interest today is the aspiration for wholeness, on the one hand referring to the concept of ?healing? (swed: helande), on the other hand to being ?whole? (swed: hel); body, mind, soul, spirit and relations. The need and desire to offer a more holistic experience is becoming prominent also within the Swedish Church. This paper addressed some events within the Swedish Church that cater to experiences of wholeness, with the aim of exploring how this is done in practise and how it?s rooted in Christian thought.

Syftet med denna uppsats är att utreda hur gudstjänstdeltagare i Svenska Kyrkan ser på språket i gudstjänsten och om det finns faktorer såsom ålder, kön, utbildningsnivå eller kyrkogångsfrekvens som påverkar deras attityder. Studien är utförd genom en enkätundersökning bland gudstjänst-deltagare på kyrkkaffet efter gudstjänsten i tre församlingar i tre olika städer i Sverige. Dessutom har de skrivna ordningarna till gudstjänsterna samlats in och undersökts stilistiskt, som ett språk-vetenskapligt referensmaterial att jämföra enkätundersökningens resultat med. Gudstjänstdeltagarna har på enkäten fått sätta kryss på skalor mellan två olika stilistiska mot-poler för att beskriva hur de upplever språket i gudstjänsten. Polerna på enkäten var vagt?precist, vardagligt?högtidligt, känslofyllt?känslofattigt, ålderdomligt?modernt och originellt?vanligt.