Trots HÀlso- och sjukvÄrdslagens krav pÄ vÄrd pÄ lika villkor finns det studier som visar att det till stor del Àr individuella vÀrderingar och attityder som styr vilken vÄrd den enskilde patienten fÄr och det finns ett behov av att fÄ en djupare förstÄelse för hur dessa vÀrderingar ser ut inom akutpsykiatrisk vÄrd. Syftet med studien var att belysa personals vÀrderingar i omvÄrdnadsarbetet pÄ en akutpsykiatrisk avdelning. Studien har kvalitativ ansats och sju deltagare som arbetar pÄ samma akutpsykiatriska vÄrdavdelning intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett övergripande tema: ?Att vÀlja det som bekrÀftar en sjÀlv? och tre subteman: ?Att vilja Àgna tid Ät patienter som inte krÀver det?, ?Att vÀlja det konkreta och det som krÀver uppmÀrksamhet? och ?Att vÀlja de patienter dÀr ens engagemang gör skillnad?.

I den hÀr uppsatsen behandlas vad som Àr svÄrt för svenska invandrarelever nÀr det gÀller att lÀra sig svenska som andra sprÄk, bÄde utifrÄn mÄlen i kursplanen och vad elever och verksamma lÀrare generellt anser Àr svÄrt. I uppsatsen studeras Àven hur lÀrare kan arbeta för att elevernas sprÄkutveckling ska bli maximal. Materialet som uppsatsen bygger pÄ Àr dels fakta frÄn forskare och lÀrare inom Àmnet, dels en enkÀtundersÀkning som Àr gjord pÄ elever som gÄr i grundskolans senare del, samt intervjuer med tre lÀrare i svenska som andra sprÄk. EnkÀtundersökningen bestÄr mestadels av uppgifter eleverna sjÀlva skulle göra. NÄgon enstaka uppgift behöver de sjÀlva svara pÄ med egna ord.

Detta arbete behandlar Àmnet lÀsförstÄelse ur olika perspektiv. Fokus ligger pÄ hur man kan trÀna upp en god lÀsförstÄelse genom att anvÀnda olika lÀsstrategier. Uppsatsen vÀnder sig bÄde till Àmnet svenska och svenska som andrasprÄk, dÀrför Àr vissa avsnitt riktade direkt mot den senare typen av lÀrare och elever, som detta arbete kan vara behjÀlpligt för.En stor del av uppsatsen handlar ocksÄ om lÀsstrategier, vilka bland annat utgör en del av grunden i de kvalitativa intervjuer, som utförs för att svara pÄ arbetets frÄgestÀllningar. Informanterna Àr tvÄ lÀrare i svenska och svenska som andrasprÄk, som arbetar pÄ ett mellan ? respektive högstadium.I resultatet och diskussionen framkommer att sÄvÀl informanterna som forskarna, anser att lÀsförstÄelse innebÀr att man kan avkoda en text och tolka dess innehÄll.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Den svenska försvarsmakten har genomgÄtt en förÀndring mot ett insatsförsvar frÄn ett invasionsförsvar. I dagslÀget genomför Försvarsmakten insatser internationellt, tillsammans med flera olika nationer, nÄgot som stÀller krav pÄ interoperabilitet. Försvarsmakten har genomfört insatser i Afghanistan sedan 2002 och har dÀr varit med om utvecklingen av IED-hotet och pÄ sÄ sÀtt blivit tvungen att genomföra en anpassning. Hur lÄngt har denna anpassning kommit, frÀmst i form av utbildning och direktiv utgivna av Försvarsmakten? Ett tydligt mÄl Àr uppsatt men finns underlaget för att nÄ detta mÄl? I uppsatsen kommer jag att jÀmföra de styrningar som finns i mÄlet, NATO 2294 och AJP 3.15, med de direktiv som Försvarsmakten har gett ut och de krav som stÀlls pÄ utbildning..

SammanfattningSyftet med föreliggande arbete var att studera förekomsten av felaktiga lÀkemedelsordinationer pÄ en pediatrisk avdelning. Metoden bestod i journalgranskning av lÀkemedelsordinationer av inskrivna patienter (n = 94) under tvÄ mÄnader, 2012. Journalgranskningen utfördes i journaldatabasen Cosmic och omfattade 543 lÀkemedelsordinationer vilka granskades utifrÄn flertalet variabler. Resultatet visade att 174 av 543 (32 %) ordinationslistor var felaktiga. LÀkemedelsnamn samt hÀnvisning till speciallista var angivet i samtliga ordinationer.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka vilka metoder lÀrarna anvÀnder sig av för att ta reda pÄ elevernas andrasprÄksutveckling. Mitt syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur eleverna förhÄller sig till andrasprÄksundervisningen. Undersökningen Àr gjord pÄ tre olika skolor i södra Sverige dÀr jag har intervjuat lÀrare i andrasprÄk samt ett antal elever som har svenska som sitt andrasprÄk. Förutom att lÀrarna arbetar pÄ ett medvetande sÀtt med andrasprÄkselever visar resultatet ocksÄ att performansanlysen Àr metoden som lÀrarna pÄ dessa tre skolor vÀljer att anvÀnda. Undersökningen visar ocksÄ att eleverna ser andrasprÄksundervisningen som nÄgot positivt dÀr de fÄr möjlighet att förbÀttra sitt svenska sprÄk..

