Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal.Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presenteras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckeltal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 ? 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen.

Relationskapandet är essentiellt inom bankbranschen. Detta för att skapa en god förutsättning för en framgångsrik verksamhet. Dock kan kundrelationer leda till ett kundavhopp av olika orsaker. Vidare väcker detta intressanta frågor till huruvida svenska banker arbetar vid uppföljning av kundavhopp.Syftet är att undersöka hur Swedbanks kontor i Västerås city arbetar med uppföljning av kundavhopp inom den privata sektorn. Denna uppsats har utgått ifrån en kvalitativ studie där ett flertal intervjuer har utförts på Swedbanks kontor i Västerås samt Swedbanks huvudkontor i Stockholm. I studien har vetenskapliga aspekter använts inom ämnesområdet som har tagits fram utifrån en litteratursökning.

Bakgrund: Framtidens bank måste arbeta mot att få mer lojala kunder då framtagandetav nya produkter och strävan efter ökad kostnadseffektivitet inte längre räcker.Eftersom banker endast kan uppnå lönsamhet först efter upprepade köp är det viktigt attkartlägga bakomliggande faktorers betydelse för den privata bankkonsumentens lojalitetsett till dess finansiella beteende och behov i olika åldrar.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga hur den privata bankkundens lojalitet varierarvid olika åldersintervall samt hur bakomliggande faktorers betydelse för lojalitet skiljersig åt vid olika åldersintervall.Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa vår studie till en svensk miljö och den privatabankkonsumenten. Vi avser inte att undersöka bankernas arbete för att styrka lojalitetenhos konsumenten och vi vill heller inte utreda om det finns tidigare okända faktorer somkan kopplas till lojalitet inom bankbranschen.Resultat: De bakomliggande faktorernas betydelse för lojalitet skiljer sig inte åt i olikaåldersintervall i den privata bankkonsumentens liv. Varje faktor påverkar docklojaliteten olika mycket beroende på vilket åldersintervall som den privatabankkonsumenten befinner sig i. Vid samtliga åldersintervall är klagomål den faktorsom har störst betydelse för den privata bankkonsumentens lojalitet, följt avkundnöjdhet, prisvärdhet, servicekvalitet och produktkvalitet. Vidare visar våra resultatatt bankernas klagomålshantering inte fungerar.

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal.Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presente-ras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckel-tal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 ? 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en flerfallsstudie analysera och utvärdera faktorer som kan påverka svenska företags internationaliseringsprocess i Ryssland, detta för att identifiera vilka faktorer som leder till framgång vid en etablering och därmed kan benämnas framgångsfaktorer.Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för en framgångsrik etablering av ett svenskt företag i Ryssland?Metod: Författarna har i uppsatsen använt sig av en deduktiv metod, där de utgått ifrån teorier och tidigare forskning som legat till grund för den kvalitativa och kvantitativa datainsamlingen som format empirin. Denna data har i sin tur kvantifierats genom en korrelationsanalys samt Chi-2 test för att påvisa möjliga framgångsfaktorer.Slutsatser: Författarna har genom studien funnit att faktorerna engagemang, tidigare internationell erfarenhet, systematiskt tillvägagångssätt, företagets storlek, nätverk och kunskap haft tydligast påverkan på de studerade svenska företagens internationalisering och framgång i Ryssland. Dessa framgångsfaktorer tycks även likna de faktorer som generellt framträder i tidigare forskning. Dock framstår möjliga marknadsspecifika element som kan kopplas specifikt till den ryska marknaden.

Syftet med denna studie är att analysera hur tre banker; Swedbank, SBAB och SEB arbetar med Corporate Social Responsibility (CSR) och hur deras kunder påverkas av och relaterar till dess CSR. Sedan framförallt börskraschen 2008, som till stor del skapades av bankers socialt och ekonomiskt oansvariga agerande, så har CSR begreppet ökat något enormt inom bankbranschen. Krisen har både skapats på grund av en avsaknad av CSR samt att CSR nu har blivit en lösning på den. Svenska Bankföreningen som företräder Sveriges banker menar att många svenska banker har kommit långt i sitt arbete med CSR. De beskriver bland annat hur bankerna arbetar med socialt ansvarstagande genom anställningsvillkor samt jämställdhetsfrågor men också hur bankerna jobbar med etiskt ansvarstagande för att motverka mutor och korruption.

Bakgrund: Under 80- och 90-talet startade en debatt om den ekonomiska styrningen där styrning efter finansiella nyckeltal kritiserades. Att enbart styra ett företag efter finansiella nyckeltal ansågs inte enligt kritiker förbättra områden som kundnöjdhet, innovation, kvalitet, cykeltid samt motivation hos medarbetare. Balanserade styrkort används som ett redskap för planering och uppföljning. Ett styrkorts främsta syfte är att översätta strategiska mål och visioner till ett antal sammanhängande prestationsmått. Dessa mått delas in i olika perspektiv som vanligtvis är finansiella, kundfokuserade, processfokuserade och innovationsfokuserade.

