Sök:

Sökresultat:

4985 Uppsatser om Svensk ridhäst - Sida 28 av 333

Föryngring och produktion av skog pÄ torvmark

Kunskapen kring svensk torvmarksbeskogning Àr undermÄlig. En kunskapslucka som till stor del beror pÄ att torvmark tidigare bedömts som ointressant mark i samband med skogsproduktion. Detta beror mycket pÄ det svenska regelverkets restriktioner mot markavvattning och gödsling samt miljöaspekterna som berörs och den aktivare skötsel som krÀvs. Det ökade behovet av skogsrÄvara gör att skogsbruket söker nya marker dÀr torvmarken har potential att etableras för skogsproduktion.Studien Àr en kunskapssammanstÀllning som lyfter fram kunskap kring skogsbruk pÄ svensk torvmark med fokus pÄ föryngringsprocessen. Finland anvÀnder torvmarker i skogsbruket pÄ ett sofistikerat sÀtt.

Industriell dynamik och innovation i svensk möbelindustri : En studie av kluster, det lokalas betydelse och konkurrenskraft

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka dels hur stor del problemlösning som eleverna fÄr arbeta med i nÄgra valda lÀromedel samt hur verksamma lÀrare arbetar med problemlösning..

Herren Àr en stridsman : VÄld, krig och ritual i Blood Meridian

En undersökning över hur ordet "ansvar" anvÀnts i svensk politik 1991-2013 och den förÀndring ordet genomgÄtt i avsende pÄ argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..

Löneskillnader mellan inrikes och utrikes födda : En surveyundersökning om löneskillnader

Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillÀmpad organisationsform pÄ dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling Àr dÀrför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) Àr en metod framstÀlld för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvÀrderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts pÄ tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förÀndringar skett i grupperna. Resultaten visade inte pÄ nÄgra större signifikanta förÀndringar i gruppernas fasutveckling.

Hur ser mÀn och kvinnor med olika etnisk bakgrund pÄ sig sjÀlva? En studie av unga arbetslösa individers sjÀlvkÀnsla

Denna studie undersöker sjÀlvkÀnslan hos 81 arbetslösa unga kvinnor och mÀn med olika etnisk bakgrund. Syftet Àr att undersöka om sjÀlvkÀnslan hos arbetslösa ungdomar skiljer sig frÄn den hos icke- arbetslösa (arbetande och studerande) ungdomar. Tidigare forskning belyser arbetslöshetens negativa psykologiska konsekvenser för individens vÀlbefinnande och sjÀlvkÀnsla. Respondenternas Älder Àr 19- 25 Är och har svensk respektive utlÀndsk bakgrund dÀr sistnÀmnda syftar bÄde pÄ första- och andragenerationsinvandrare. TvÄ mÀtinstrument anvÀnds: Rosenbergs Self- esteem scale och Irhammars ?Som jag ser mig sjÀlv?.

Högre bemanningsnivÄer? : En studie med avseende pÄ sjöarbetskonventionens intentioner och förvÀntade effekter.

Arbetets syfte var att undersöka intentionen och förvÀntade effekter av den nyasjöarbetskonventionen som nu ska implementeras vad gÀller bemanningsnivÄer ochvilotider pÄ svenska fartyg. Genom att först genomföra en litteraturstudie lades grundenför arbetet. Med anledning av att konventionen inte var implementerad genomfördes enkvalitativ intervjustudie mot tre sakkunniga representanter frÄn svensk sjöfartsnÀring föratt utreda vad konventionens verkliga intention var. DÀrefter genomfördes en kvalitativintervjustudie mot fyra aktörer i den svenska sjöfartsnÀringen för att utreda vad dessaförvÀntade sig för effekter av konventionen, gÀllande bemanningsnivÄer och vilotider.Resultatet av undersökningarna visade pÄ att konventionens intention Àr att höja deninternationella standarden vad gÀller just bemanningsnivÄer och vilotider till en nivÄsom liknar den svenska relativt höga nivÄn. Vad gÀller förvÀntade effekter avkonventionen tror de svenska aktörerna att den svenska sjöfartsbranschen kommer att seganska smÄ förÀndringar om nÄgra alls..

Svensk ordre public : MÄl om makars förmögenhetsförhÄllanden

Ordre public-förbehÄllet innebÀr att svensk domstol har rÀtt att avstÄ frÄn att tillÀmpa enutlÀndsk rÀttsordning, erkÀnna eller verkstÀlla en utlÀndsk dom, om det skulle leda tillett resultat som Àr uppenbart oförenligt med grunderna för rÀttsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som Àr uppenbart oförenliga med grunderna för rÀttsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. FrÄgan har i stÀllet lÀmnats Ät rÀttstillÀmpningen, frÀmstdomstolen, att avgöra. I förslaget frÄn Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillÀmplig lag samt erkÀnnande och verkstÀllighet i mÄl om makars förmögenhetsförhÄllandenÄterfinns ett ordre public-förbehÄll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillÀmpas Àven om det inte Àr frÄga om lagen i en medlemsstat.

OmöjlighetslÀran i svensk rÀtt

AvtalsrÀtten vilar pÄ principen att avtal skall hÄllas. Den som vÀgrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestÄnd genom tvÄngsÄtgÀrder av myndighet. Men precis som för principer i allmÀnhet, sÄ har Àven denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias frÄn en avtalsförpliktelse Àr den tyska OmöjlighetslÀran som vÀxt fram pÄ grundval av den romerska rÀttsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lÀra föresprÄkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs.

Svensk kod för bolagsstyrning : Kan svensk kod för bolagsstyrning frÀmja ett skadat förtroende för nÀringslivet - och i sÄ fall hur?

Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 p, inriktning redovisning Syfte: Beskriva Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare utifrĂ„n intressentgruppernas perspektiv. Metod: Uppsatsens ansats Ă€r abduktiv med ett intensivt/deskriptiv upplĂ€gg. Metoden Ă€r kvalitativ dĂ€r fem intervjuer har genomförts med respondenter frĂ„n Kodens intressentgrupper. Teoretiska perspektiv: DĂ„ uppsatsen bygger pĂ„ Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare behandlar referensramen etik och dess betydelse för förtroende. Även förtroendebegreppet behandlas ingĂ„ende och dess betydelse investerare och Ă€gare i företag.

Miljöredovisning : Granskning av Ätta internationella företags redovisning och utveckling

Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillÀmpad organisationsform pÄ dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling Àr dÀrför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) Àr en metod framstÀlld för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvÀrderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts pÄ tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förÀndringar skett i grupperna. Resultaten visade inte pÄ nÄgra större signifikanta förÀndringar i gruppernas fasutveckling.

PÄ systrars initiativ : Dalarnes sjuksköterskeförening 1920-1933

Denna uppsats dokumenterar uppkomst, frontpersoner och verksamhet för Dalarnes sjuksköterskeförening (DSF) mellan Ären 1920-1933, vilket Àr en lokal sjuksköterskeförening som senare blev underavdelning till riksföreningen Svensk sjuksköterskeförening (SSF). DSF var den första lokala sjuksköterskeföreningen och startades 1920 av sjuksköterskor kring omrÄdet Falun/BorlÀnge. Det var inte en elitförening likt SSF som i sin professionalisering enbart ville avskÀrma sig frÄn de underordnade som bitrÀden och kÀmpa för status och kalltanken. DSF var en förening som ville stÀrka kÄrandan men Àven arbeta för löne- och arbetsförhÄllandefrÄgor, vilket pÄ den tiden egentligen hörde samman med socialistiska föreningar. I sin verksamhet ville de Àven fÄ till stÄnd en platsbyrÄ för föreningens medlemmar.

GAME OVER

En studie av svensk e-sportjournalistik. Undersökning av DN, GP, AB. Vi har genomfört en kvalitativ studie av Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Aftonbladet. Genom att anvÀnda oss av Mediearkivet och dess sökfunktion plockade vi fram de artiklar som behandlade e-sport och dataspel..

Telegramnyheten i den svenska pressen - genom tio undersökta tidningar 1864-1900

Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i det faktiska material som finns i tio valda tidningar gÀllande telegramnyheter. De valda tidningarna har analyserats genom syntetiska veckor i fem ÄrgÄngar för att fÄ fram en bild av hur förekomsten av telegramnyheter i svensk press sÄg ut under slutet av 1800-talet. För att se det statistiska material genom ett par teoretiska glasögon, analyseras resultatet genom Benedict Andersons teori om en förestÀlld, nationell gemenskap. FrÄgan Àr primÀrt hur förekomsten av telegramnyheter ser ut och pÄ ett mindre, sekundÀrt plan om telegramnyheten bidrar till den svenska pressens stÀrkande av den nationella förestÀllningen? För att fÄ en inblick i telegramnyheten inleds uppsatsen med en historisk kontextualiseringen, som ska vara till hjÀlp för lÀsaren att förstÄ bakgrunden till dess utveckling, bÄde pÄ ett internationellt, men dock frÀmst, nationellt plan..

XBRL - Den största nyheten sedan dubbla bokföringens införande?

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera det digitala affÀrssprÄket XBRL samt diskutera dess möjliga effekter pÄ företagens informationsgivning vid en framtida tillÀmpning, med betoning pÄ förutsÀttningarna i Sverige. Metod: Uppsatsen har en deskriptiv ansats dÀr vi försöker beskriva företeelsen XBRL med hjÀlp av teori och insamlad empiri i form av en webbenkÀt till 30 av de största företagen i Sverige samt en intervju med XBRL-experten Agneta Brevenhag. Slutsatser: Kunskapen om XBRL i de stora svenska börsföretagen Àr vÀldigt liten. Framtidspotentialen för XBRL i Sverige Àr svÄr att avgöra dÄ vÀldigt fÄ har börjat diskutera dess för- och nackdelar Àn. En svensk XBRL-grupp hÄller pÄ att bildas och denna kommer inom den nÀrmaste framtiden att börja utveckla en svensk standard (taxonomy), vilken berÀknas vara klar om ungefÀr ett Är.

Intern kontroll : Har bolagens arbete med intern kontroll förÀndrats sedan Koden för Svensk bolagsstyrning infördes 2005?

Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestÀmde Svensk nÀringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste Àr bestÀmmelser angÄende intern kontroll. Intern kontroll Àr viktigt för alla bolag och dÄlig sÄdan anser mÄnga Àr en orsak till mÄnga företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lÀmna en rapport angÄende deras IK och att utvÀrdera sin IK för första gÄngen.Syfte:  Syftet Àr att undersöka om bolagskodens införande har pÄverkat bolagens sÀtt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat pÄ intern kontroll rapporterna samt att jÀmföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som Àven lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förÀndring som har skett under Ären 2005-2008.Metod: Undersökningen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera Är sÄ att vi kan se en förÀndring över tiden.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->