Denna uppsats syftar till att undersöka synen på varumärkesbyggande hos fyra ideella organisationer; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott och Barncancerfonden. För att utreda detta så har kvalitativa intervjuer med representanter med stor insyn i kommunikationsarbetet på de ideella organisationerna genomförts. Med en grund i generella varumärkesteorier har författarna analyserat om dessa teorier är relevanta och i sådana fall applicerbara på ideella organisationer. I studien undersöks även om ideella organisationers syfte påverkar deras varumärkesarbete.Genom den undersökning som gjorts  kan man urskilja att valda ideella organisationers varumärkesarbete skiljer sig markant från teorier för kommersiella företag. Detta gör det svårt att applicera generella teorier på ideella organisationer eftersom de ideella organisationerna styrs av yttre faktorer som i stor utsträckning inte går att påverka. De intervjuade organisationernas syfte påverkar i stor grad deras positionering, vilket styr varumärkesarbetet.

Syftet med vår uppsats är att undersöka diskursen om utrikespolitik ur ett svenskt perspektiv. I uppsatsen undersöker vi hur svenska politiker diskuterar dagens och framtidens svenska utrikespolitik. Studien bygger på intervjuer med sju av ledamöterna i riksdagens utrikesutskott. I analysen av dessa ledamöters utsagor utgår vi från ett diskursanalytiskt perspektiv och använder diskursteorin som verktyg. Svensk utrikespolitik har i historien ofta förknippats med neutralitetstänkande och främjandet av värderingar såsom mänskliga rättigheter och nedrustning.

Bakgrund; I Sverige har patienten en laglig rätt att vara delaktig i sin egen vård. Patienters upplevelse av delaktighet varierar dock mycket och forskning visar också att kvaliteten vid patientdelaktighet är i fortsatt behov av förbättring. De senaste år har det börjat växa fram ett antal kvalitativa studier som belyser patientens perspektiv på delaktighet inom en svensk vårdkontext. Detta skapar en möjlighet att syntetisera olika forskningsresultat om patienters upplevelse av delaktighet. Syfte; Studiens syfte var att syntetisera evidens från publicerade studier angående patienters upplevelse av delaktighet i en svensk vårdkontext.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt.Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen..

Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns skillnader i anställningsbarheten beroende på arbetssökandes kön och etnicitet. I experimentet deltog 78 studenter vid Växjö Universitet som läser på programmet för Personal och Arbetsliv. Genom randomisering till fyra villkor fick respondenterna utifrån ett rekryterarperspektiv bedöma en arbetssökandes anställningsbarhet genom att läsa en personbeskrivning av den arbetssökande, samt svara på tillhörande frågor. Personbeskrivningarna var identiskt utformade förutom att namnen skiljde beroende på kön och etnicitet. De fyra villkoren bestod av en man från Balkan, en kvinna från Balkan, en svensk man och en svensk kvinna.

Sekretessbelagd.

Tanken om att skriva en uppsats som behandlar hur man som ung muslim i en samtida svensk kontext definierar och konstruerar sin religiösa identitet har sitt ursprung i min vilja att tillägna mig en bättre beredskap i bemötandet av muslimska elever i min undervisning om islam. Syftet med denna uppsats är att undersöka projektet Fredsagenterna. Undersökningen tar sin utgångspunkt i hur projektet väljer att förhålla sig till majoritetssamhället samt i hur de unga muslimer som ingår i projektet ser på sin religiösa identitet i relation till majoritetssamhället. Undersökningen har utförts som en fallstudie bestående av en enkät, observationer samt kvalitativa intervjuer med fyra deltagare i projektet. Alla tre moment är genomförda i samband med en av projektets kurshelger.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som leder till både motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar aktivitetsförmågan hos den drabbade individen. Arbetsterapeuten kan bidra till att klienten kan förbättra sin kapacitet till aktivitetsförmåga genom återtränade och kompensatoriska åtgärder. Tre åtgärdsmodeller som tillämpas i praxis är Bobathmodellen, den Uppgiftsorienterade modellen samt CI-terapi. Kunskapen om i vilken utsträckning dessa används i praxis är dock bristfällig. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga tre arbetsterapeutiska åtgärdsmodeller som tillämpas inom slutenvården för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.

Inom svensk rätt saknas det lagregler för en situation där ett aktieägaravtal med vitesklausul strider mot ett legalt förbud i ABL. Anledningen till att denna situation blir problematisk är att aktieägaravtalet ses som ett separat rättsförhållande mellan aktieägarna, vilket inte binder bolaget bolagsrättsligt. Att ett aktieägaravtal inte binder aktiebolaget bolagsrättsligt hindrar dock inte aktieägarna från att ingå aktieägaravtal vilka indirekt får samma effekt som om aktiebolaget vore bundet av vad som stadgas i aktieägaravtalet. I små aktiebolag förhåller det sig ofta som så att en aktieägare antingen sitter med i styrelsen eller är verkställande direktör för aktiebolaget. Detta gör att en aktieägare, i egenskap av aktieägare, kan ingå ett aktieägaravtal med en annan aktieägare om exempelvis att denne skall fatta ett specifikt beslut i egenskap av verkställande direktör eller styrelseledamot.I ABL finns ett antal legala förbud som stadgar vad ett bolagsorgan får respektive inte får göra.

Syftet med uppsatsen är att studera den rättsliga regleringen av omprövning av taxeringsbeslut och att påvisa särdrag som omprövning enligt taxeringslagen (1990:324) har i jämförelse med omprövning enligt allmän förvaltningsrätt. Omprövningsinstitut inom allmän förvaltningsrätt är delvis reglerad i förvaltningslagen (1986:223), delvis i praxis. Förvaltningslagen är emellertid en ramlag. Finns det en avvikande bestämmelse i en speciallag får förvaltningslagen ge vika. Då taxering är specialreglerad i taxeringslagen innebär detta att taxeringslagens bestämmelser har företräde framför en motsvarande regel i förvaltningslagen.Den nya taxeringslagen trädde i kraft den 30 juni 1990.

Uppsatsen syftar till att ge en överblick över bevisprövningen i Svensk praxis och doktrin. Särskilt fokus är på erkännandets roll i samband med bevisprövningen och framför allt på dess betydelse i samband med uppnåendet av beviskravet i brottmål. Huvudfrågeställningen är: Vilken betydelse har erkännandet i samband med att beviskravet anses uppnått i bevisprövningen? I uppsatsen finns även tre underfrågeställningar: Vad innebär beviskravet ställt utom rimligt tvivel inom straffprocessen? Vilken betydelse ges erkännandet i bevisprövningen? Hur ser rättsläget ut beträffande erkännandet? I uppsatsen används huvudsakligen den traditionella rättsdogmatiska metoden. Vad gäller överblicken av bevisprövningen hos våra grannländer används istället en komparativ metod då en, om än mycket begränsad, jämförelse mellan Sverige och övriga länder sker. Idag råder i Sverige principen om fri bevisprövning, vilken stadgas i 35 kap.

Verksamhetschefsreformen har inneburit en förändring inom svensk sjukvård. Uppgifter som tidigare låg högre upp i organisationen har nu flyttats ner och lagts på verksamhetschefen. Med utgångspunkt i Universitetssjukhuset i Lund beskrivs dels mer utförligt de strikt formella förväntningar, mål och regler som finns kring utformningen av verksamhetschefspositionen, dels de mer informella förväntningar och mål som finns på olika nivåer i hierarkin. En slutsats är att sjukhusledningens idéer i vissa avseenden står i kontrast till de normer och idéer som fortfarande lever kvar på lägre nivåer i organisationen.Två organisationsteoretiska perspektiv har använts för att tolka det förändringsarbete som reformen har inneburit. Som resultat av denna tolkning har slutsatsen att båda perspektiven inte för sig är kapabla att ge en fullständig bild av reformen nåtts, men att de tillsammans förmår ge en mer komplett beskrivning..

Syftet med studien är att undersöka vad några intagna med ett kortare straff har för uppfattning om sin fängelsevistelse och den behandlingsform som en svensk öppen anstalt erbjuder dem inför deras frigivning, samt belysa deras uppfattning med styrdokumenten för svensk kriminalvård. De intagnas uppfattning kommer också att jämföras med en ansvarig chef inom kriminalvården och dennes syn på fängelsevistelse och behandlingsform. Utifrån syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod som baserades på fyra intervjuer, vilka kompletterades med den ansvarige chefens intervju, vilket kan ses som en förstärkning till undersökningen. Denna gjordes för att stärka validiteten av de fyra första intervjuerna.Studien visade att det verkar vara så att vården inom svensk kriminalvård inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. De som är tillfrågade upplever att deras personliga livssituation inte beaktas, utan behandling sker mer i form av något som kan liknas vid massproduktion.

Syftet med undersökningen har varit att få en bild av hur kristendomen som religion samt hur kristna identiteter framställs i svensk press. Undersökningen är en textanalys av ett antal artiklar där jag har undersökt vilka olika, eller lika, bilder som dags- och kvällstidningar ger av kristendomen och kristna i Sverige idag. Utifrån teorier om ?den andre? har jag undersökt om artiklarna framställer någon form av ?vi?- och ?de?- perspektiv mellan kristna och ?icke-kristna?. Syftet har också varit att försöka utskilja vilka retoriska grepp som används i framställningen av kristendomen och kristna.Undersökningens frågeställningar är:Hur framställs kristendomen i artiklarna?Hur konstrueras kristna identiteter i artiklarna?Hur ser relationen ut mellan skribent och läsare?Vilka retoriska grepp används i framställningen av kristendom och kristna?.