Denna undersökning vill lyfta fram läsförståelse och bedömning av läsförståelse i nationella prov i svenska för årskurs 9, för att undersöka hur elever har klarat uppgifterna i nationella prov i svenska. Nationella provet heter Ämnesprov, läsår 2012/2013 Svenska och svenska som andraspråk. Undersökningen berör delprov B, som testar de fyra läsförståelseprocesserna. Provresultat från två skolor granskas, jämförs och analyseras utifrån läsförståelseprocesserna samt hur lärarbedömningarna förhåller sig till varandra och bedömningsanvisningarna. I undersökningen ingår enbart elever som bedöms utifrån kriterierna med svenska som första språk eller har svenska som modersmål, men flera av dem är tvåspråkiga.  Att elever i den svenska skolan talar flera språk, samt att ett annat språk än svenska talas i hemmet, är mer och mer vanligt förekommande. Med andra ord, det kan finnas elever som har två modersmål. Undersökningens fokus ligger i hur eleverna visat sin läsförståelseförmåga vid ett nationellt prov samt hur lärare har bedömt deras läsförståelse.

Denna studie har syftat till att undersöka vilka särskiljande teman och ämneskonceptioner som innefattar Finlands motsvarighet till svenskämnet; Modersmål och litteratur, svenska som modersmål för gymnasiet ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. För att på bästa sätt uppnå studiens syfte har en diskursanalytisk metod tillämpats där kursplanen för Modersmål och litteratur i Finlands läroplan Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 varit studieobjekt. Utifrån de tre urskiljda teman eller nyckelbegreppen Litteratur och analytiskt tänkande, Språk och Retorik och kommunikation har det vidare i den ämneskonceptionella analysen av kursplanen kunnat utläsas att samtliga tre svenskämneskonceptioner; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne tas i uttryck. I och med detta är kursplanen svåridentifierad, men med ett visst övertag av svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne i interaktion med svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne. Resultatet utifrån analysen har vidare i diskussionen ställts i jämförelse med tidigare forskning, som fokuserat på analyser av kursplanen i svenskämnet i Sverige.

I uppsatsen undersökts ex-dividend fenomenets förankring på den svenska aktiemarknaden. Syftet med uppsatsen är att observera eventuella skillnader mellan det utdelade värdet och aktiekursförändringen dagen efter utdelningsrätten skiljts från aktien samt hur eventuell överavkastning i sådana fall kan förklaras. I en kvantitativ undersökning analyseras den svenska aktiemarknaden mellan åren 1996-2003. Slutsatsen i denna uppsats blir att det statistisk sätt inte går att påvisa någon överavkastning kring ex-dividend dagen på den svenska aktiemarknaden. Den svenska marknaden visar istället tydliga bevis på en mellanstark form av effektivitet..

Specialarbete, 15 hpSvenska Språket fördjupningskurs SV1301Ht 2012Handledare: Benjamin Lyngfelt & Julia Prentice.

Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka av de applikationer och intäktsmodeller, som litteraturen rekommenderar, som används av svenska e-handelsföretag och varför de har valt att använda, eller inte använda, just dessa..

Sammanfattning Examensarbetet handlar om hur undervisningsspråket påverkar undervisningen i fysik. I denna studie är det fysiklärare med svenska som modersmål som undersöks. Studien undersöker fysiklärare som undervisar både på engelska och svenska. Som underlag för examensarbetet finns bland annat en enkät som jag utarbetat och skickat till lärare som undervisar i fysik på både svenska och engelska eller står i begrepp att börja göra det. Ur svaren från erfarna fysiklärare som undervisar på ett annat språk (både svenska och engelska), har jag extraherat nio rekommendationer till lärare som precis har börjat undervisa på ett språk som inte är hennes/hans modersmål. Rekommendationerna handlar om hur han/hon kan utveckla sitt språk, planera sina lektioner och lättare övervinna den osäkerhet som kan finnas när en lärare ska övergå från att undervisa på sitt modermål till att göra det på ett annat språk. Mitt examensarbete fokuserar på lärares erfarenheter och upplevelser kring att undervisa på engelska när deras modersmål är svenska.

