Syftet med vår uppsats är först att ur revisorns perspektiv göra en jämförelse mellan svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act avseende intern kontroll i svenska börsbolag. Därefter görs en analys av vilken utveckling som kan förväntas avseende svensk intern kontroll och svensk kod för bolagsstyrning..

Vi ska i uppsatsen angripa problemet med gränsöverskridande koncernbidrag. Syftet med uppsatsen är att utreda när reglerna om koncernbidrag och koncernavdrag är tillämpliga, såväl mellan svenska bolag, som mellan svenska och europeiska bolag (gränsöverskridande koncernbidrag). Det kan få stora skattemässiga konsekvenser om bolagen har möjlighet till gränsöverskridande resultatutjämning. Vi ska utreda rättsläget och ge en bild av gällande rätt på koncernbidragsområdet och koncernavdragsområdet. Vårt mål är att granska huruvida reglerna om koncernavdrag i 35a kap.

Bakgrund: Svenska kyrkan har under de senaste åren varit med om ett flertal förändringar. En stor förändring ägde rum den 1 januari 2001, vilken kom att påverka Svenska kyrkans redovisning. Från och med detta datum kom nämligen de flesta trossamfund att omfattas av Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554), vilket har medfört att kraven på Svenska kyrkans redovisning ökat. Detta i kombination med att trossamfund skiljer sig från de flesta andra organisationer som omfattas av dessa lagar kan tänkas leda till en del problem.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka redovisningsproblematiken i Svenska kyrkan, för att därefter ta fram en redovisningsmodell som bättre kan tänkas lösa de för Svenska kyrkan specifika redovisningsproblematiken.Genomförande: En studie av samtliga stifts årsredovisningar samt tre samfälligheter har utförts. Dessutom har sju intervjuer genomförts på samfällighets- och stifts nivå.

SAMMANFATTNINGLärarroller varierar både inom och mellan nationer. Trots att de finska och svenska lärarna har mycket som förenar så finns det även en hel del som skiljer dem åt. I detta arbete har jag genomfört intervjuer och observationer för att söka svar på vad det finns för likheter och skillnader mellan lärarnas roller i Finland och Sverige. Fyra svenskspråkiga skolor i Finland och tre skolor i Sverige har besökts.I arbetet ställer jag följande frågor:Vad finns det för olika lärarroller och vad står dessa roller för?Hur ser den finska och svenska lärarrollen ut, utifrån undervisningsform, självbild och arbetssituation?Svaren som jag kommit fram till pekar på skillnader i lärarnas sätt att undervisa.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka tre stora svenska tidningars bevakning av de ekonomiskt viktiga händelser som inträffade hösten 2008 och våren 2009 i jämförelse med mediebevakningen av det sena 1980-talets och tidiga 1990-talets bankkris, samt ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens resultat ställs i förhållande till Hadenius och Söderhjelms slutsatser från deras undersökning av bankkrisen under det tidiga 1990-talet.      Uppsatsen ska ge en bild av hur de svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Dagens Industri valde att framställa och kommentera krisen för den svenska fordonsindustrin, Carnegie-affären och Swedbanks förtroendekris. En övergripande fråga som ställs till materialet är hur dessa händelser har bevakats och gestaltats av ledande kommentatorer och krönikörer i de utvalda tidningarna. Materialet analyseras i perspektiv av den konstruktivistiska teoribildningen utifrån vilken det förutsätts att det journalistiska arbetet påverkar den verklighet som ska beskrivas.

Studiens syfte var att undersöka användningen av personlighetstest respektive begåvningstest hos svenska arbetsgivare, för att få en förståelse till vilket syfte och värde det anses tillföra hos svenska arbetsgivare. Samt inbringa förståelse till att personlighetstest i Sverige används i större frekvens jämfört med begåvningstest. Genom en enkätstudie och en semistrukturerad intervju framkom att det finns skäl att tro att skillnaderna beror på okunskap hos testanvändarna samt att organisationers urvalsmetoder kan vara svåra att förändra. Det framkom även att det är möjligt att personlighet värderas högre än vad begåvning gör hos svenska arbetsgivare. Det medför att det återfinns skäl att tro att kulturella faktorer har en större påverkan än vad tidigare forskning visat..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning svenska börsnoterade företag har utnyttjat möjligheten att återköpa egna aktier och om de har substituerat utdelningar mot återköp. Metod: Vår teoretiska utgångspunkt ligger i teorier hämtade ur aktuell svensk litteratur i kombination med amerikanska forskningsartiklar. För att uppfylla studiens syfte genomför vi en kvantitativ undersökning med deduktiv ansats där vi använder oss av statistisk regressionsanalys Slutsatser: Vi finner att svenska företags intresse för att återköpa egna aktier hittills verkar vara svagt. Vi finner även att någon korrelation mellan återköp och utdelningar inte går att säkerställa statistiskt och vi har därmed inga belägg för att svenska företag substituerar utdelningar mot återköp.

Kontraktet som styrmedel i svenska skivbolag- nya melodier i ett nytt millennium?.

I denna uppsats undersöker jag huruvida CAPM eller APT modellerna ger resultat på den svenska aktiemarknaden mellan 1998 och 2007. Jag undersöker om någon av dessa modeller passar in i den svenska aktiemarknaden och hurdan är resultatet. Det som gör uppsatsen intressant är att jag använder båda modellerna i en och samma studie och jämför resultatet av uppskattningar av modellerna. Som markandsindex har jag använt OMXS30 index och som makroekonomiska variabler i APT-modellen har jag använt inflation, oljepris, industriproduktionsindex och ränta. Resultatet av studien är att med de makroekonomiska variablerna, som jag har använt, ger både CAPM och APT likvärdiga resultat.

Syftet med denna rapport var att undersöka vilka hinder som fanns då en skola skulle försöka integrera tjugotalet elever i olika åldrar som inte talar svenska i sin undervisning. Forskningen på detta område är sparsam även om Franzén (2001), Wikström (1996) samt Skolverket i sina rapporter (2003, 2005) presenterat teorier om hur vägen in i den svenska skolan ser ut. Fyra perspektiv antogs och styrdokument, skolledning, lärare och en elev användes på olika sätt för att informera om den pågående integrationsprocessen. Intervjuer och observationer av skolledning, lärare och elev pågick under fyra veckor i oktober år 2006. Det visade sig att svårigheterna för eleverna att få en fullgod undervisning, dvs.

Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Syftet med studien är att presentera ett urval av modeller för ledarskap och undersöka om dessa används i svenska klassrum. Modellerna är amerikanska och hämtade från forskningsområdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna är gjorda vid fyra skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. Lärares ledarskap är mycket komplext och enligt min observation det går inte att peka på att lärare konsekvent använder sig av en modell..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningar för att på ett el och energiprogram lägga ut delar av de gymnasiegemensamma ämnena Svenska, matematik och engelska på APL.Den bakomliggande tanken med att lägga ut gymnasiegemensamma ämnen på APL är att detta potentiellt skulle kunna ?hjälpa? karaktärsämnena i termer av att skapa mer undervisningstid i dessa kurser, samt skulle kunna bidra till en utbildning som är mer sammanhängande och som utgör en helhet för eleven.Precisering: Det finns en tydlighet i målen och det centrala innehållet i kurserna engelska 5 och matematik 1a som klart riktar sina mål i den yrkesinriktning som eleven valt. Denna tydlighet finns inte riktigt i svenska 1 men det omnämns ändå i de övergripande målen med kursen.De frågeställningar jag har är:1. Hur förhåller sig lärare i gymnasiegemensamma ämnen (Svenska, matematik och engelska) till att lägga ut delar av deras undervisning på APL?2. Finns det vinster (pedagogiska eller tidsmässiga) i en sådan här slags integrering?3. Kan lärarna i engelska, matematik och svenska se några problem i en sådan integrering?4. Kan lärarna i svenska, matematik och engelska tänka sig att reducera undervisningstid? 5. Hur skulle de lärare som undervisar i svenska, matematik och engelska ställa sig till att ha kursmoment på APL? 6. Hur skulle denna nyordning tas emot av de som idag är handledare för våra elever på APL?Metod: Studien är gjord genom intervjuer som är av halvstrukturerad karaktär och metodiken är kvalitativ. 10 personer är intervjuade varav sex stycken är lärare på olika gymnasieskolor.

Denna studie ämnar förklara hur komponentavskrivning uppfattas bland större svenska fastighetsbolag. Komponentansatsen, som bestämmer hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas, blev obligatoriskt för större svenska bolag att tillämpa i sina finansiella rapporter från och med år 2014. En bransch som framförallt berörs av det nya kravet på komponentavskrivning är fastighetsbranschen. Avskrivningarna ska inte längre beräknas per byggnad utan separat för byggnadens olika komponenter utifrån en bedömning av respektive komponents nyttjandeperiod. Med utgångspunkt i kostnads- nyttoanalys har vi genom en webbenkät samt personliga intervjuer med personer på berörda fastighetsbolag undersökt uppfattningen kring implementeringen och tillämpningen av komponentansatsen.

Den här studien tar fasta på kontexten och betydelsen av 2008 års svenska vårdstrejk och utreder dess motivationer. Studien utgår från tre kvinnliga sjuksköterskor, som alla deltog aktivt i strejken..