Syftet med denna uppsats har varit att granska hur debatten på de tre tidningarna Göteborgsposten, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter har sett ut i anslutning till terrorattackerna 11/9 samt USA:s invasion av Afghanistan.Min undersökning av ledarna har visat att det har funnits många likheter mellan de olika tidningarnas sätt att skriva om de aktuella händelserna. Man har i alla tre tidningarna valt att fokusera på liknande teman då man skrivit om terrorattackerna den 11/9. Samtliga tre tidningar uttrycker till exempel stor sorg för det inträffade. Det är även mycket enkelt att hitta likheter mellan de tre tidningarna då man granskar vad som skrivits om USA:s invasion av Afghanistan. Samtliga tre tidningar anser till exempel att USA:s svar på terrorattackerna är legitimt.Då jag genomfört denna studie har det dock varit betydligt svårare att hitta skillnader mellan de tre tidningarna.

Relationen arv/miljö, som orsakande faktorer till sjukdom och mänskliga egenskaper, är oftast komplex. Kartläggningen av människans gener aktualiserar detta förhållande i massmedierna. Denna studie, med utgångspunkt från pressetiska regler, visar att bilden som ges i dagspressen, varken är tillräckligt allsidig eller gör tillräcklig åtskillnad mellan fakta och kommentarer. Det finns en stark tendens till uppdelning, dikotomisering, när orsaksförhållanden beskrivs. Det är antingen generna eller miljön som ger upphov till sjukdom eller mänskliga karaktärsdrag, inte båda.

Våra kulturella referensramar är med och avgör vår kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jämförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan. Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under två veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda på hur relationen mellan skribenten och läsaren påverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna används.Vår undersökning visar framför allt prov på tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och läsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktär, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som används som retoriskt verktyg..

ABSTRACTClimate Change in the Daily PressAn Analysis of the Representation Swedish Daily Papers Convey Through Their Editorials About the Climate ChangeThe purpose of this essay is partly to present how swedish daily papers describe the climate change through their editorials and partly to examine if their politcal affiliation effect their point of view about the climate change. The search incluedes editorials from 6 daily papers (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgstidningen, Nerikes Allehanda and Svenska Dagbladet) from the year 1997 to the year 2003. Three discourses and the order between them, found by a former analysis (Adger and others, 2001) of the international politics of climate change, are used as types of ideal in a form of an analysis of idea.The analysis reveals that the swedish daily papers don?t give the problem any major attention. Only a total of 65 editorials about the climate change could be found even though the papers produces several thousands during the period.

Syftet med undersökningen är att analysera varifrån nyheterna har sitt ursprung och hur återanvändandet av nyheter ser ut i fyra av de största riksmedierna under en arbetsvecka.De fyra medier som ingår i undersökningen är Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sveriges Televisions Rapport och Sveriges Radios Ekot. I undersökningen ingår 356 analysenheter och det är en kvantitativ undersökning. För att förstå och analysera resultatet har teorierna gatekeeping, mediernas kommersialisering och nyhetsvärdering använts.Undersökningens resultat visade bland annat att 27 procent av analysenheterna består av köpt eller kopierat material från nyhetsbyråer eller material som är omskrivet från andra medier. Undersökningen visar också att det är stora skillnader mellan olika medietyper. Den största andelen material från nyhetsbyråer kom från tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (såväl procentuellt som i absoluta tal).

En undersökning av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. World Press Photo är världens största fototävling och är prestigefylld att vinna för pressfotografer. Syftet var att undersöka vad de senaste årens bildjournalistik förmedlar till sina betraktare genom nyhetsbilderna som vunnit World Press Photo of the Year under 2000-talet. Syftet har förgrenat sig i frågeställningarna:Vilka teman har vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008?Vad förmedlar innehållet i bilderna?Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjort bildanalyser av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008.

Syftet med min uppsats är att reda ut de olika åsikter och tankar som rådde kring debatten gällande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterär kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hämtat från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den här uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att främja den svenska kulturen?, ?En kanon är levande?, Kanon ur ett lärar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

I denna uppsats undersöks dagstidningen Svenska Dagbladet under de dagar de olympiska spelen hålls vid fyra olika årtal för att studera medias bild av kvinnor som idrottar. Undersökningen tar sin början vid år 1912, därefter följer åren 1948 och 1968 för att sedan avslutas vid det senaste OS-tillfället år 2008. Vid de dagar tävlingarna hölls, som varierar i antal, har tidningarna som gavs ut de två första dagarna, de två dagarna i mitten och de två avslutande dagarna studerats och analyserats för att skapa en bild av tidningens attityd till idrottsutövande kvinnor. Några generella slutsatser från resultatet kan inte göras, däremot ges en inblick i hur attityden till kvinnor och idrott utvecklats under 94 år. Resultatet från denna uppsats kan användas för att förstå var de normer och attityder vi har idag grundar sig.

