Bakgrunden till den hÀr studien Àr att det rÄder en oklarhet, stora bristeroch skillnader i hur olika skolor har valt att organisera Àmnet svenskasom andrasprÄk. Rapporter och kartlÀggningar har visat attstyrdokumenten inte alltid följs men ocksÄ att styrdokumenten i vissafall Àr otydliga och lÀmnar möjlighet för tolkningar.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att redogöra för en studie av hur sexskolor i tre kommuner har valt att organisera undervisningen i svenskasom andrasprÄk och hur vÀl det stÀmmer överens med styrdokumenten.Inledningsvis presenteras en kort genomgÄng av Àmnet svenska somandrasprÄks utveckling och vad som finns att lÀsa om Àmnet istyrdokumenten. DÀrefter följer en genomgÄng av forskningen kringandrasprÄksutveckling och om vad som stÄr i styrdokumenten omsprÄkutveckling. Avsnittet avslutas med en genomgÄng av organisationav Àmnet svenska som andrasprÄk inom forskning och styrdokument.Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med desex olika skolornas rektorer.

Detta examensarbetes syfte Àr att utforska genusperspektiv i förskolan (1-5 Är), genom att belysa pedagogers förestÀllningar om smÄ barns skönlitteratur samt barns egna bokval. Jag anser det vara ett viktigt omrÄde att belysa dÄ skönlitteratur Àr nÄgot som anvÀnds i stor utstrÀckning i förskolan samt Àr av vikt för barnens utveckling. I min empiriska undersökning har jag anvÀnt mig av metoderna intervju, textanalys samt observation. Jag har intervjuat fyra pedagoger, analyserat bokbestÄndet pÄ en avdelning samt observerat en barngrupps egna val av böcker. Resultatet av empirin visar pÄ olika förhÄllningssÀtt som pedagogerna har till genusfrÄgor. FörhÄllningssÀtten delas in i tre teman; medvetenhet, naturligt samt oengagemang. Resultatet visade vidare att det var fler manliga karaktÀrer Àn kvinnliga i barnens skönlitterÀra böcker, dock inte lika stor skillnad som framkommit i tidigare forskning. I analysen av observationerna framkom att flickorna och pojkarna i stor utstrÀckning hade liknande lÀsvanor.

Mobil IntensivvĂ„rds Grupp (MIG) Ă€r ett relativt nytt koncept i vĂ„rden som startade upp i slutet av 2000-talet i Australien och England. Konceptet bygger pĂ„ att tidigt identifiera den svĂ„rt sjuka patienten genom enkla mĂ€tmetoder för att snabbt kunna behandla och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt undvika komplikationer. I Sverige var Lunds Universitetssjukhus först ut 2003 med att införa MIG. PĂ„ Södra Älvsborgs Sjukhus startade MIG som ett pilotprojekt mot en avdelning 2005 och har dĂ€refter successivt utökats till att innefatta hela sjukhuset 2009. Införandet av konceptet Ă€r kopplat till ett utbildningsprogram.

1SammandragDetta arbete innehÄller en kvantitativ studie av elevtexter frÄn Ärskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Undersökningen Àr komparativ och elevtexterna frÄn respektive Ärsgrupp jÀmförs med varandra. Det Àr totalt 20 elevtexter frÄn nationella provet i svenska VT 2011 som analyseras.Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka skillnader i sprÄklig kvalitet i ett antal elevtexter, av liknande uppgiftstyp, som Àr skrivna av elever i högstadiet respektive gymnasiet. Undersökningen ska redogöra för hur ungdomars skrivutveckling kan ÄskÄdliggöras under skolÄren mellan Ärskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Det visar sig att elevtexterna frÄn Svenska B i jÀmförelse med Ärskurs 9-texterna i genomsnitt innehÄller fler ord, lÀngre meningar, fler lÄngord, högre ordvariation, lÀngre fundament samt fÀrre subjektsfundament.

