Undersökningen syftar till att jÀmföra likheter och skillnader mellan det svenska och det ryska skolsystemet pÄ grundskolenivÄ. För att uppnÄ detta syfte har jag bl.a. studerat de tvÄ skolsystemen och jÀmfört olika skoldokument i de bÄda lÀnderna. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av enkÀter till elever i en skola i Sverige och en i Ryssland. Jag har bett de svenska och ryska eleverna att fylla i enkÀterna om skolsystemet. Mina frÄgestÀllningar i detta examensarbete lyder: tjÀnar barnet pÄ att börja skolan tidigare Àn vid 7 Ärs Älder? Hur stÀller de sig till studier i frÀmmande sprÄk? Vilken instÀllning till skoluniform finns det bland sÄvÀl svenska som ryska elever? Skulle eleverna kunna tÀnka sig att gÄ pÄ en pojk- respektive flickskola? Resultat av undersökningen visar att det inte finns stora skillnader i vad de svenska och ryska eleverna tycker om sina respektive skolsystem.

Arbete studerar den nederlÀndska didaktikmodellen som anvÀnds pÄ Technisch College Velsen-modellen. Studien gjordes för att undersöka om didaktikmodellen gÄr att förankra i de svenska styrdokumenten och en analys har gjorts om TCV-modellen Àr tillÀmpningsbar i den svenska skolan. Under fem veckor har TCV-modellen studerats pÄ plats i NederlÀnderna. Studien genomfördes genom att skribenten anvÀnde sig av observation samt arbetade inom skolans normala lÀrarkÄr. I Sverige intervjuades tre lÀrare pÄ en högstadieskola för att analysera om TCV-modellen passar in i den praktiska dagliga undervisningsdidaktiken.

Grammatikundervisningens plats i skolan har förÀndrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen Àr viktigare Àn nyttan för elever med svenska som modersmÄl i grammatikundervisningen pÄ gymnasieskolan idag. Med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning utreds gymnasiepedagogers syn pÄ ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om sprÄkets uppbyggnad, sprÄkets struktur och en medvetenhet om sprÄkriktighet.

Under de senaste Ären har riskkapitalbranschen utgjort ett mycket aktuellt och omdiskuterat Àmne i media. Genom en kvantitativ studie, med deduktivt tillÀmpad datainsamling, vars urval omfattar omkring tvÄ tredjedelar av de svenska riskkapitalbolagen syftar författarna till denna studie svara pÄ följande problemformulering: Hur skiljer sig kapitalstrukturen Ät mellan svenska buyoutbolag och övriga svenska riskkapitalbolag? Författarna har jÀmfört de finansiella nyckeltalen; soliditet, rÀntabilitet pÄ totalt respektive eget kapital samt kassalikviditet, mellan riskkapitalbolag som inriktar sin verksamhet pÄ buyoutaffÀrer och övriga riskkapitalbolag. För att statistiskt kunna sÀkerstÀlla eventuella skillnader för respektive nyckeltal har författarna anvÀnt variansanalys. Svenska riskkapitalbolag visar, enligt denna studie, i allmÀnhet en mycket god soliditet.

Svenska kyrkan har, jÀmfört med övriga kristna kyrkor, varit unik med sina regler för kyrkotillhörighet. Dessa regler, som i praktiken inneburit att de flesta svenska medborgare fötts in i medlemskap, har lÀnge debatterats. MÄnga har hÀvdat att Svenska kyrkan bör grunda sitt medlemskap pÄ dopet.1996 trÀdde nya regler i kraft, enligt vilka dop eller anmÀlan Àr en förutsÀttning för medlemskap. Detta beslut föregicks av en debatt som synliggjorde uppdelningen mellan en hög- och folkkyrklig syn. De högkyrkliga har i debatten betonat dopet som sakrament, och jÀmstÀllt Svenska kyrkan med Kristi kropp och församling, i sina argument för att lÄta dopet bli medlemsgrundande.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vem som hr rÀtt till undervisning i svenska som andrasprÄk. Vi ville fÄ kunskap om hr rektorerna pÄ grundskolor i Uddevalla och VÀnersborgs kommun tillÀmpar och tolkar skollagen. Dessutom ville vi ta reda pÄ om elever med utlÀndsk bakgrund fÄr den undervisning som de har rÀtt till i svenska som andrasprÄk. Vi undersökte hr rektorerna fick kontinuitet och ekonomi i verksamheten och om det finns extra ekonomiska medel för svenska som andrasprÄksundervisningen. De metoder vi anvÀnt för att fÄ material till undersökningen Àr bÄde av kvantitativ och kvalitativ karaktÀr.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med studien Àr att undersöka samspelet mellan de yngsta barnen och pedagogerna i matsitua-tionen pÄ en förskola. Vilket inflytande barn ges Àr nÀra sammanlÀnkat med pedagogernas medve-tenhet om makten de har i rollen som vuxna. FrÄgestÀllningarna Àr:? Hur samspelar pedagogerna och barnen i matsituationer?? Vilket inflytande ger pedagogerna till barnen i matsituationer?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av videoobservationer. Observationerna har gjorts pÄ en avdelning med nio tvÄÄringar.

