Denna uppsats handlar om hur islĂ€ndska ortnamn Ă„terges i svenskatexter. SĂ€rskilt fokus har lagts pĂ„ de svenska exonymerna ?ortnamnsformer som till sin skriftbild avviker frĂ„n de lokala ortnamnen,endonymerna, pĂ„ fler sĂ€tt Ă€n enbart genom annorlunda bruk avdiakritiska tecken och/eller utbyte av de för svenskan frĂ€mmandebokstĂ€verna Ă°, ĂŸ och ĂŠ. Ortnamnsformer som Ă€r identiska medendonymerna sĂ„nĂ€r som pĂ„ bruket av diakritiska tecken och/ellerĂ„tergivandet av de tre ovan nĂ€mnda islĂ€ndska grafemen kallar jagpseudo-endonymer.Som empiriskt material har islĂ€ndska ortnamn ur arton verk frĂ„ngenrerna sagaöversĂ€ttningar, nutida romaner och resehandböckersammanstĂ€llts och analyserats. Även islĂ€ndska geografiska namn iNationalencyklopedin, som har kallats det nĂ€rmaste svenskan har enrikslikare för formval och stavning av utlĂ€ndska ortnamn, har tagits medi studien.Variationen i ortnamnsbruket inom och mellan genrerna Ă€r stor.Generellt sett Ă€r försvenskningar av ortnamnen vanligare isagaöversĂ€ttningarna medan de islĂ€ndska endonymerna oftare anvĂ€nds iöversĂ€ttningar av modern skönlitteratur.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra elevers uppfattningar om lÀrarauktoritet och jÀmföra dessa elevers uppfattningar. Examensarbetet omfattar Ätta kvalitativa intervjuer med gymnasieelever pÄ samma skola i en mellanstor svensk stad samt en kvalitativ intervju med en modersmÄlslÀrare. Denna studie Àr delvis en komparativ studie mellan arameiska/syrianska elever och svenska elever syn pÄ lÀrarauktoritet. Undersökningens resultat visar att elevens syn pÄ lÀrarens auktoritet pÄverkar elevens lÀrande och studiemotivation. LÀraren i Syrien, Libanon, Irak och Turkiet har en mer utprÀglad auktoritÀr ledarroll och stÀller högre krav och förvÀntningar pÄ eleverna Àn i svenska skolan.

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur övergrepp mot Àldre i nÀra relationer kan se ut, skillnader mellan könen och skillnader mellan yngre respektive Àldre, samt att diskutera möjliga ÄtgÀrder inom omrÄdet. Svensk forskning har visat att 16 % av kvinnorna och 13 % av mÀnnen efter sin 65-Ärsdag har utsatts för nÄgon form av övergrepp. Det Àr sÄledes ett viktigt Àmne. Kvalitativ metod och induktiv ansats utgjorde de övergripande metoderna. Med hjÀlp av litteratur och informanters kunskap har problemomrÄdet utforskats.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i folkskollÀrarnas syn pÄ sinnesslöa barn och deras undervisning genom att undersöka hur dessa diskuterades, behandlades och debatterades i tidskrifterna Svensk LÀraretidning och Folkskolan ? Svensk LÀrartidning under perioden 1920-1956. UtifrÄn ett differentieringsperspektiv, med inspiration frÄn Michel Foucaults idéer om makt klargörs vilka attityder som förmedlades i lÀrardiskursen och hur man förhöll sig till de sinnesslöa som grupp. Studien bygger pÄ ett textanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt och intresserar sig för hur debatten förÀndrades över tid. Resultaten visar att lÀrardiskursen prÀglades av socialdarwinistiska idéer, att de sinnesslöa sÄgs som ett samhÀllsproblem som inte hörde hemma i folkskolan och att de mÄste avskiljas frÄn ?normalt? begÄvade barn.

Det hÀr Àr en studie i syfte att analysera den moçambikiska lÀroplanens vÀrdegrundspolicy utifrÄn dess kapitel ?vision och uppdrag?. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhÀllet efterstrÀvar hos sina samhÀllsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i lÀroplanen kan ses ge mening till den goda samhÀllsmedborgaren.  LÀroplanen interpreteras Àven ur ett socio-historiskt perspektiv.Genom att göra en diskursanalytisk studie pÄ den moçambikiska lÀroplanstextens kapitel ?vision och uppdrag? utkristalliseras underelement, nodalpunkter och diskurser som bÄde ger svar pÄ vad som efterfrÄgas hos en god samhÀllsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kÀnnetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk lÀroplansforskning pÄ lÀroplanstexten för att undersöka om man utifrÄn det kan sÀga nÄgot om det moçambikiska samhÀllet.En god samhÀllsmedborgare i Moçambique kÀnnetecknas till stor del i lÀroplanen som nÄgon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, bÄde individens och samhÀllets i stort, samt bidrar till att bevara freden i landet.