Under det årliga mötet för World Economic Forum (2013) uppmärksammades oron kring att framförallt banker har en brist i förtroendet. Enligt Valdivia (2012) är kommunikation viktigt för att återuppbygga detta förtroende. Grunig (1979) menar att kommunikationsproblem kan lösas genom riktade meddelanden till intressenter kring Corporate Social Responsibility (CSR). Yamak och Süer (2005) konstaterar att detta kan vara svårt för banker då de har många olika sorters intressenter. Genom vår forskningsfråga ?Hur ser svenska bankers kommunikation till olika intressenter ut i deras hållbarhetsrapportering?? har vi med denna studie kunnat bidra till det gap som vi ser i intressentteorin, då den inte beskriver hur kommunikationen skiftar mellan intressenter.Kommunikation mellan företag och intressenter är något som Kleine och von Hauff (2009) påpekar är en viktig del av CSR-arbetet.

Problematisering:Bankerna utgör en väsentlig del av det finansiella systemet och kan ses som garanter för finansiell stabilitet. Det nya regelverket Basel II syftar till att bankerna ska använda mer riskkänsliga minimikapitalkrav och innebär att bankerna kan välja mellan olika avancerade modeller för beräkningen av kapitalkrav. De avancerade modellerna bygger delvis på bankernas interna beräkningar och bedömningar vilket kan få konsekvenser för bankerna och dess omgivning. Syfte:Uppsatsen syftar till att undersöka hur den interna styrningen i svenska banker påverkas av Basel II och hur densamma kan få konsekvenser i det större sammanhang där banken och dess intressenter verkar. Metod och empiri:Uppsatsens insamlande av empiri grundar sig främst på en omfattande kvalitativ undersökning.

The production costs have steadily increased within the construction industry during the 21st century. Voices are raised meaning that the construction industry is too unsuccessful in making the production more efficient and to develop it?s way of working. One way to deal with the production costs is to minimise the waste, with waste meaning activities that doesn?t add value to the finished product.

Banks find themselves at a highly competitive market where it is important to achieve high customer satisfaction if they want to attract customers and stay competitive. Some studies suggest that the gap between customer expectations and perception within the five quality dimensions influences the customer satisfaction. With SERVQUAL the authors of this thesis have investigated the suggested relationship and have discovered no indications of a relationship between the gap and customer satisfaction. Instead the results indicate that there is a relationship between perceived service and customer satisfaction. The thesis also indicates that the most important quality dimension for the bank customer is reliability.

Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och ersatte den tidigare Jämställdhetslagen samt upphävde övriga diskrimineringslagar som fanns för att samlas under en och samma lag. Lagen kräver att alla företag i Sverige med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan. En artikel i tidningen ETC har uppgett att bankbranschen är den minst jämlika branschen. Frågan denna studie sökt svar på är om man kan jämföra storbankers jämställdhetsarbete, och i så fall om det kan urskiljas några skillnader och/eller likheter? Detta för att bidra till en ökad förståelse för hur företag arbetar och engagerar sig i jämställdhet.Frågan besvaras genom att granska och studera två storbankers jämställdhetsplaner och intervjua personer som har ansvaret för jämställdhetsplanerna.

Syftet är att få fram ett resultat av vilka möjliga grenar/faktorer som kan komma att påverka bankbranschens framtid inom de närmaste fem åren. Forskningsfrågan vi ställt oss är: Vilka faktorer kommer att påverka förändringen inom bankbranschen de närmaste fem åren?Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats, vilket menas att empirin har styrt vårt resonemang genom arbetets gång. Vi har för att samla ihop all nödvändig empiri valt att göra ett antal intervjuer med både, personal från de olika bankerna, från bankföreningen, privatkunder samt företagskunder.Under arbetets gång har vi med hjälp av våra intressenter tagit fram ett antal möjliga grenar/faktorer som kan komma att påverka bankernas framtida arbetssätt, grenarna vi tagit fram är bland annat relationer, Internet samt servicelandskap..

Syftet är att beskriva och analysera hur Swedbanks ekonomistyrning på region- och lokalkontorsnivå är utformad, med tyngdpunkt på balanserat styrkort och budget. Vi använder en kvalitativ strategi med abduktiv ansats och semi-strukturerade intervjuer. Genom att använda ett ramverk för strategiimplementering och modeller för balanserat styrkort, budgetering, belöningssystem och organisationsstruktur analyseras vårt empiriska material. Empirin bygger på dokumenterad information om Swedbank samt resultat från ett flertal intervjuer. Slutsatser:Swedbank använder sig av balanserat styrkort i kombination med budget.

Bergslagens Sparbank as well as other independent(fristående) sparbanker have discoveredthat some of their customers can not separate them from Swedbank. Some customers maythus believe that they are the same bank. This study seeks factors that may contribute to thisproblem, and measures that can counteract. We refer to this problem as brand confusion andmainly have our focus on factors derived from brand alliance, but also from the companyitself and the banking industry. We use a qualitative method where we collect empirical datafrom interviews with four sparbanker.