Skolslöjden är ett skolämne som infördes för mer än 50 år sedan i det svenska skolsystemet. Idag är samhället annorlunda än hur det var när slöjden infördes, och syftet med den har förändrats sedan dess. Denna litteratur- och dokumentstudie undersöker vilka kunskaper och förmågor elever utvecklar genom skolslöjden idag samt hur väl dessa överensstämmer med de krav som politiker ställer i de aktuella kursplanerna. Detta görs genom att analysera utvald litteratur och jämföra resultatet med en analys av den inledande delen av de tre senaste kursplanerna för skolslöjd i grundskolan. Analyserna gjordes genom tolkning med hjälp av den hermeneutiska analysmetoden.Resultatet visar att elever genom skolslöjden utvecklar olika förmågor och kunskaper som kan vara dem till hjälp i dagens samhälle.

Denna uppsats undersöker hur personer med funktionsnedsättning porträtteras i svensk barnlitteratur. Metoden som använts är innehållsanalys av kvalitativ art där undersökningsmaterialet består av barnlitterära verk som innehåller personer med funktionsnedsättning som publicerats i Sverige under åren 2000 till 2012. De centrala frågeställningarna handlar om hur bilden av personer med funktionsnedsättning ser ut i dessa verk samt huruvida det går att finna några stereotyper i dessa moderna barnböcker. Resultatet visar att den undersökta litteraturen med några få undantag ger en nyanserad och positiv bild av personer med funktionsnedsättning. Dessa undantag består oftast av ett mindre element i berättelsen och har inte en framträdande roll i skildringen..

Lärarens attityd till, och syn på matematik har den största betydelse också för hur eleverna kommer att introduceras i ämnets olika beståndsdelar, särskilt om man vill bygga upp en inre motivation hos eleverna för att studera matematik. Syftet med vår studie är att undersöka om lärares attityder till matematik kan påverka elevers inställning till det ämnet. Inför undersökningen har vi studerat litteratur som behandlar just lärarnas attityder till matematikämnet. Vi har sedan valt djupintervjuer som metod för att få veta hur ett antal lärare ser på ämnet matematik. Dessa har fått ta del av ett antal frågor som täcker den frågeställning vi valt.

SammandragUppsatsen behandlar dansk-svensk språkkontakt i Öresundsregionen, bland annat på internet. Arbetet har ett tudelat syfte och huvudfrågorna har varit följande: Vilken bild får man av dansk-svensk språkkontakt genom Öresundsanknutna webbplatser? Vilken bild får man av dansk-svensk språkkontakt genom transnationella nätverkssamarbeten i Öresundsregionen?I ett första skede har nitton dansk-svenska webbplatser studerats och de har fördelats på tre kategorier: Intresseorganisationer, Utbildningsanordnare samt Information och marknadsföring.Kartläggningen visar att intresseorganisationer i hög utsträckning använder sig av grannspråk medan utbildningsanordnarna oftare har engelska som språk på webbplatsen. I kategorin Information och marknadsföring tycks språkvalet vara målgruppsanpassat d.v.s. svenska används till svenskar och danska till danskar.Den andra delstudien är en närstudie av ett dansk-svenskt scenkonstprojekt.

Titel: När debatten tystnar ? En kartläggning av hur genusforskning skildras i svensk pressFörfattare: Sanna Andersson och Sofia JohanssonKurs: MK1500, Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårterminen 2013Handledare: Britt BörjessonSidantal: 51 sidor/16 142 ordSyfte: ?Att kartlägga och analysera hur ämnet genusforskning skildras i svensk press samtvilka som hörs?Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: 425 artiklar som fångats upp av sökordet genusforsk* i fjorton svenska tidningar mellan 1 januari 2008 ? 31 december 2012Huvudresultat: Vårt resultat visar att artiklar där genusforskning nämns främst hamnar pånyhetsplats. Det sakområde genusforskning främst figurerar inom är kultur och väldigt få artiklar har ett huvudsakligt fokus på genusforskning. Den svenska pressen skriver övervägande neutralt om genusforskning, men vi har även funnit en större andel positiva artiklar jämfört med de av negativ karaktär. Genusforskare är nästan aldrig skribenter tillartiklarna där genusforskning nämns.

BAKGRUND:Det finns en stor mängd litteratur kring problemlösning. Den litteratur vi tagit upp anser vivara den mest relevanta för vår undersökning. Vi har med tre artiklar som belyser detaktuella forskningsläget.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka elevers sätt att lösa och tolka en problemformuleradmatematisk text i år 3.METOD:Eleverna i undersökningen har löst ett öppet matematiskt problem, därefter har vi genomfört17 barnintervjuer i år 3.RESULTAT:Utifrån vår analys fann vi tre strategier i elevernas lösningsmetoder. Vi har kallat dem försymbolstrategi, bildstrategi samt text- och sifferstrategi. Vi har också funnit att eleverna haranvänt olika räknemetoder i sina lösningar, dessa är addition, multiplikation och i ett falldivision..