Denna uppsats behandlar hur ett företag som agerar pĂ„ en förĂ€nderlig marknad skall kunna behĂ„lla eller öka sin marknadsandel. Detta dĂ„ företaget ej kan erbjuda ett bra marknadspris. I denna speciella situation befinner sig Svenska Spel och undersökningen Ă€r dĂ€rför riktad motdetta företag.Det finns tidigare forskning, frĂ€mst olika fallstudier, om Svenska Spel. Även har forskning berört vilken marknad som anses vara det mest effektiva ur en samhĂ€llsekonomisk vinkel. Att stĂ€lla Svenska Spel mot den konkurrens som uppstĂ„tt finns det mindre forskning om.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Sedan Sverige blev medlem i den Europeiska Unionen 1995 har integrationen inom EU pÄverkat den svenska förvaltningen allt mer. Syftet med vÄr uppsats Àr dÀrför att belysa vilka förÀndringar som skett inom den svenska myndigheten pÄ grund av EU-medlemskapet över tid och knyta an dessa förÀndringar till europeiseringsdebatten. För att möjliggöra detta har vi valt att undersöka hur NaturvÄrdverket och Kemikalieinspektionen pÄverkats av EU-medlemskapet över tid. Vi gör en tidsjÀmförelse genom att utgÄ ifrÄn tvÄ tidigare undersökningar av EU:s pÄverkan pÄ den svenska myndigheten frÄn 1998 och 2000. De omrÄden vi studerar Àr pÄverkan, styrning och samordning samt organisation.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka likheter och skillnader det gÄr att finna i den svenska och finska kursplanen i geografi, detta för att fÄ en indikation pÄ om skillnader i kursplanerna kan vara orsaken till Finlands framgÄng i globala tester medan den svenska skolan gÄr betydligt sÀmre. Samt att se om det finns indikationer pÄ vilka krafter som kan ha pÄverkat kursplanernas utformning.För att kunna finna svaren till syftet sÄ anvÀnds en textanalys av de bÀgge kursplanerna och dessa stÀlls emot varandra för att finna hur de tvÄ kursplanerna skiljer sig frÄn varandra och vilka likheter de har. Denna studie visar pÄ att de tvÄ kursplanerna har vÀldigt stora likheter och knappt nÄgra skillnader utöver ordval. Studien visar ocksÄ pÄ att det inte tycks vara de globala testerna sÄ som PISA som har inverkan pÄ kursplanerna i geografi utan att de mÄste pÄverkas av andra krafter..

Bakgrunden till studien bygger pÄ nuvarande finansieringssvÄrigheter svenska tillvÀxtföretag möter i tidiga skeden, nÄgot som pÄverkar Sverige negativt eftersom dessa företag kan vara en lÀnk till svensk tillvÀxt och fler arbetstillfÀllen. DÀrför studeras i studien det nyligen framvuxna finansieringsalternativet ?Crowdfunding? som en eventuell lösning pÄ problemet. Vidare existerar ett akademiskt gap inom förstÄelsen av vad som motiverar en individ att engagera sig i crowdfunding vilket Àr intressant att studera givet kontexten..

Titel: Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken? En jÀmförelse av Upplands VÀsby kommuns lokaltidningar.Författare: Emelie Klermyr.LÀrosÀte: Stockholms Universitet, Stockholm.Institution: Enheten för journalistik, medier och kommunikation, JMK.Avdelning: Medie- och kommunikationsvetenskap.Handledare: Yvonne AnderssonExaminator: Magnus DanielssonSyftet med studien Àr att jÀmföra lokal rapporteringen pÄ de tvÄ lokaltidningarna i Upplands VÀsby: Mitt i Upplands VÀsby och Vi i VÀsby.  JÀmförelsen avser eventuella skillnader och likheter mellan vilka Àmnen som fÄr störst utrymme samt vilka aktörer som kommer till tals i de bÄda tidningarna. Genom en kvantitativ innehÄllsanalys har 130 artiklar och notiser undersökts. Fem upplagor frÄn vardera tidning har undersökts mellan juli-november 2014. Studien visar att Àmnesfördelningen skiljer sig nÄgot mellan de bÄda tidningarna.

Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka invandrarungdomars upplevelse av delaktighet och integration till det svenska samhÀllet. Vi vill öka förstÄelsen för sprÄkets betydelse för integration och delaktighet. FrÄgestÀllningar: 1. Upplever ungdomarna att de Àr en del av det svenska samhÀllet och dÀrmed integrerade? Har det i sÄ fall nÄgon betydelse för vilket land de identifierar sig med, det vill sÀga ursprungslandet eller Sverige?2.

I denna uppsats analyseras hur utvalda faktorer inverkar pÄ de svenska hushÄllens skuldsÀttning. Detta görs genom att tvÄ olika ekonometriska modeller skattas pÄ tvÄ olika skuldkvoter. Skuldkvoterna som anvÀnds Àr skulder i förhÄllande till disponibel inkomst och skulder per hushÄll. Förklaringsfaktorerna jag testar för Àr förvÀntan om framtida inkomster, befolkningssammansÀttningen, förmögenhetsutvecklingen och rÀnteutvecklingen.Jag finner starka belÀgg till att befolkningssammansÀttningen, real förmögenhetsutveckling samt rÀnteutvecklingen inverkar pÄ de svenska hushÄllens skuldsÀttningsgrad. DÀremot finns inga belÀgg för att den finansiella förmögenhetsutvecklingen inverkar pÄ skuldsÀttningen.

Försvarsmaktsorganisationen har varit i förÀndring sedan försvarsbeslutet 2004, dÄ Försvarsmakten gick frÄn ett invasionsförsvars till ett rörligt insatsförsvar. Denna nya inriktning innebÀr att de svenska enheter skall kunna genomföra uppdrag lÄngt ifrÄn den svenska kusten och infrastruktur, vilket kan medföra en del nya intressanta frÄgestÀllningar.Ett exempel pÄ en sÄdan frÄgestÀllning Àr om de svenska enheterna Àr lÀmpliga för sÄdana uppdrag dÄ det gÀller att ta hand om och transportera eventuella skadade ombord. Har sjukvÄrdsorganisationen och Försvarsmakten medel till att transportera och ge adekvat vÄrd vid större krissituationer internationellt?Uppsatsen syfte Àr att genom ett organisationsteoretiskt perspektiv undersöka hur Försvarsmaktens förmÄga att ta hand om skadade vid internationella missioner ser ut, samt vilka brister i organisationen som kan pÄvisas.Den metod som har anvÀnts Àr den deskriptiva metoden tillsammans med fallstudier. Det som har studerats Àr svenska reglementen, doktriner samt den utlÀndska Nato doktrinen AJP 4-10.

Detta examensarbete syftar till att beskriva döva invandrarbarns skolsituation i den svenska specialskolan och frĂ€mst skildra elevernas inledande möte med, och tid i skolan samt undersöka hur skolans lĂ€rare konkret arbetar för att lĂ€ra de döva invandrareleverna svenskt teckensprĂ„k och svenska skriftsprĂ„ket. Som metod har anvĂ€nts kvalitativa intervjuer med tvĂ„ experter inom dövomrĂ„det, nĂ€mligen Carin Roos och Louise Danielsson. Även tvĂ„ verksamma lĂ€rare frĂ„n tvĂ„ olika specialskolor har intervjuats. En av experterna och en av lĂ€rarna Ă€r döva och vid intervjuerna med dem anvĂ€ndes bĂ„de teckensprĂ„kstolkar och videoinspelning. I resultatdelen skildras lĂ€rarnas erfarenheter av det allra första mötet med det döva invandrarbarnet samt hur den allra första sprĂ„kinlĂ€rningen och sprĂ„kutvecklingen inleds via teckensprĂ„ket, för mĂ„nga av barnen Ă€r sprĂ„klösa nĂ€r de börjar specialskolan.