Sök:

Sökresultat:

4988 Uppsatser om Svensk rättspraxis - Sida 61 av 333

Patienters anvÀndande av copingstrategier i samband med cancerdiagnos

Varje Är insjuknar i Sverige omkring 50 000 mÀnniskor i cancer. Det innebÀr att ungefÀr var tredje svensk kommer att drabbas av cancer under sitt liv. Ett cancerbesked framkallar starka kÀnslor hos patienten. För att kunna bemÀstra kÀnslorna samt hantera situationen tillÀmpar patienten nÄgon form av coping. I svensk forskningslitteratur beskrivs coping som vad en person gör för att handskas med olika stressorer i vardagen samt vilka resurser personen i frÄga har för att ta sig an problemen.

Motivationsstrategier : Hur svenska SME:s arbetar med att motivera sin personal i Sverige och Kina

Som en följd av den globalisering som sker av samhÀllet har mÄnga företag etablerat sig utomlands.  Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med frÀmmande kulturer som innebÀr nya utmaningar. Det Àr dÀrmed av vikt att undersöka vad som motiverar mÀnniskor i olika lÀnder för att företagen skall kunna övervÀga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur svenska företag med kontor i sÄvÀl Sverige som Kina anvÀnder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anstÀlld och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framstÀllts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen Àr aktiva pÄ sÄvÀl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benÀmningen Small and Medium Size Entrerprices.

Hur kan barn/elever pÄverkas av att gÄ i en svensk skola i utlandet? ? möjlighetens skola?

Den hÀr uppsatsen belyser barns/elevers uppfattningar och tankar kring den kinesiska kulturen. Men Àven hur Swedish School Beijing tar till vara pÄ den nya kulturen i undervisningen. Vidare belyser den om svenska elever i utlandet fÄr möjlighet till en likvÀrdig utbildning som de eleverna i Sverige fÄr. Uppsatsen upplyser Àven er lÀsare om hur lÀrarna arbetar pÄ Swedish School Beijing och i den mÄn de tar tillvara pÄ den nya kultur som barnen/eleverna möter i Kina. I litteraturdelen tas det upp vilka olika kulturkrockar som kan uppstÄ vid flytt till ett nytt land med ny och annorlunda kultur.

JÀmlikhet mellan givare och mottagare : En studie om jÀmlikhet i svensk bistÄndspolitik 1960-2000

AbstractEquality between donor and receiver, a study about equality in the Swedish aid politics 1960 ? 2000.Essay in political science, C-level, at Karlstads University, by Britt-Louise Orrmalm Karlsson. Spring 2006. Tutor: Hans Lödén.Sweden has a history as an official aid donor since 1950. The development cooperation has changed through the years in accordance to the Swedish policy and the politics.

Sensorbestyckning av taktiska obemannade flygande farkoster : UAV'er (Unmanned Aerial Vehicle) ; för underrÀttelseinhÀmtning och positionsbestÀmning

Uppgiften har inneburit att utreda och redovisa nÄgra av de möjliga sensoralternativ som med ett 10-Ärigt perspektiv Àr möjliga att implementera i en svensk UAV motsvarande det svenska UAV - systemet ?Ugglan?. Fokus avseende uppgifter för UAV ? systemet har legat pÄ taktisk nivÄ med inriktning mot spaning och ledning av indirekt eld. Slutligen har uppgiften varit att vÀrdera de olika sensoralternativen och förorda vilken eller vilka sensorer i kombination som ger bÀst effekt sett till tÀnkt anvÀndningsomrÄde för UAVŽn.

Vad saknar den svenska handelssjöfarten? : En jÀmförande studie mellan handelssjöfarten i Sverige och Danmark

I början av 1970-talet stod den svenska sjöfarten pĂ„ sin topp, men efter 1973 och fram till i slutet av 1900-talet kĂ€nnetecknas de svenska rederierna av tillbakagĂ„ng. Å andra sidan har Sveriges grannland Danmark upplevt enorm tillvĂ€xt inom den nationella sjöfartsindustrin. Denna skillnad har uppstĂ„tt mellan de bĂ„da nationerna trots att Sverige och Danmark generellt sett torde ha liknande grundförutsĂ€ttningar för att konkurrera pĂ„ den internationella sjöfartsmarknaden. Baserat pĂ„ relationen mellan handel och handelsflotta hade den svenskkontrollerade handelsflottan kunnat vara 2,5 gĂ„nger större Ă€n vad den Ă€r idag om Sverige genomgĂ„tt samma utveckling som Danmark.Uppsatsen Ă€mnar, att utifrĂ„n ett företagsperspektiv, analysera och utvĂ€rdera skillnader mellan svenska och danska rederier. Syftet Ă€r att utifrĂ„n analysen hitta nyckelfaktorer som lett till den svenska handelssjöfartens försvagning.Uppsatsen utgĂ„r delvis frĂ„n en kvantitativ förundersökning i enkĂ€tform som anvĂ€nds för att fĂ„ fram ett antal problemfaktorer för svensk handelssjöfart.

Valberedningen och styrelseutvÀrderingen- onödigt vetande eller outnyttjat verktyg?

Enligt svensk kod för bolagsstyrning ska styrelseutvÀrderingar förse börsbolagens valberedningar med information. Vi undersöker hÀr om utvÀrderingarna mÀter vad som Àr relevant för valberedningarna att veta, om valberedningarna kan pÄverka utformningen av utvÀrderingarna och om valberedningarna erhÄller relevanta delar av resultaten. VÄr undersökning av bolagen pÄ Stockholmsbörsens nordiska lista ger indikationer pÄ att styrelseutvÀrderingarna, trots att de Àr omfattande, Àr viktiga för valberedningarnas behov men inte Àr tillrÀckliga. VÄrt underlag Àr tyvÀrr inte nog stort för att med sÀkerhet kunna konstatera detta..

VÀgen mot stjÀrnorna? : En utvÀrdering av ett internationellt talangutvecklingsprojekt i konstÄkning

Syfte och frÄgestÀllningarVÄrt syfte var att studera ett internationellt talangutvecklingsprojekt i konstÄkning och dess betydelse för de svenska deltagarna. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:- Hur uppfattades ISU-projektet av de aktiva och deras trÀnare?- Vilka likheter respektive skillnader finns mellan de aktivas och trÀnarnas upplevelser av ISU-projektet?- Har ISU-projektet bidragit till resultatmÀssiga förÀndringar, i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?- Har ISU-projektet bidragit till förÀndringar i de svenska deltagarnas nuvarande trÀningsupplÀgg, i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?MetodUtifrÄn syftet och frÄgestÀllningarna har vi genomfört en enkÀtundersökning pÄ elva svenska deltagare i ISU-projektet. För att fÄnga fler nyanser Àn vad enkÀten bringat genomfördes Àven djupintervjuer med fyra av de elva respondenterna.ResultatResultatet tyder pÄ att ISU-projektet har givit svensk konstÄkning fÄtt inspiration som fört idrotten framÄt. Samtliga deltagare stÀller sig mycket positiva till den hÀr formen av talangutvecklingsprojekt.

Att hantera strukturella teknikförĂ€ndringar : hur Mellersta & Norra Sveriges Ångpanneförening överlevde elektrifieringen av svensk industri

Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhÄllande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat pÄ frÄgor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat pÄ Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet Àr att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier Äterfunnits hos privatsparare..

Skoldisciplin : En komparativ studie mellan Sverige och England

Vi har under vÄr verksamhetsförlagda del av vÄr lÀrarutbildning observerat att mÄnga lÀrare haft stora problem med att komma tillrÀtta med elevers bristande sociala kompetens. I samtal med lÀrare, mentorer, elever men ocksÄ med mÀnniskor utanför skolan har vi blivit uppmÀrksammade pÄ det faktum att samtliga önskar att skolans lÀrandemiljö skall prÀglas av lugn och trygghet och att grunden för detta bygger pÄ ett gemensamt socialt förhÄllningssÀtt.Denna internationella dokumentstudie har pÄ ett komparativt sÀtt studerat de nationella och lokala styrdokumenten vid en engelsk och en svensk skola med utgÄngspunkt frÄn elever motsvarande Är 4 - 9. Avsikten har varit att försöka belysa eventuella likheter och olikheter nÀr det gÀller skolornas arbete med disciplinÀra frÄgor. Uppsatsen har samtidigt haft som syfte att visa om det finns ett samband mellan respektive lÀnders styrdokument och de etablerade lÀrteorier som finns.Inom respektive skola i studien Àr det rektorn som har ansvaret för att upprÀtta och sÀkerstÀlla efterlevandet av de nationella och lokala styrdokumenten. Vad som bl.

Svensk Krigarkultur ? En samexisterande subkultur i Försvarsmakten?

The study seeks to clarify a cultural change in the armed forces (FM). The study is based on the hypothesis that repeated operations in war-like environment, where the FM sends professional combat units, develop a warrior culture. The empirical results indicate that there is an existing warrior culture at all three units surveyed.The subculture is verified by the constants of western warrior culture described in theory. The cultural change leads to ethical / moral and leadership challenges for FM..

Hur förebygger interna kontrollsystem ekonomisk brottslighet? : En kvalitativ utredning om sex börsnoterade företags samt tvÄ experters syn pÄ interna kontrollsystem och hur dessa förebygger ekonomisk brottslighet.

Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. IstĂ€llet ligger fokus pĂ„ hur företag efter bĂ€sta förmĂ„ga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fĂ„tt ytterligare uppmĂ€rksamhet pĂ„ senare Ă„r genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmĂ€lningar av ekonomisk brottslighet i Sverige pĂ„ senare Ă„r. Ökningen kan sĂ€gas bero pĂ„ en rad faktorer, dĂ€r motiv, möjlighet och rationalisering Ă€r tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta ocksĂ„ verkar i symbios.

Konstruktion av begreppet hot i svensk sÀkerhets- och försvarspolitik

KONSTRUKTION AV BEGREPPET HOT I SVENSK SÄKERHETS OCH FÖRSVARSPOLITIK.Sammanfattning:OmvĂ€rldsförĂ€ndringen har medfört stora förĂ€ndringar inom det sĂ€kerhets och försvarspoli-tiska omrĂ„det. Sverige har gĂ„tt frĂ„n att tidigare betonat neutralitet och alliansfrihet som grund för sĂ€kerhet, till att bĂ„de ge och ta emot militĂ€rt stöd. FörĂ€ndringen har gett upphov till en debatt dĂ€r ena sidan uppfattar att transformeringen inte tydliggjorts i förhand och en annan som hĂ€vdar motsatsen. Undersökningen utgĂ„r frĂ„n teorier om att sprĂ„ket och de dis-kurser detta skapar har en stor betydelse för hur vi förstĂ„r och uppfattar omvĂ€rlden.Det Ă€r dĂ€rmed intressant att undersöka hur ledande företrĂ€dare för sĂ€kerhets och försvars-politik har uttryckt förĂ€ndringen i text och tal. Folk och Försvars rikskonferens Ă€r tongivan-de för den sĂ€kerhets och försvarspolitiska debatten och kan dĂ€rmed beskrivas vara en social handling dĂ€r sprĂ„ket bidrar till att skapa den sĂ€kerhets och försvarspolitiska agendan.

Mutor och Bestickning : inom den privata sektorn

Mut- och bestickningsreglerna Äterfinns i 17 och 20 kapitlet i Brottsbalken (1962:700) och reglerar förhÄllandet nÀr en arbets- eller uppdragstagare fattar ett beslut pÄ grund av otillbörlig pÄverkan i form av muta eller bestickning. Ursprungligen tillkom reglerna för att kontrollera den statliga sektorns myndighetsutövning men eftersom samhÀllets utveckling lett till ökade privata inslag har lagstiftningen kontinuerligt uppdaterats och idag omfattas anstÀllda inom bÄde privat och statlig sektor.För att kampen mot korruption ska bli sÄ effektiv som möjligt Àr det viktigt att angripa problemet pÄ sÄvÀl nationellt som internationellt plan. Denna uppsats har undersökt vilka möjligheter som stÄr till buds för att Ätala en svensk privatanstÀlld för korruptionsbrott som begÄtts utanför Sverige. Uppsatsen indikerar pÄ att lagstiftningen i dagslÀget Àr otillrÀcklig för att binda privatanstÀllda till mut- och bestickningsbrott. Lagens nuvarande utformning innebÀr att privatanstÀllda endast riskerar Ätal om deras huvudman vÀljer att anmÀla transaktionen, alternativt om Äklagaren finner det pÄkallat frÄn allmÀn synpunkt.

Lika lo?n fo?r lika arbete? : En studie av argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt i Svensk La?raretidning a?r 1906

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->