Under mina år som lärare i svenska som andraspråk har det alltid funnits ett antal Sverigefödda elever som valt att studera ämnet svenska som andraspråk, sva, i stället för svenska på gymnasiet. Jag har ställt mig frågan vad det beror på: är det bristande språkkunskaper eller beror det på något annat och i så fall, vad? I begynnelsen benämndes ämnet svenska som främmande språk för att sedan bli svenska 2 och sedan 1994 svenska som andraspråk.Min ambition var att ta reda på orsaken till valet av svenskämne genom fokussamtal med 7 informanter på en gymnasieskola i Mellansverige. Dessa samtal analyserades sedan med Grundad teori. De ursprungliga analyskategorierna var modersmål, skolgång, upplevelser av att vara flerspråkig i den svenska skolan, värdering av och attityd till ämnet, ett eller två svenskämnen, flerspråkig identitet och ett eller två modersmål.

Studien är en litteraturstudie som jämför tre läroböcker i gymnasiekursen Svenska B och hur dessa behandlar skönlitteratur. Främst är det läroböckernas elevfrågor till skönlitteraturen som ligger till grund för undersökningen. Om man ser till elevfrågornas utformning behandlar de tre läroböckerna skönlitteratur på likartade sätt. Eleverna tränas i att koppla skönlitteraturen både till det samhälle de lever i och det samhälle texterna uppkom i. Det finns dock en skillnad i hur läroböckerna presenterar författarna till de utvalda texterna.

Den svenska koncernbidragsrätten har under de senaste åren kommit att utvecklas till att i allt större utsträckning innefatta utländska förhållanden. Den svenske lagstiftaren har dock visat sig motvillig till att ta steget mot att generellt godta resultatutjämning över gränserna. Efter avgörandet i Marks & Spencer uppkom frågan om Sverige ändå skulle tvingas till en sådan utvidgning. Detta kan jämföras med det nyligen avgjorda Oy AA som kan ses som ett tecken på att det svenska koncernbidraget har en säker position. Frågan är dock mycket komplex och det är långt ifrån självklart hur rättsläget skall tolkas.

Denna uppsats behandlar konfirmationens förändring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder från fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, från att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frågeställningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen då från nu? Vad står konfirmationen för idag till skillnad från då Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen är en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av något annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen?Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet.

Denna kandidatuppsats tar upp tankar kring hur de svenska biograferna kan komma att förändras i framtiden. Uppsatsen innehåller en historisk bakgrund om biografen, en enkätundersökning om film och biografvanor i Skövde och intervjuer med ett flertal personer inom den svenska filmbranschen. Uppsatsen fokuserar sig i grund och botten på tankar kring hur biografen kommer att förändras för biografpubliken där visningsförhållanden och tillgång till film är två viktiga aspekter. Uppsatsen lägger extra stor vikt vid vad som kommer att förändras i och med att den svenska biografen går in i en ny digitaliseringsera..

Sverige har en lång tradition i att utbilda soldater och förband för försvar av det egna landet. Dettahar varit i fokus för de svenska förbanden under kalla kriget. Idag ställs svenska förband inför nyauppgifter och i andra miljöer än de traditionella, men framförallt möter de svenska förbanden enmotståndare som har andra drivkrafter, medel och metoder än vad motståndaren hade under detkalla kriget.Uppsatsen syfte är att diskutera huruvida den svenska soldat- och förbandsutbildningen äranpassad för denna motståndare. D.v.s. erhåller de svenska förbanden en relevant utbildning?Denna studie genomförs som en fallstudie av FS 15.

Den 14 januari 2004 inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början på en lång rättslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. Rättegången stod under en stor mediabevakning och följdes därigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framställt den rättsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger främst på vilka aktörer Svenska Dagbladet väljer att presentera och hur deras åsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framställer Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgångspunkt i uppsatsen är socialkonstruktionism samt diskursanalys där diskursteori främst används som metod..

Sammanfattning. Syftet med den här studien var att ta reda på vad en grupp elever i skolår 6 visste om sina resultat i ämnet svenska i skolår 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var också att försöka ta reda på om de hade någon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjälp av en enkät med både fria och fasta alternativ. Alla elever i två klasser, 31 elever, svarade på enkäten.

Det här arbetet handlar om i vilken omfattning eller hur ofta tolk används vid utvecklingssamtal och skrivande av individuell utvecklingsplan (IUP) samt om det har någon betydelse för elever med svenska som andraspråks resultat i skolan. Föräldrars delaktighet i sina barns skola är en viktig faktor för att stärka eleverna i deras studieresultat. Skolan ska verka för likvärdighet i skolan och därför är det viktigt att föräldrar som inte behärskar svenska ska ha samma förutsättningar att hjälpa sina barn som föräldrar till barn med svenska som modersmål. Enkätstudien skickades ut till sex olika skolor i olika delar av landet. Några skolor hade många elever med svenska som andraspråk, andra hade några få.