SAMMANFATTNINGDe textilindustrier som finns i u-lÀnderna Àr oftast tekniskt enkla i sin utformning, bl.a. med avseende pÄ det fÀrgade avloppsvatten som slÀpps ut utan rening. Detta ger upphov till miljöförstöring pga. att vattnet innehÄller höga salthalter, alkalinitet och stark fÀrg.Det ger Àven upphov till hÀlsoproblem dÄ flera av de fÀrger som anvÀnds vid textilfÀrgning kan blir enzymatiskt nedbrutna i mÀnniskans matsmÀltningssystem och bilda cancerogena substanser.Syftet med denna studie var att undersöka om skogsflis, fetvadd och vitrötesvamp kan anvÀndas för att bryta ner fÀrger som anvÀnds vid textilfÀrgning i synnerhet i fattigare lÀnder dÀr problemen med utslÀppen frÄn textilfÀrgningsfabriker Àr stort. Huvudtanken med projektet Àr att med smÄ medel förbÀttra miljö och hÀlsoförhÄllandena dÀr textilindustrin befinner sig.I denna studie anvÀndes tre olika textilfÀrger tillsammans med skogsflis, fetvadd och vitrötesvamp.

I denna uppsats behandlas hur vertikala samarbeten och begrÀnsningar Àr reglerade i svensk och europeisk rÀtt och hur synen pÄ vertikala begrÀnsningar har förÀndrats. Uppsatsen försöker Àven att mÄla upp en grÀns mellan tillÄten och otillÄten vertikal prisstyrning. Metoden Àr baserad pÄ en rÀttsdogmatisk metod. Svensk konkurrensrÀtt Àr harmoniserad med EG- rÀtten. KonkurrensbegrÀnsande samarbeten Àr förbjudna enligt artikel 81 EG- fördraget/6§ konkurrenslagen.

Every year the Swedish government invests capital in different projects. In recent years the Swedish government has chosen to invest in design. The reason for this is that the government wants industry to use design as a competitive source. Two organizations, Svensk Form and Stiftelsen Svensk Indistridesign, have been assigned to improve industry and society?s underÂŹstanding of design.

Krisberedskapen har i det svenska samhÀllet förÀndrats över tid frÄn fokus pÄ invasion till fokus pÄ krishantering. Detta har ocksÄ bidragit till att samhÀllet Àr beroende av frivilliga som hjÀlper till i samhÀllets krisberedskap. Detta examensarbete syftade till att undersöka vad det Àr som motiverar dagens frivilliga att engagera sig i frivilligorganisationer, men ocksÄ varför dessa vÀljer att stanna kvar och delta aktivt i organisationens verksamheter. Vidare att tillhandahÄlla frivilligorganisationer inom svensk krisberedskap ett verktyg för att rekrytera nya, och motivera befintliga, medlemmar. Efter initial kontakt med respektive frivilligorganisation (Frivilliga resursgruppen, Svenska blÄ stjÀrnan och Svenska sjörÀddningssÀllskapet) genomfördes 24 telefonintervjuer inkluderande 35 frÄgor.

Uppsatsen undersöker diskurser om cannabis och hur bilden av ungdomar och vuxna som anvÀnder drogen presenteras i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under Är 2012. Studien Àr en kvalitativ diskursanalys efter Norman Faircoughs tredimensionella metod. Intresset uppkom i och med den diskussion som internationellt vÀxt fram under Äret. LÀnder som kulturellt och politiskt stÄtt förebild för svensk utveckling i mÄnga frÄgor rapporterades revidera och omformulera den egna problembilden av cannabis. För en grundlÀggande förstÄelse av hur rapporteringen om narkotika sett ut i svensk dagspress har Daniel Törnqvists avhandling ?NÀr man talar om knark? legat till grund för arbetets utformning.

Rapporten syftar till att belysa en kriminalvÄrdsanstalts organisation och verksamhet samt de intagnas subjektiva upplevelse om livet i anstalt. Valet av anstalt dÀr studien utförts grundar sig pÄ att författaren arbetar extra som kriminalvÄrdare dÀr. Studien kommer att redogöra för hur svensk kriminalvÄrd Àr uppbyggd, vilket mottagande man fÄr samt hur vÄrdare respektive intagna upplever situationen i anstalt. Den behandlar Àven hur en vanlig dag inne pÄ anstalten kan se ut och om hot/vÄld förekommer och i sÄ fall hur det hanteras. Vad finns det för möjligheter att ta itu med missbruksproblematik? Hur jobbar vÄrdarna för att skapa förtroende och tillit gentemot de intagna? Hur mÄr man egentligen som intagen nÀr man dras ifrÄn familj, vÀnner och tvingas vistas bland andra intagna, blir man dÄ mer kriminell? En av respondenterna sÀger: ?Det bÀsta pÄ dagen Àr nÀr man bli inlÄst, dÄ vet man att dagen Àr över?.

FörhÄllandet nÀr en elitishockeyspelare kontrakteras av en svensk ishockeyklubb regleras av tre olika avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa avtal som Àr skrÀddarsydda för att anvÀndas som grund för att besvara de tvÄ nedan angivna frÄgestÀllningarna.Avtalen granskas först utifrÄn ett arbetsrÀttsligt perspektiv dÀr vi undersöker ishockeyspelarens rÀttsliga stÀllning och faststÀller om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han Àr att anse som sjÀlvstÀndig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta fÄr i form av tillÀmpligheten av svensk arbetsrÀttslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett avtalsrÀttsligt perspektiv med fokus riktat pÄ hur lÄngt de grundlÀggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet kan strÀcka sig samt vilken inbördes stÀllning och förhandlingsposition avtalsparterna har vid avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingÄnget avtal kan fullgöras samt pÄ vilket sÀtt avtal kan begrÀnsas i syfte att skydda en avtalspart i underlÀgsen stÀllning frÄn att drabbas av oskÀliga avtalsvillkor. RÀttslÀget Àr utifrÄn denna problemstÀllning oklart vad gÀller spelaravtal inom svensk elitishockey.Inom ramen för de tvÄ frÄgestÀllningar som vi vill besvara gÀller den första frÄgestÀllningen vid den situationen att en svensk ishockeyspelare som stÄr i ett avtalsförhÄllande med en svensk ishockeyklubb vÀljer att lÀmna klubben för spel i NHL.

