Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av Svenska Dagbladets musikbevakning under 30 Är, frÄn 1980 till 2010. I en inledande kvantitativ delstudie undersöktes Svenska Dagbladets innehÄll tvÄ veckor vart tionde Är för att fÄ svar pÄ frÄgor som hur mycket det skrivits om olika musikstilar genom Ären och hur bevakningen utvecklats och förÀndrats. Erfarenheter frÄn den kvantitativa delstudien lÄg sedan till grund för en uppföljande kvalitativ delstudie dÀr musikjournalister med lÄng erfarenhet av att arbeta pÄ tidningen intervjuades. Det samlade resultatet visar att musikbevakningen i Svenska Dagbladet förÀndrats frÄn att tidigare frÀmst ha fokuserat pÄ den klassiska musiken, till att i allt större utstrÀckning handla om modern populÀrmusik. Detta kan förklaras av ett sÀmre ekonomiskt lÀge för Svenska Dagbladet, en pÄgÄende trend i tidningsvÀrlden att skriva alltmer om populÀrkultur, en generationsvÀxling bland skribenterna och ett uppluckrande av tidningens tidigare kulturella identitet..

Jag har valt att göra en studie inom Àmnena svenska som andrasprÄk och svenska. Denna studies syfte Àr att undersöka hur elever med svenska som andrasprÄk deltar i olika klassrumssituationer utifrÄn typ av sprÄkanvÀndning, frÄga ? svarsutbyte, förklaringssituationer samt typ av lÀrandestöd. Metoden jag har valt för att genomföra denna studie Àr direktobservationer. Jag har anvÀnt mig av papper och penna under observationerna som har varit i en naturlig miljö.

Kommunikation Àr ett avgörande verktyg för sjuksköterskan i omvÄrdnadsarbetet med patienterna. Studiens syfte var att undersöka och belysa sjuksköterskors uppfattning och erfarenhet av ankomstsamtal med patienter pÄ en handkirurgisk avdelning. FrÄgestÀllningarna utformades efter att en inriktning gjordes pÄ ankomstsamtalens utformning, journalanvÀndning, bemötande, patientklientelet och förbÀttring av ankomstsamtalet. En kvalitativ metod anvÀndes och datainsamlingen gjordes i form av semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. DÀrefter analyserades materialet med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.

Akuta situationer kan förekomma i det dagliga arbetet för vÄrdpersonal, oavsett avdelning och yrkesroll. Hur situationen hanteras beror pÄ förberedelser och planering. Som nyutexaminerad sjuksköterska utan tidigare erfarenhet saknas ofta kÀnnedom om hur akuta situationer bör hanteras pÄ bÀsta sÀtt för att uppnÄ en sÀker vÄrd. Syftet med studien var att beskriva förutsÀttningar som gör att vÄrdpersonal kÀnner sig förberedda pÄ att kunna hantera akuta situationer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanstÀlldes.

I olika perioder har Àmnet vÄld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett vÄldsdÄd har begÄtts av en ?vÄldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen Àr det vanligt att Àmnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fÄnga ett inifrÄn-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstÄr konflikt- och vÄldssituationer pÄ en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjÀlp av samtal med sju personer med erfarenhet av vÄld under sin vistelse pÄ en sluten avdelning.

Banverket Àr den myndighet som har ansvaret för jÀrnvÀgstransportsystemet i Sverige och Àr en producent av jÀrnvÀgsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemet BIS och Banverket Àr förpliktad att tillhandahÄlla den. I nulÀget Àr informationen Ätkomlig pÄ ett lÀtt sÀtt frÀmst internt. Dessutom stÀller dagens samhÀlle krav pÄ att informationen ska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografisk information som svar pÄ behovet att ÄteranvÀnda och samutnyttja geografiska data. VÄrt examensarbete Àr genomfört pÄ Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktat pÄ att kartlÀgga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjÀnst för BIS för att öka tillgÀngligheten till informationen. Rapportens kunskapsbidrag Àr en analys av standarder för geografisk information som Àr relevanta för jÀrnvÀgsnÀtet.

NÀr Sverige blev medlem i dÄvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gÀllande i svensk lag. I mÄnga fall har detta skett utan större problem men i vissa frÄgor har det uppstÄtt skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta pÄ detta fenomen, nÀrmare bestÀmt pÄ hur EU och Sverige under en lÄng tid inte kunde nÄ en samsyn om hur den svenska vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsÀttningar som ledde fram till den svenska licensjakten pÄ varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrÄn nÀr den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt pÄ varg trots EU-kommissionens protester..

InterdisciplinĂ€rt examensarbete inom lĂ€rarutbildningen 15 hp, lsv 410Ämne: Svenska sprĂ„ketTermin: Vt 15Handledare: Inga-Lill Grahn.