HÀlso- och sjukvÄrden stÄr inför en stor utmaning, bÄde i Sverige och i vÀrlden. Kraven ökar pÄ bÄde kvalitet, sÀkerhet och effektivitet. Informatik Àr ett vÀrdefullt verktyg för att hantera dessa nya krav. Trots det nyttjas inte den tillgÀngliga informations- och kommunikationsteknologin fullt ut. Den hÀr systematiska litteraturstudien undersöker vilken betydelse informatik har för omvÄrdnadsarbetet, ur sjuksköterskor verksamma i svensk hÀlso- och sjukvÄrds perspektiv.

Under det senaste Äret har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som vÀcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas frÀmlingsfientliga Äsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att vÀrna folkkulturen skulle tÀnkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig stÀller frÄgor om vad ?svenskhet? innebÀr och om traditioner skall konserveras eller kunna förÀndras. UtifrÄn artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de Äsikter som yttrats, frÀmst koncentrerat pÄ fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjÀl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

Syftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra lÀrares syn pÄ auktoritet i förhÄllande till genus mellan en mÄngkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lÀrarna pÄ förhÄllandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jÀmförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende pÄ kultur och etnicitet i den mÄngkulturella skolan Àn den svenska homogena skolan, dÀr kulturen frÀmst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, dÀrav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, dÀr individer tillskrivs olika normer och sÀtts i olika fack beroende pÄ sitt biologiska kön. VÄr undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lÀrare frÄn vardera skola.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemalÀggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hÀnföras till kategorinschemalÀggningsproblem. Det vill sÀga nÄgon form av verksamhet dÀr aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sÀtt att lösa denna typ av problem Àr att anvÀnda sig avoptimeringsmetoder. Det vill sÀga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbÀsta (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jÀmförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som anvÀnds i Turkiet kan anvÀndasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det Àr möjligt att erhÄlla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det Àr svÄrt att direkt överföra erfarenheter frÄnett problem till ett annat. En viktig slutsats Àr att effektiviteten i planeringen i första hand Àrberoende av organisation, arbetssÀtt och principer för resursutnyttjande snarare Àn anvÀndande avoptimeringsmetoder..

Syftet med studien Àr att kartlÀgga vad som serveras, vad elever vÀljer för mat och huruvida riktlinjerna följs i en svensk respektive engelsk skola. Undersökningen gjordes i form av observationer pÄ vad som serverades i matsalen och elevernas val av mat. Valet av mat observerades vid ett lunchtillfÀlle och med en klass pÄ 20 elever. Forskning visar att vart femte barn i Sverige har tendenser till övervikt. Denna siffra Àr vart fjÀrde i England som ocksÄ rÀknas till ett av de lÀnder i Europa med högst andel överviktiga barn och ungdomar.Resultatet av undersökning visar att man i den svenska skolan serverar en mer hÀlsosam kost med ett stort utbud av grönsaker.

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Det Àr temat demokrati och eventuella förbÀttringar för de fattiga som stÄr i centrum. Chavez anhÀngare portrÀtteras som vÄldsbenÀgna, men pÄ samma gÄng sÄ fÄr vi en bild av faktiska förbÀttringar och maktskifte till förmÄn för de fattiga..

Ångestsyndrom tillhör den vanligaste psykiatriska problematiken hos barn. Ångestsyndrom börjar ofta i tidig Ă„lder, medför stort lidande och predicerar psykiatrisk problematik senare i livet. Det Ă€r viktigt att undersöka hur Ă„ngestsyndrom kan förebyggas eftersom fĂ„ barn med denna problematik kommer i kontakt med behandling. Syftet med studien var att undersöka om FRIENDS, ett preventionsprogram frĂ„n Australien, fungerar i en svensk kontext. Femtio barn i nioĂ„rsĂ„ldern undervisades i FRIENDS under tio lektioner.

Tidigare forskning (t.ex. Miller & Lynam, 2001) har pÄvisat att intagna i fÀngelse harlÀgre nivÄer i personlighetsegenskapen samvetsgrannhet Àn ostraffade individer. Enstudie i Sverige (Eriksson, 2010) har funnit motsatsen. Det rÄder viss oenighet inomvetenskapen om sambanden mellan samvetsgrannhet och psykopati hos kriminella. Syftetmed föreliggande studie var att undersöka skillnaderna mellan straffade och ostraffadeindivider samt utreda motstridigheterna i litteraturen.

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.