Begreppet slöjdprocess har idag en central plats i relation till svensk grundskolas slöjdverksamhet, men har hittills genom bådestyrdokument och i forskning definierats och förklarats på olika sätt, vilket gjort att begreppet kunnat uppfattas tvetydigt.Denna uppsats består av en kvalitativ litteraturstudie, inspirerad från en fenomenografisk forskningsansats, med syftet att försökabesvara frågan om vad begreppet slöjdprocess står för relaterat till svensk grundskolas slöjdverksamhet; hur begreppet definieras,tolkas och förklaras inom slöjdforskningsfältet. Studien bygger på en sammanställning och jämförelser av sex forskare frånSverige, Danmark och Finland utifrån deras definitioner och tolkningar av begreppet slöjdprocess.Resultatet visar att det saknas en tydlig definition av begreppet slöjdprocess, istället finns det flera sätt att både definiera ochförklara begreppet. Studiens resultat visar också både beskrivningar av flera parallellt pågående processer inom en slöjdprocessoch beskrivningar av flera parallellt pågående processer som inte bör ses som delprocesser inom en slöjdprocess. Som centraladelar i beskrivningar av begreppet slöjdprocess i relation till svensk grundskolas slöjdverksamhet, omnämns främst Socialaprocesser & Interaktion, Kommunikation ? verbal & icke-verbal, Problemlösning & Intellektuella utmaningar, Psykiska &Sinnliga processer samt Fysiska & Kroppsliga processer.

Syftet med studien är att dels beskriva den studerade partnerskolans organisation i allmänhet, inklusive arbetslagen i synnerhet, dels analysera densamma. Målsättningen är att studien ska leda till organisationsmässiga förbättringsförslag som i sin tur kan bidra positivt till skolutvecklingen. I denna studie har intervjuer, enkäter och dagboksmetod använts. För att förstå hur främst lärarna och i viss mån ledningen och elever upplever och ser på organisationen, inkl arbetslagen, har relevant litteratur studerats för att kunna jämföra verkligheten med teorin och se om det går att hitta belägg/förklaringsorsaker för olika synsätt på organisationen. Resultaten pekar på ett missnöje med hela organisationen och ledningen från lärarna. De anser att organisationen är alltför byråkratisk och att de känner sig ?överkörda? genom att inte ha fått möjlighet att få vara med och påverka beslut.

Denna uppsats bygger på fyra grundstenar; Svensk kod för bolagsstyrning, Combined Code on Corporate Governance, riktlinjer från OECD, EU:s rekommendationer. För att skapa förståelse för dessa olika regelverk samt möjliggöra en analys, har teorin om Agent och Principal, samt den om Corporate Governance använts. Förutom studier av regelverk har diverse intervjuer genomförts med svenska och engelska börsnoterade företag som lyder under bolagskoderna, samt även intervjuer med revisionsföretag. Dessa har fungerat som informationskällor, referensramar, och underlag för analys och slutsatser. Det ges även sammanfattningar av Svensk kod för bolagsstyrning, samt för Combined Code on Corporate Governance, en redogörelse för riktlinjerna publicerade av OECD och EU:s rekommendationer.

Denna uppsats tar en titt på svensk arbetarlitteratur och hur den sett ut från 1800-talets slut till idag. Den försöker också gå igenom de olika sätt på vilka begreppen "arbetarförfattare" och "arbetarlitteratur" definierats under denna period. Utifrån detta, och med en marxistisk litteraturteori som utgångspunkt, tas sedan en närmre titt på tre verk, nämligen Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd, Susanna Alakoskis Svinalängorna och Åsa Linderborgs Mig äger ingen. Genom att titta på de fyra områdena "arbete och identitet", "tal och tystnad", "att vara beroende av andra" och "framtidstro" och hur dessa framställs i de olika verken görs sedan en jämförande analys för att påvisa likheter och skillnader i arbetarlitteratur från 1930-tal och idag..

Utgångspunkten för min studie har varit att se på ur vilket perspektiv Islam behandlas i tre västerländska nyhetskanaler eller nyhetsprogram. De tre undersökta nyhetskanalerna har varit Euronews, Aktuellt och TV4s nyheter. Undersökningen har gjorts under mars månad år 2000. Ett nyhetsprogram från var och en av de tre kanalerna spelades in varje dag.För att en korrekt tolkning skall ha varit möjlig har jag vidare studerat en mängd litteratur. En del har behandlat vad Islam är, medan annan litteratur behandlat hur media använder olika stereotyper och schablonsbilder när de skall beskriva ett nyhetsfenomen.

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att främja de fyra ledstjärnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen är genomförd på Gekås Ullared AB och inriktar sig på rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkäter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkätundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta områdena, till exempel framtagning av en för Gekås gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsätta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Sammanfattning/Abstract Olsson Nina ( 2005) Svensk-norska unionsupplösningen i läroböckerna. The Swedish - Norwegian union in textbooks. Gymnasielärarutbildningen, Historievetenskap och lärande. Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra hur den svensk- norska unionsupplösningen har behandlas i norska och svenska läroböcker i historia.

Bakgrunden till studien bygger på nuvarande finansieringssvårigheter svenska tillväxtföretag möter i tidiga skeden, något som påverkar Sverige negativt eftersom dessa företag kan vara en länk till svensk tillväxt och fler arbetstillfällen. Därför studeras i studien det nyligen framvuxna finansieringsalternativet ?Crowdfunding? som en eventuell lösning på problemet. Vidare existerar ett akademiskt gap inom förståelsen av vad som motiverar en individ att engagera sig i crowdfunding vilket är intressant att studera givet kontexten..

Den 20 augusti år 2013 trädde Maritime Labour Convention 2006 i kraft. Denna studie har genom intervjuer med nautiska befäl ombord på svenskflaggade fartyg och genom en litteraturstudie, undersökt hur effekten av den nya konventionen upplevts. Syftet med studien var att få insikt i hur konventionen påverkat besättningsmedlemmar samt undersöka hur kraven efterlevs och vilka förändringar som behövts göras ombord med avseende på arbetstid, vilotid och bemanning. I intervjuerna framkom det att inga större förändringar har gjorts ombord i samband med implementeringen av konventionen. Detta eftersom större delen av konventionens krav redan varit implementerade i svensk lagstiftning.