Sjuksköterskors och vÄrdpersonals bemötande och förhÄllningssÀtt till kvinnor i enabortsituation - en litteraturstudieEva-Lena AnderssonJoanna LarssonBakgrund: Abort Àr ett kontroversiellt och laddat Àmne. Kvinnor som söker vÄrdför abort befinner sig i en utsatt och sÄrbar position. Reproduktiv hÀlsa, vilketabort Àr en del av, Àr en viktig rÀtt för kvinnor vÀrlden över som nekas pÄ mÄngahÄll. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka sjuksköterskors och övrigvÄrdpersonals bemötande och förhÄllningssÀtt till kvinnor som söker vÄrd förabort. Metod: Studien Àr en litteraturstudie med innehÄllsanalys sominspirationskÀlla.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur pedagogers instÀllning Àr till tvÄsprÄkighet i förskolan och om det finns nÄgon tendens att Äldern generellt kan ha att göra med hur pedagogerna förhÄller sig till det. Vi ville Àven undersöka om reglerna för modersmÄlsundervisning skiljer sig Ät i de tvÄ kommuner som undersöktes.Resultatet i vÄr uppsats bygger pÄ enkÀter och intervjuer som vi har sammanstÀllt i form av tabeller, diagram och löpande text. Vi valde att skicka ut 129 enkÀter och fick tillbaka 86 stycken.De flesta som besvarade enkÀten var positivt instÀllda till tvÄsprÄkighet och de ansÄg ocksÄ att barnen skulle fÄ tala sitt modersmÄl. De pedagoger som var mest angelÀgna att framhÀva olika kulturer pÄ förskolan var de som hade mÄnga invandrarbarn pÄ sin avdelning.ModersmÄlundervisningen skiljer sig Ät nÀr det gÀller förskolan. En kommun har modersmÄlstrÀning för barn i förskolorna, medan den andra kommunen inte skulle ordna nÄgot alls.Det Àr viktigt att barnen lÀr sig sitt modersmÄl grundligt innan de kan lÀra sig ett nytt sprÄk och att pedagogerna Àr öppna och engagerade för barnens sprÄk och kultur.

Studiens syfte Àr att undersöka hur svenska och turkiska lÀrare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna Àr mellan svenska respektive turkiska lÀrares matematikundervisning, med fokus pÄ den kulturella och skolspecifika nivÄn. Den svenska nya lÀroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmÄgan att lösa problem, anvÀnda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska lÀroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till Àmnet och att fokus har Àndrats frÄn enbart skriftlig huvudrÀkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin anvÀnds ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som pÄverkar undervisningens möjligheter och begrÀnsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i Ärskurs 2 och 3 bÄde i Sverige och i Turkiet, dÀr observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lÀrares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus pÄ gemensam genomgÄng vid introduktion av ett nytt omrÄde i Turkiet medan den gemensamma genomgÄngen i den svenska undervisningen var kortare.

Denna studie handlar om kvinnliga serieskapares förutsÀttningar i en mansdominerad och traditionellt sett grabbig bransch. Studien undersöker hur den svenska seriebranschen har förÀndrats de senaste Ären, och hur detta har pÄverkat mÄngfalden. Intervjuer har gjorts med tre etablerade och framgÄngsrika kvinnliga serieskapare samt med en manlig redaktör och förlÀggare inom ett av de största serieförlagen i Sverige. Deras tankar, upplevelser och Äsikter stÄr som grund för den hÀr uppsatsen.Resultatet har visat att det finns tydliga problem med jÀmstÀlldheten inom den svenska seriebranschen, men att man Ätminstone har börjat bli mer medveten vid detta Àn man varit tidigare..

The thesis examines ?intermediality? in Svenska Bios (Swedish Biograph) first fiction films. VÀrmlÀnningarne (1910), FÀnrik StÄls SÀgner (1910), Bröllopet pÄ UlfÄsa (1910), Regina von Emmeritz och Konung Gustaf II Adolf (1910), Amuletten (1910), Emigranten (1910) and JÀrnbÀraren (1911) are analysed in relation to theatre, literature, music and ?reality?. A detailed discussion of intermediality is combined with specific theories relating to pictorialism and literary presentation in film.