I ett alltmer internationaliserat samhälle är företagens betydelse såsom globala aktörer viktig och företagen organiserar sig därför i koncerner med bolag verksamma i flera länder. Koncernen som helhet utgör dock inget skattesubjekt, men för att uppnå neutralitet mellan val av företagsform har lagstiftaren valt att under vissa förutsättningar tillåta resultatutjämning mellan koncernens bolag. Koncernbidrag enligt 35 kap IL tillerkänns dock endast företag där mottagaren av bidraget är skattskyldigt för sin verksamhet i Sverige. Sverige måste dock som medlemsland i EU efterleva EU-rättens fördragsstadgade krav på fri rörlighet och etableringsfrihet. EU domstolen har i flera rättsfall underkänt medlemsländernas lagstiftning angående gränsöverskridande förlustutjämning såsom oförenlig med EU-rätten.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrättens beslutsunderlag om omhändertagande enligt LVU. Vårt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rätt att komma till tals överensstämmer med lagstiftning och tillämpning i domslut. Vår studie är empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har använt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet består av tio domar från förvaltningsrätten. Resultatet visar att barns rätt att komma till tals i förvaltningsrätten följer rådande lagstiftning.

I Sverige infördes de första provisoriska strandskyddsreglerna genom lagstiftning under 1950-talet för att trygga det ökade behovet av rekreation och friluftsliv vid stränderna. Genom en lagändring 1975 blev strandskyddet obligatoriskt och gäller sedan dess vid kusten, sjöar och vattendrag. Strandskyddet innebär ett generellt förbud mot att inom 100 meter från vattenlinjen uppföra nya byggnader, anläggningar eller vidta liknande åtgärder. Under åren har dock en kritik mot strandskyddsreglerna vuxit sig allt starkare. Främst har det varit den generösa kommunala dispensgivningen som har varit föremål för kritik.

BakgrundÅr 1994 trädde den första upplagan av Mervärdesskattelagen i kraft i Sverige och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Sedan Sveriges inträde i EU påverkas vår lagstiftning av bestämmelser inom EU, så som direktiv och förordningar. EG:s förändringsarbete inom mervärdeskatteområdet syftar bland annat till att modernisera regelverket utefter förändringar i handeln och att bevara medlemsstaternas skatteintäkter. Under år 2009 har svensk regering lagt fram en proposition som syftar till att införliva ett antal EG-direktiv där tre stora förändringar kan urskiljas; bedömning av omsättningsland för tjänster, periodisk sammanställning samt återbetalning av moms. Dessa förändringar är tänkta att träda i kraft i svensk mervärdesskattelag i januari 2010.

Bemanningsföretagen har sedan legaliseringen 1993 fått fäste på den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsbranschen innebär en förändring av det traditionella anställningsförhållandet som vanligtvis är tvåpartsrelation till att bli en trepartsrelation. Det har skapat viss problematik, då arbetsrättslig lagstiftning främst är anpassad efter den tvåpartsrelation som ännu anses vanligast. Den reglering som styr arbetsmiljöfrågor är främst Arbetsmiljölagen, vilken kom till då trepartsförhållande var främmande för den svenska arbetsmarknaden. Därmed väcktes frågan om vilken aktör som bär arbetsmiljöansvaret vid uthyrning av arbetskraft samt om arbetsmiljöansvaret skiljer sig vid anlitandet av entreprenad.Syftet blir därför att, genom den rättsdogmatiska metoden, utreda gällande rätt och därigenom få djupare förståelse för komplexiteten kring ämnet.

Syftet med denna studie är att ur socialarbetarens perspektiv undersöka hur tvångsvård påverkar arbetet med missbrukare. Studien är komparativ och jämför arbetet med missbrukare på Åland som tillämpar finsk lagstiftning respektive Gotland som arbetar efter den svenska lagstiftningen. Metoden som använts är kvalitativ. Fyra socialarbetare med inriktning mot arbete med missbrukare har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med öppna frågor.

Denna studie har undersökt diskursen om miljö, EU:s fria inre marknad och försiktighetsprincipen i några av EU:s förordningar och direktiv som reglerar hanteringen av genmodifierade grödor (GMO). Försiktighetsprincipen genomsyrar alla EU:s lagtexter från senare tid vad gäller hanteringen av GMO-produkter, och har därmed påverkat lagarnas utformning. Vi har undersökt huruvida försiktighetsprincipen motsätter sig EU:s grundläggande intention om en fri inre marknad, och hittat tecken på att försiktighet och marknad inte alltid är kompatibla.Miljöaspekterna i dessa lagtexter har också många gånger visat sig få lämna plats för en säkerhetsdiskurs fokuserad på människors säkerhet, där miljön kommer i andra hand och inte ses som det primära att skydda.Vi ser till stor del en diskurs i dessa lagtexter som konstituerats av människors och samhällets rädsla och krav på säkerhet, snarare än en diskurs som präglat och påverkat samhällets inställning till GMO..