This is a study of predictions made by the press during the financial crisis in Asia in the autumn of 1997. The study includes a qualitative, quantitative and comparative analysis of the Swedish newspapers Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Dagens Industri. In the last chapter a quantitative analysis of the newspaper Finanstidningen, that today no longer exists, has also been made for comparative reasons. A theoretical framework is also set in the study to explain how the predictions can affect the economy. The quantitative analysis shows that 2/3 of the texts in the traditional morning papers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet included predictions about the crisis from an Asian or global perspective, while only 1/3 of the texts in the financial newspapers Dagens Industri and Finanstidningen included such predictions.

The purpose of this paper is to examine the image of the Titanic disaster in two Swedish newspapers reports of the disaster. By analysing various newspapers reporting of the disaster, we wish to investigate whether there are differences in reporting of gender and class in order to say something about the contemporary outlook and the prevailing social beliefs.The source material that the study is based upon comes from the Swedish newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet and their reports from the 15 April to the 30 April 1912 and the reporting from the time of the sea-hearings completion (22 May and 31 July 1912).The study finds that news reporting follows the same standards, however, are different in style of performance because of the newspapers' differing positions.The study finds that a distinction is made between the reporting of men's and women's behaviour. Whether a man followed or violated norms leads him criticized or praised in the newspapers. Women's behaviour is hailed independent if they followed the standard of what was feminine or masculine behaviour in a disaster.The study also finds that a distinction is made between passengers of the various classes in the reporting. The majority of reports concerning individuals in the First Class are in positive terms.

1994 fattade riksdagen beslut om att reformera det svenska pensionssystemet. Det nya systemet baseras på individens totala livsarbetstid och egna engagemang i sitt sparande, och är konstruerat för att vara självreglerande och självfinansierande. Som en konsekvens av systemets konstruktion, delvis på grund av felaktiga grundantaganden vid pensionssystemets utformning, kan medborgarna också komma att behöva ett längre arbetsliv än nu för att nå samma pensionsnivåer som tidigare generationer.Min frågeställning i uppsatsen är:Vilka beskrivningar och föreställningar om pensioner och pensionssystemet kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet?Metodiskt grundar sig min analys i ett perspektiv inspirerat av klassisk retorik och Hallidays funktionella grammatik. När jag studerat artikelmaterialet utkristalliserar sig ett antal gemensamma teman.

Denna undersökning analyserar debatten som försiggick i två svenska tidningar, valåret 1991, kring den av socialdemokraterna föreslagna gymnasiereformen.Reformen var frukten av ett långt politiskt förarbete där viljan att förändra gymnasieskolan inte bara var en partipolitisk fråga utan även något fackförbund som bland annat TCO länge arbetat för den. Ambitionen med reformen var att skapa ett gymnasium där alla elever skulle gå i tre år. Genom detta ville Socialdemokraterna utjämna kunskapsklyftorna mellan elever som gick yrkesinriktade program och de som läste på mer teoretiskt inriktade linjer.Frågor började dock dyka upp under de första månaderna på det nya året. Hur skulle reformen finansieras? Hur skulle lärareresurserna fördelas för ett stort antal elever som nu också skulle läsa fördjupade teoretiska kurser under lika lång tid som alla andra? Den politiska opinionen i Sverige var inte sen med att blåsa till attack och i både Svenska Dagbladet och i Lärarnas tidning höjdes kritiska röster.Syftet med min undersökning blev att försöka analysera vilka huvudargument som fördes fram i tidningarna, för eller emot reformen.

I vår studie har vi undersökt utrikesjournalistikens förändring under de senaste tio åren, med fokus på mängden material och varifrån materialet kommer. Vi anser att utrikesrapporteringen har en betydelsefull roll, eftersom den bidrar till att vi förstår vår omgivning och världen vi lever i. Därför vill vi undersöka om, och i så fall hur, materialet på utrikessidorna har minskat.I vår studie ingår tre svenska morgontidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. Vi studerade artiklarna på utrikessidorna under en vecka åren 2002, 2007 och 2012 utifrån följande utgångspunkter: Varifrån kommer utrikesnyheterna rent geografiskt? Hur mycket material kommer från tidningarnas egna korrespondenter respektive hur mycket köps in från nyhetsbyråerna?För att besvara frågeställningarna gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av 785 utrikesartiklar i de tre tidningarna.

Det sägs att den moderna politiken är medierad, och blir det allt mer. De flesta medborgare nås bara av politiska budskap och bilder via olika mediekanaler. Därför är betydelsen av hur de gestaltas av stor betydelse. Uppsatsen undersöker hur getsaltningen av Sven Otto Littorin såg ut i tre svenska dagstidningar veckan efter hans avgång i juli 2010. Frågeställningarna är: Hur gestaltas Sven Otto Littorin dagen efter att han avgått? Hur förändras gestaltningen under de dagar som går? Hur skiljer sig de olika tidningarnas gestaltningar av Sven Otto Littorin åt?Undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys med teoretisk utgångspunkt i Robert M.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen.76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda..