BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hÀlsa i högre grad Àn inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och Àldre. Arabisktalande personer frÄn mellanöstern hÀrstammar frÄn en kultur lÄngt frÄn den svenska, vilket kan ge upphov till missförstÄnd i vÄrden. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsstÀllande vÄrd. Forskning tyder pÄ att vÄrdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill sÀga lÀra sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor frÄn Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hÀlso- och sjukvÄrd.

Uppsatsen analyserar inkomstskillnader mellan högutbildade svenskfödda och utlandsfödda pÄ den svenska arbetsmarknaden med hjÀlp av inkomstekvationer. Dataunderlaget kommer frÄn ett tvÀrsnitt ur LINDA-databasen Är 1999 och alla personer i dataunderlaget har genomgÄtt en svensk universitets- eller högskoleutbildning. TvÄ beroende inkomstvariabler finns med i dataunderlaget ? Ärsinkomst och mÄnadslön ? för att studera tidsaspekten i inkomstskillnaderna. Det finns stora inkomstskillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda för det totala urvalet (sÀrskilt för urvalet baserat pÄ Ärsinkomst).

Bakgrund: Dagligvaruhandelns utveckling i Sverige under de senaste Ären karaktÀriseras frÀmst av konsolidering, internationalisering och branschglidningar. Handeln Àr aktuellt föremÄl för en omfattande mediadebatt betrÀffande bland annat matpriser, antal aktörer pÄ den svenska dagligvarumarknaden och nya aktörers intresse. VÄr uppmÀrksamhet har dÀrigenom riktats mot dagligvaruhandelns utveckling och den rÄdande konkurrenssituationen för att skönja möjliga utvecklingar i framtidens konkurrens. Syfte: Syftet Àr att bidra med och diskutera framtida möjliga utvecklingar betrÀffande konkurrenssituationen pÄ den svenska dagligvarumarknaden. Vi Àmnar göra detta med bakgrund och analys av utvecklingen inom dagligvarubranschen under 1900-talet, med fokus pÄ de senaste fem till tio Ären, samt rÄdande konkurrenssituation.

Denna uppsats Àr skriven inom ramen för den tekniska specialiseringen vid Försvarshögskolan och Àr en deskriptiv och komparativ studie av möjligheterna för Marinen att skaffa satellitkommunikationssystem.Marinen har i takt med nya uppgifter fÄtt behov av ett autonomt sambandssystem som kan anvÀndas som komplement vid internationella operationer. För att kunna deltaga inom ramen för NATO-ledda fredsbevarande operationer Àr satellitkommunikationssystem  t.o.m. ett krav som Marinen i dagslÀget inte klarar av att fylla.Den sÀkerhetspolitiska utvecklingen och en förÀndrad hotbild gör att utnyttjande av ett helt civilt system Àr ett kostnadseffektivt och realistiskt alternativ. GeostationÀra satelliter utgör dÄ fortfarande det bÀsta valet med hÀnsyn till tÀckningsomrÄde och driftsÀkerhet. OperationsomrÄdet styr vilken operatör man vÀljer, men inriktningen bör vara en svensk satellit eller en satellit med svensk delÀgande.Tekniskt sett skall systemet vara uppbyggt kring hyllvara (COTS).

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andrasprÄksundervisningen av nyanlÀnda elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsÀttningar fÄr eleverna att anvÀnda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det sprÄkutvecklande arbetet?Hur förhÄller sig lÀraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas sprÄkutveckling tillskrivs dessa av lÀrarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lÀrare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade sprÄkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och dÄ frÀmst till tidigare lektionsmoment med undervisande lÀrare, men Àven till erfarenheter frÄn elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och sprÄkliga bakgrund.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

Syftet med studien Àr att redogöra för hur nÄgra förskollÀrare arbetar med och resonerar kring den mÄngkulturella förskolan samt hur de tar tillvara pÄ mÄngfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer pÄ fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollÀrare, har förstÄelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kÀnnetecknar en mÄngkulturell förskola har ocksÄ bidraget till en ökad förstÄelse.Resultatet av studien visar pÄ att majoriteten av vÄra respondenter inte upplever sigarbeta pÄ en mÄngkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet Ànsvensk. MÄngfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan Àven omfattas av kulturella, religiösa och sprÄkliga perspektiv. En tolkning kan dÄ vara att alla förskolor Àr mÄngkulturella.

Syfte: Att bolag inte alltid styrs av sina Ă€gare har varit betydande för marknadsekonomins utveckling. Införandet av aktiebolag sĂ€nkte riskerna samtidigt som möjligheterna ökade. I börsnoterade bolag finns ofta ett brett Ă€gande vilket innebĂ€r risker vid tillvaratagandet av intressen. Ägare och ledning Ă€r sĂ€llan den samma och deras intressen skiljer sig ofta Ă„t. För att minska riskerna har mĂ„nga lĂ€nder infört olika bolagsstyrningskoder.

Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkÀnna anvÀndandet av det tillvÀxtreglerande preparatet Moddus 250 EC frÄn Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga strÄsÀdesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrÀtten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt Àr inte den svenska kvarnarindustrin beredd pÄ att ta emot spannmÄl som Àr tillvÀxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle pÄverka svenska lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagÀndring som inte gÄr att utnyttja vid odling av spannmÄl till humankonsumtion dÄ svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmÄlen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i Àmnet samt kompletterande intervjuer med öppna frÄgor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade pÄ att frÄgan lÀnge varit aktuell och debatterats sedan 1987 dÄ den första restriktionen om strÄförkortning kom. Denna gÀllde alla sÀdesslag utom rÄg som var undantaget p.g.a.