FrÄgor kring miljön Àr idag högst aktuella speciellt diskuteras alternativa energisystem. OlikabegrÀnsade energiresurser debatteras samtidigt som en stor del av energin gÄr till spill i formav bland annat vÀrme.PÄ flera sÀtt utvÀrderas olika alternativ för effektivisering och förnyelse av system föruppvÀrmning. För att se framÄt mot en hÄllbar utvecklig genom att möta tillgÄng ochefterfrÄgan av energi behöver nya innovationer undersökas och utvÀrderas.Den hÀr rapporten utreder nyttiggörande av lÄgtempererad spillvÀrme för uppvÀrmning. Irapporten jÀmförs tillgÄngen pÄ spillvÀrme frÄn en Coop-butik, som Àr planerad pÄ Backaplan,med efterfrÄgan pÄ uppvÀrmning och tappvarmvatten i bostÀder i nÀromrÄdet. Dessa skullekunna sammankopplas i ett sÄ kallat nÀrvÀrmesystem.SpillvÀrmen frÄn Coop skulle inte kunna tÀcka hela vÀrmebehovet, dels effektmÀssigt och delstemperaturmÀssigt, sÄ systemet behöver kompletteras.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gÀllande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom omrÄdet för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag pÄ lÀmpliga indikatorer för att underlÀtta synliggörandet av detta. Syftet var Àven att undersöka indikatorernas lÀmplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsomrÄdet. VÄrt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen frÄn arbetet Àr att mer forskning krÀvs inom omrÄdet för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Att utnyttja flygstridskrafter har sedan tidernas begynnelse varit en effektiv metod att pÄtvinga motparten sin egen vilja. SÀttet man anvÀnt flygstridskrafterna pÄ har debatterats under historiens gÄng. Inom Àmnet luftmakt finns det en rad kÀnda och inflytelserika luftmaktsteoretiker som alla har sin idé om hur man bÀst utnyttjar flygstridskrafter. Hur ser vÄr svenska doktrin ut gÀllande teorier kring luftmakt? Vilka luftmaktsteorier genomsyrar grundtanken bakom hur vi idag vÀgleder vÄra luftoperationer? Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka generella och centrala luftmaktsteorier som Äterfinns i den svenska doktrinen.

Bakgrund: Effekterna av s?rskilda h?ndelser och katastrofer drabbar ?rligen miljontals m?nniskor v?rlden ?ver. Det f?r?ndrade s?kerhetspolitiska l?get globalt har bidragit till en ?versyn och utveckling av Sveriges beredskapsplanering. H?lso- och sjukv?rden har en essentiell roll i landets beredskap och kraven p? h?lso- och sjukv?rden ?kar vid s?rskilda h?ndelser och katastrofer.

AbstractTitle: PR and Politics- the role of the PR consults in Swedish politics (PR och Politik ?PR konsulternas roll i svensk politik)Number of pages: 34Author: Andia GhafouriTutor: Peder HĂ„rd af SegerstadCourse: Media and Communication Studies CPeriod: HT 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science,Uppsala University.Purpose/Aim: To study the PR functions role in Swedish politics and what role it plays for the democracy.Material/Method: Interviews with PR peopleMain results: That the PR people have the right kind of network and the knowledge about how to influence political decisions and the public opinion. Their methods could be criticized from a democratic point of view since they are professionals and their ability to bring up issues in to the public agenda is stronger than ordinary peoples? ability, which could be discussed if it is fair in a democratic society, that people who get paid have more power to change than those who don?t.Keywords: Public Relations, Communication, Politics, Democracy, Information, Networks.

VÄld i nÀra relationer existerar i de flesta samhÀllen och förekommer bland sÄvÀl heterosexuella som samkönade par. Mycket forskning har frÀmst Àgnats Ät mÀns vÄld mot kvinnor dÀr offret ofta orsakas stort lidande. Men vÄld som konfliktlösningsmetod Àr inte förbehÄllet mÀn utan anvÀnds Àven av kvinnor. En kartlÀggning av mÀns och kvinnors vÄld i nÀra relationer i en svensk allmÀnpopulation planeras och ett frÄgeformulÀr har sammansatts och översatts frÄn engelska. Denna uppsats ingÄr i valideringsstudien av formulÀret.

Kunskapen kring svensk torvmarksbeskogning Àr undermÄlig. En kunskapslucka som till stor del beror pÄ att torvmark tidigare bedömts som ointressant mark i samband med skogsproduktion. Detta beror mycket pÄ det svenska regelverkets restriktioner mot markavvattning och gödsling samt miljöaspekterna som berörs och den aktivare skötsel som krÀvs. Det ökade behovet av skogsrÄvara gör att skogsbruket söker nya marker dÀr torvmarken har potential att etableras för skogsproduktion.Studien Àr en kunskapssammanstÀllning som lyfter fram kunskap kring skogsbruk pÄ svensk torvmark med fokus pÄ föryngringsprocessen. Finland anvÀnder torvmarker i skogsbruket pÄ ett sofistikerat sÀtt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka dels hur stor del problemlösning som eleverna fÄr arbeta med i nÄgra valda lÀromedel samt hur verksamma lÀrare arbetar med problemlösning..