En undersökning och diskussion av motiv för att döpa barn, med fokus pÄ Svenska kyrkan. Motiven studeras frÄn tre olika aktörers perspektiv: 1) Traditionen, framförallt den lutherska reformatoriska traditionen, 2) Svenska kyrkans nutida lÀra och reflektion, samt 3) De förÀldrar som valt att lÄta döpa sina barn. En stor spÀnning blir synlig i skillnaden mellan dopförÀldrarnas syn pÄ dopet och de övriga tvÄ aktörernas dopsyn. Men Àven mellan traditionen och Svenska kyrkans nutida lÀra finns avgörande skillnader, framförallt vad gÀller synen pÄ mÀnniskan och pÄ dopets eventuella nödvÀndighet. TvÄ möjliga vÀgar framÄt diskuteras; dels vad det skulle innebÀra att tydligare lyfta fram berÀttelserna om Jesu dop som modell för det kristna dopet, dels hur liturgin i gudstjÀnsten kan ses som ett kommunikativt vÀxelspel..

I denna uppsats undersöker jag hur och i vilken utstrÀckning den svenska utbildningspolitiska diskursen i riksdagen prÀglas av neoliberalismen Ären 2008-2012. Neoliberalismen konceputaliseras utifrÄn den franska sociologen Pierre Bourdieus begrepp doxa och hans teorier om neoliberalismen som en doxa samt tidigare forskning om neoliberalismen. Det materialet som undersöks för att analysera den svenska utbildningspolitiska diskursen Àr utbildningsposten i de Ärliga budgetdebatterna Ären 2008, 2010 och 2012. För att ordna analysen av materialet anvÀnder jag mig av diskursanalysen som metod; i analysen undersöks specifikt tvÄ diskurser som dominerar i det undersöka materialet. Dels diskursen om kunskapsmÀtningar, dÀr PISA-undersökningen dominerar, samt diskursen om skolans ökade segregering.

I den hÀr uppsatsen har anvÀndningen och betydelsen av ett utvalt antal översÀttningsekvivalenter av ord och fasta uttryck som betecknar ansiktsuttryck pÄ svenska och mandarin studerats. Uppgiften nÀrmades genom semistrukturerade intervjuer med modersmÄlstalare av svenska och mandarin, samt genom en korpusbaserad kollokationsundersökning. Analysmetoden Natural Semantic Metalanguage har anvÀnts för att beskriva det inre sinnestillstÄndet hos personer nÀr de handlar pÄ de sÀtt som orden och uttrycken beskriver, samt vilka kÀnslor och tankar som tillskrivs dessa personer av dem som bevittnar handlingarna. Vissa intressanta skillnader mellan översÀttningsekvivalenterna har observerats..

Syftet med studien Àr att undersöka attityder hos högstadieelever till varieteterna skÄnska, norrlÀndska och svenska pÄ mÄngsprÄkig grund. Ett annat syfte Àr att ta reda pÄ om dessa ungdomar anser svenska pÄ mÄngsprÄkig grund vara en dialekt, och om svaren varierar utifrÄn kön och första- och andrasprÄkstalare. Ett annat perspektiv som jag Àven kommer att presentera Àr den didaktiska aspekten pÄ sprÄklig varietet och vilka pedagogiska faktorer som kan pÄverka elevernas attityd till dialekt.En enkÀtundersökning utfördes pÄ tvÄ könshomogena grupper, dÀr eleverna fick lyssna pÄ inspelningar av de tre olika sprÄkliga varieteterna. Resultaten av informanternas definitioner av dialekt Àr följande: geografiskt, tids- och platsbundet och sprÄkligt slÀktskap. Ungdomarnas definition av dialekt stÀmmer överens med forskarnas, det vill sÀga tal som Àr typiskt för ett geografiskt omrÄde, Àven om ungdomarna anvÀnder andra ord.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I detta arbete jÀmförs tvÄ engelsksprÄkiga klassrum som bygger pÄ tvÄ olika samhÀllssystem, ett litauiskt och ett svenskt. Syftet Àr att upptÀcka skillnader och likheter genom att se olika existerande kulturer i klassrummen. Avsikten Àr att tydliggöra vilka faktorer som skapar förutsÀttningar för en gynnsam sprÄkutveckling i engelska. TvÄ fallstudier och tvÄ intervjuer med en engelsklÀrare frÄn respektive land har genomförts. Studiens resultat visar att det litauiska klassrummet tryckte mer Àn det svenska pÄ kortare lektioner, mindre grupper och hög aktivitet av mÄlsprÄket.

I detta arbete analyseras och diskuteras intervjuer med blivande gymnasielÀrare i svenska och med en lÀrarutbildare vid ett universitet. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om litterÀr kanon i den svenska gymnasieskolan. LitterÀr kanon bygger pÄ texturval som Àr ett resultat av Àmnesteoretisk kunskap, men ocksÄ av undervisande lÀrares habitus, didaktisk-metodiska handlingskompetens eller frÄnvaro av sÄdan, rutinisering samt didaktisk reduktion och iscensÀttning. Denna reproduktion stÀlls sedan inför legitimitetsproblem. Dessa begrepp anvÀnds för att diskutera det empiriska resultatet av detta arbete.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀrare i en specialförskola ser pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Genom intervjuer med en förskollÀrare och en specialpedagog, verksamma pÄ en specialförskola, fick vi svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som lyder: ? Hur ser pedagoger pÄ en specialförskola pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn för frÀmjandet av utveckling och lÀrande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna pÄ specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen sÀger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebÀr svÄrigheter med kommunikation, sprÄkförstÄelse, gestaltförstÄelse, symbolförstÄelse och verbalt sprÄk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 Ärs Älder.