Syftet Àr undersöka Svenska kyrkans organisationsidentitet för att fÄ ökad kunskap om vilken pÄverkan den har pÄ organisationens interna sÄvÀl som externa kommunikation. Vidare undersöker vi Svenska kyrkans image för att se hur imagen i sin tur pÄverkar organisationsidentiteten.Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva medarbetare i den undersökta organisationen och en innehÄllsanalys av medietexter frÄn en dags- respektive kvÀllstidning har utförts.Teorier kring det senmoderna samhÀllet, organisationsidentitet, corporate identity, image samt förtroendekriser har studerats. Teorierna utgör grunden för vÄr analys och vÄra slutsatser.Som ett resultat av Svenska kyrkans organisationsstruktur och den tolkningsfrihet som rÄder bestÄr organisationen av en mÀngd identiteter som Àr svÄra att förena. Avsaknaden av en stark organisationsidentitet medför att mediebilden av Svenska kyrkan har en stark inverkan pÄ organisationens image. Det pÄgÄende arbetet för en gemensam logotyp hoppas organisationen ska öka samhörigheten internt sÄvÀl som externt..

Syftet med studien var att identifiera anstÀlldas upplevelser om förÀndringar pÄ arbetet. Författarna fokuserade pÄ hur förÀndrings-arbetet som bedrivs pÄverkat de anstÀllda ur ett hÀlso-perspektiv. Tidsperioden för arbetet var tio veckor. Totalt utdelades 250 enkÀter, dÀr de som tilldelades var 190 produktions-anstÀllda och 60 tjÀnstemÀn pÄ företaget Sandvik Materials Tech-nology, avdelning Wire. Data behandlades med hjÀlp av SPSS som Àr ett statistiskt databehandlingsprogram.

During a political election the public?s interest in politics and political journalism increases significantly. During the American presidential election in 2012 a big amount of articles on that topic were published in two of Sweden?s largest newspaper, Svenska Dagbladet and Aftonbladet. Political journalism tends to frame politics as sports, game and scandals rather than focusing on the political issues.

Undersökningen av ledarskap ska tillhandahĂ„lla en förstĂ„else av ett antal ledarskapsutbildningar som finns pĂ„ den svenska marknaden. Undersökningen har gjorts utifrĂ„n teorier kring det sĂ„ kallade nya ledarskapet som kombinerar karismatiskt, transformatoriskt, samt tjĂ€nande ledarskap. Även teorier kring delat ledarskap och mĂ„ngfald har anvĂ€nts. Syftet med undersökning Ă€r att beskriva och konkretisera innehĂ„llet i tre olika ledarskapskurser som erbjuds pĂ„ den svenska utbildningsmarknaden samt identifiera vilka likheter och skillnader som finns mellan kurserna..

Svenska kyrkans stÀllning har onekligen förÀndrats under 1900-talet, framför allt under den senare delen av Ärhundradet. Kyrkan gÄr nu ett nytt Ärhundrade till mötes genom att göra en del förÀndringar inom organisationen. Dessa förÀndringar berör riterna och traditionerna till en viss del men inte vad det gÀller det innehÄllsmÀssiga utan nÀstan enbart den ekonomiska biten.Svenska kyrkan förlorar mark bland det svenska folket.* Vad ska man göra för att vinna tillbaka mÀnniskan till kyrkan?* Kan detta genomföras om man förÀndrar och förnyar det kyrkliga innehÄllet t.ex. traditioner, riter m.m.?* Om en förÀndring krÀvs vad ska dÄ förÀndras och vad ska vara kvar?* Hur nÄr man en vettig förÀndring?.

I denna uppsats jÀmförs skillnader mellan svenska och utlÀndska hedgefonder med avseende pÄ avkastning och risk. Information om fondernas avkastningar Àr hÀmtade frÄn de olika fondernas hemsidor. JÀmförelser görs under tvÄ olika tidsperioder, 18-respekive 48 mÄnader. MÄtt som berÀknas Àr genomsnittlig Ärsavkastning, standardavvikelse, kurtosis, skevhet och Sharpekvot. I resultat och analys konstateras att de svenska och utlÀndska hedgefonderna inte skiljer sig mycket Ät i det första intervallet.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att beskriva och analysera svenska bankers etablering i Kina med fokus pÄ regelverk, nÀtverksbildning och bankernas verksamhet. Vidare skall ett par tÀnkbara framtidsscenarier utforskas. Vi har anvÀnt hos av en kvalitativ metod dÀr vi har koncentrerat oss pÄ ett fÄtal djupintervjuer för att sedan komplettera med telefonintervjuer och e-postenkÀter. Fyra svenska banker har legat till grund för vÄr deskriptiva studie. Kinas öppnande mot omvÀrlden har inneburit att utlÀndska företag givits möjligheter att etablera sig inom landet.