Skiftingehus grundskola satsar pÄ modersmÄlsbaserad undervisning och elevansvar. Iraniern Ali Afrouz kom till Sverige pÄ 60-talet och ser sig i dag som svensk. Marockanska Nejma och svenska Anne-Li trÀffades genom ett kommunalt projekt och blev vÀnner.VÀlkommen till mÄngkulturens Eskilstuna..

Syfte: Att kartlÀgga samt analysera förÀndringar inom ekonomistyrningsomrÄdet avseende controllerns roll, arbetsomrÄde och styrmedel i svensk praktik Metod: En webb-baserad enkÀt skickades ut till 1000 controller i Sverige. EnkÀten var utformad som en replikat frÄn studien av Scapens et al (2002). Kvantitativa och statistiska metoder anvÀndes vid bearbetning av materialet Teoretiska perspektiv: Vi utgÄr ifrÄn att externa strukturella processer, s.k. förÀndringsdrivare, utvecklade av Lukka och Granlund (1998), som genom ekonomiska, normativa och tvingande tryck, samt efterliknelseprocesser, skapar homogeniserande praktiker i controllerns arbete. Slutsats:NÄgra signifikanta skillnader mellan service- och industrisektorn i Sverige avseende controllerrollen, arbetsomrÄdet och styrmedel kunde inte verifieras.

Ta?by kommun har sommaren 2013 info?rt en fo?r Sverige ny dagvattenreningsteknik i form av en flytande va?tmark, som har anlagts i Ro?nningesjo?n. Tekniken kan fo?rklaras som en hybrid, da?r de biologiska reningsprocesserna liknar en naturlig va?tmark, medan anla?ggningen hydrologiskt fungerar mer som en sedimentationsdamm.Att va?tmarken a?r den fo?rsta i Sverige go?r det extra intressant att utva?rdera. I och med denna rapport har dels en specifik underso?kning av anla?ggningen gjorts, med sa?rskild vikt vid det begra?nsande na?ringsa?mnet fosfor.

Idag finns ett vĂ€xande engagemang för hĂ„llbar dagvattenhantering. Ämnet Ă€r högaktuellt dĂ„ vi stĂ„r inför klimatförĂ€ndringar med fler skyfall och ökad nederbörd. Vi har ett stort ansvar att skapa en hĂ„llbar planering av vĂ„ra stĂ€der för att sĂ€kerstĂ€lla en god framtida livsmiljö för dagens och kommande generationer. Syftet med uppsatsen var att, genom litteraturstudier och intervjuer, undersöka hur Stockholms Stad arbetar för en hĂ„llbar dagvattenhantering, med fokus pĂ„ ekologisk dagvattenhantering (ED) genom styrande dokument. ED innefattas av en kombination av lokala Ă„tgĂ€rder och öppna dagvattenanlĂ€ggningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet pĂ„ naturlig vĂ€g.

NÀmndemannainstitutet har i Sverige urÄldriga anor vilka strÀcker sig lÄngt bak till 1200-talet. De stÄndpunkter som i dag allt som oftast anförs gÀllande nÀmndemÀnnens förevarande Àr dels det faktum att nÀmndemÀnnen över lag utses av kommunpolitiska partier samt dels att nÀmndemannakÄrens representativa sammansÀttning betrÀffande Älder, kön och etnicitet, har ifrÄgasatts.Med nÀmndemannens partipolitiska bakgrund följer som regel en politisk ÄskÄdning, vilket av förklarliga skÀl kan utgöra underlag för diskussion och samhÀllsdebatt.Vad betrÀffar nÀmndemannakÄrens sammansÀttning Àr Äldersperspektivet det av ovanstÄende nÀmnda företeelser det som vÄllat de svenska beslutsfattarna mest huvudbry de senaste decennierna. Den svenska nÀmndemannakÄren Àr sedan lÄng tid tillbaka tÀmligen Älderstigen, ett faktum som i decennier varit föremÄl statliga offentliga utredningar och propositioner.Arbetets fokus ligger dock pÄ nÀmndemannens/mÀnnens restriktiva inslag av dissens (skiljaktig mening) vid svensk tingsrÀtt, vilket i och för sig inte helt utelÀmnar det ovan nÀmnda. Det Àr idag enligt min mening ett pÄtagligt faktum att dissens mellan nÀmndeman och lagfaren domaren vid svensk tingsrÀtt Àr mycket ovanlig. Det gjordes Är 1992 nÄgra av varandra oberoende studier vid Göteborgs samt Stockholms tingsrÀtt, vars syften var att pÄvisa med vilken frekvens det förekom dissens frÄn nÀmndemÀnnens sida vid domslut.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera tre svenska imamers syn pÄ hur sharia ska förstÄs, tolkas och tillÀmpas i Sverige. Vi utgÄr frÄn aktuell forskning och litteratur i Àmnet. I uppsatsens teoretiska bakgrund presenteras begreppet sharia som muslimsk lag, levnadsregler och personlig moral. FörhÄllandet mellan sharia och nationell lagstiftning diskuteras med hjÀlp av exempel frÄn olika lÀnder. Dessutom beskrivs förhÄllandet mellan sharia och den svenska lagstiftningen.