Detta fördjupningsarbete handlar om polismans rätt att förverka och förstöra alkohol. Vi tror att vi kommer att behöva den kunskapen i polisyrket. Förut så var det bara domstolen som fick förklara föremål förverkade. Nu har både åklagare och polis möjlighet att besluta om förverkande. Syftet med arbetet är att ta reda på vilken lagstiftning som finns och hur den efterlevs i det praktiska polisarbetet.

Bakgrund och problem: Under 2000-talet inträffar flera olika internationellaföretagsskandaler, som får stor uppmärksamhet och genomslagskraft i medierna. I Sverigeuppdagas under samma period det unika och utdragna rättsfallet Prosolvia, vilket har kommitatt bli ett av Sveriges största ekobrottsmål. Det intressanta i Prosolvia fallet är att man gör ensärskillnad på bolagsledningens ansvar och revisorns ansvar. Rättsfallet är även intressant påså vis att målet kom att delas i två riktningar, ett brottmål och ett skadeståndsmål. Brottmålethar vunnit laga kraft och skadeståndsmålet är i dagsläget i process.

Syftet med denna rapport är att undersöka den svenska polisens arbetsmetoder mot ?1% MC-gängen? Hells Angels MC och Bandidos MC. Med ?1 % MC-gängen? menas i detta sammanhang klubbar, som själva hävdar att de tillhör en del av mc-miljön som har brutit med det etablerade samhället och har sina egna ?lagar och regler?. Empirin är byggd på intervjuer med poliser från polismyndigheterna i Stockholm och Skåne.

Allemansrätten är vagt reglerad i den svenska lagstiftningen och det är därför svårt att utläsa vad som är tillåtet genom att enbart läsa lagstiftning. Främst regleras allemansrätten genom sedvanerätt vilken kan skilja sig något beroende på var i landet man befinner sig. Allemansrätten medför inte bara rättigheter för utövaren utan också faktiska skyldigheter att förhålla sig till. I min studie har jag undersökt vad som menas med allemansrättens olika rättigheter och skyldigheter, vad renskötselrätt innebär och ifall det uppstår några problem emellan dessa parter. Avslutningsvis har jag undersökt vad markägaren har för begränsningar i sin äganderätt och skyldigheter gentemot både allemansrätten och renskötselrätten..

Det är idag vanligt att företag löser sina tvister genom skiljeförfarande. De har här större möjlighet att kontrollera förfarandet och få ett snabbare avgörande än i en domstolsprocess. Förfarandet är dessutom konfidentiellt. Skiljeförfaranden sker ofta mellan parter från olika länder och det är vanligt att parter väljer forum i Sverige i internationella skiljeförfaranden.I vissa situationer kan en part befara att den framtida skiljedomen blir verkningslös på grund av att en motpart kommer att agera på ett sätt som tillfogar parten skada eller försvårar verkställigheten av domen. En part kan därför vara i behov av en säkerhetsåtgärd både före, under eller efter förfarandet.

Den Svenska modellen har gått från en omfattande lagregleringsreform på 70-talet, till ett stadigt tillstånd där bland annat rättigheter så som förenings- och förhandlingsrätt, rätten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktär där unionsrätten går före nationell rätt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens ställning fått en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, då direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet är slutet mellan. Då kollektivavtalen inte kan användas som ett implementeringsinstrument måste Sverige implementera direktiv från unionen genom lagstiftning, som då inbegriper alla parter på arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebär att beslutsbefogenheterna tas från arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom många länder i Europa används så kallade allmängiltiga kollektivavtal.

Varje suverän stat bestämmer sin beskattningsrätt, de subjekt och objekt som staten ålägger skatt. Om två skilda staters beskattning träffar samma person och transaktion, uppstår in-ternationell juridisk dubbelbeskattning. Eftersom dubbelbeskattning kan leda till en mycket hög beskattning av en enskild, och därmed verka som ett hinder för internationell handel, ingår stater skatteavtal i vilka rätten att beskatta fördelas mellan staterna. Skatteavtalen skapar därmed en inskränkning av den rätt staten tar sig i den interna lagstiftningen. Sverige har ett 90-tal skatteavtal med olika länder; en majoritet av dessa följer den avtalsmodell som arbetats fram inom OECD.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förutsättningar för att införa en frivillig överlåtelsedeklaration i samband med fastighetsinskrivning. Studien behandlar fastighetstaxering för småhus och huruvida en överlåtelsedeklaration skulle kunna komplettera dagens taxering. Studien redogör för dagens fastighetstaxeringsmodell och relevant lagstiftning. Taxeringsvärdet beräknas genom massvärdering och ska utgöra 75 % av marknadsvärdet under nivååret. Metoder som har tillämpats i studien är litteraturstudie, intervjuer och enkätundersökning.