Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför kläder och designuppfattas annorlunda i det land där kläderna designas och eventuellttillverkas i förhållande till hur plaggen uppfattas i andra länder där desäljs. Metod: Då vårt ämne rör konsumenters subjektiva uppfattningar har vi använtoss av ett kvalitativt angreppssätt. Vi har intervjuat respondenter i tvåolika länder, Spanien och Sverige angående två klädesföretag, H&M ochZara, som har dessa två länder som hemland respektive utland. Vi hardärefter analyserat empirin genom att sätta den i ett teoretiskt perspektiv. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska grunden i uppsatsen utgörs av tre teoriområden:Marknadsföringsteori ur ett företagsperspektiv, som tar upp faktorer hosföretagen som kan bidra till de skillnader konsumenterna upplever finnseller inte finns mellan klädkedjorna; Konsumentpsykologisk teori somökar förståelsen för de psykologiska processer hos konsumenterna sompåverkar hur företagen och deras marknadsföringsstrategier upplevs, ochimage skapas; Kulturrelaterad teori som försöker förklara den effektkulturskillnader får på konsumentbeteende, vilket är relevant då vi ämnarjämföra två länder med olika kulturer.

Detta är en uppsats om de journalistiska metoderna i Sverige och USA med tyngdpunkt på skillnaderna mellan svensk och amerikansk undersökande journalistik. Jag har riktat in mig på Uppdrag Granskning och 60 Minutes, samt Michael Moore och utifrån dessa visat på skillnader och likheter. Frågor kring vad undersökande journalistik är, vilka journalistiska metoder som används och om tveksamma metoder krävs för att kunna belägga missförhållanden är centrala..

Syftet med studien är att ta reda på hur en grupp förskollärare beskriver sitt arbete med fokus på kulturell mångfald i förskolan. I studien undersöks dels hur förskollärarna förhåller sig till begreppet kulturell mångfald i verksamheten med barnen, dels vad de lyfter fram som viktigt i kontakten med föräldrarna sett ur detta perspektiv. Vidare studeras vad förskollärarna anser om den egna kompetensen beträffande kulturell mångfald i förskolan. Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer. Förskolorna som ingick i studien bestod både av homogena och av heterogena barngrupper utifrån den kulturella aspekten.Tydlighet i mötet både med barnen och deras föräldrar, samt öppenhet, nygikenhet och förmåga att se till hela individen är enligt förskollärarna det essentiella i arbetet med kulturell mångfald.

Steen, Karl (2010). Engelska som demokratiämne: En analys av två läroböcker. (English as a Subject that Promotes Democracy: An Analysis of two Textbooks). Skolutveckling och ledarskap, Examensarbete, Lärarutbildningen 90hp, Malmö högskola. Syftet med föreliggande uppsats är att granska två läromedel i engelska för gymnasieskolans kurs A i förhållande till perspektivet engelska som demokratiämne. Jag har valt textanalys som metod.

Corporate social responsibility, CSR, är ett aktuellt koncept och dess efterfrågan ligger till grund för studien. Konceptet präglas av begreppsförvirring som bidrar till att framställningen av konceptet är intressant att studera. Studien syftar till att beskriva hur managementkonceptet CSR framställs i svensk populärmanagementpress utifrån ett utbudsperspektiv, där förespråkare för managementkoncept är identifierade som drivkraft för adoption. I studien utvecklas en modell för hur CSR-konceptet framställs i populärmanagementpress. Genom modellen kan detta beskrivas och analyseras.

Uppsatsen syftar först till att identifiera den inställning som de auktoriserade revisorerna har till Svensk kod för bolagsstyrning och vilka förtroendeskapande åtgärder de auktoriserade revisorerna arbetar med. Uppsatsen syftar vidare till att visa att dessa faktorer påverkar revisorernas uppfattning om förtroendet för professionen. Då vi studerar ett fenomen har vi haft ett fenomenologistiskt perspektiv. För att kunna uppfylla studiens syfte har ett antal respondenter intervjuats om inställning, förtroendet för professionen och förtroende-skapande åtgärder. Vår undersökning visar att revisorer med en positiv inställning till Svensk kod för bolagsstyrning samt att de revisorer som uppfyller kraven och arbetar med rätt åtgärder har en uppfattning om att ett förtroendegap mellan professionen och marknaden inte existerar..

Detta arbete behandlar den diskurs som utgörs av Estetiska Programmets Bild- och formgivningsinriktning. Studiens bakgrund är dels min mångåriga yrkesverksamhet som bildlärare i gymnasieskolan och den tveksamhet gällande läroplanens relevans som jag länge haft, dels gymnasieutredningens direktiv som varit att generellt höja kvaliteten på den svenska gymnasieutbildningen. Den uppfattning jag skaffat mig genom bl.a. tidigare studier på b- och cnivå, är att läroplanen är otydlig i syfte och målsättning och har en teoretisk grund som är både torftig och ålderstigen, och därigenom saknar viktiga begrepp för att behandla vår tids kultur. Arbetet är tvådelat.

Uppsatsen studerar den svenska musikbranschens behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag, hur väl den amerikanska principen Fair Use Doctrine lämpar sig som utgångspunkt för ett sådant undantag och vilka anpassningar principen och de svenska upphovsrättsliga undantagen skulle behöva vid en implementering. Förändringar i tekniska förutsättningar har resulterat i större risk för upphovsrättsliga intrång och ett behov av en mer flexibel upphovsrätt. Samtidigt har lagstiftarens åtgärder resulterat i en svåröverskådlig lagstiftning. Uppsatsen bedömer att det finns ett behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine i svensk upphovsrätt och att principen är lämplig såsom utgångspunkt för utformandet av undantaget. Som ett resultat skulle ett allmänt upphovsrättsligt undantag bistå med den flexibilitet som behövs, men även om många upphovsrättsliga principer som utformats i svensk praxis kan lämnas orörda behöver både principen och den svenska undantagskatalogen anpassas innan ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine implementeras i svensk upphovsrätt.

Sverige är ett mångkulturellt land med invandring sedan en lång tid tillbaka. Det finns idag cirka 200 000 muslimska kvinnor i Sverige och sjukgymnaster möter dagligen muslimska kvinnor i sitt yrke, vilket kan ge upphov till problem av språklig, kulturell, etnisk och medicinsk art. Syftet med studien var att belysa sjukgymnasters erfarenheter av att arbeta med patientgruppen muslimska kvinnor. Fem sjukgymnaster i invandrartäta förorter i södra Sverige deltog i studien. Resultatet i studien visar att informanterna upplever stora individuella skillnader hur kultur och religion påverkar de muslimska kvinnornas synsätt och därmed agerande vid kontakt med sjukgymnast.

Det mänskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen är ett återkommande tema i mitt konstnärliga arbete. Människan är inbegripen i ett bräckligt maktförhållande som hela tiden måste underhållas. Våra gränser delar upp landskapet i olika delar genom vägar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trädgårdar, odlingar och industrier. Det mänskliga ingreppet kan också vara små subtila skillnader i det orörda landskapet som låter dig ana att någon varit där.Jag har inte för avsikt att framhålla en särskild sorts natursyn. Det är en mängd nedslag på kartan.

Det finns många olika motiv för företag att sponsra kultur men kulturinstitutioner har dåligt utvecklade erbjudandestrategier för att framhäva hur företag gagnas av samarbetet. Mellanhänder med nisch mot kultursponsring kan etableras för att marknadsföra kulturinstitutioner mot potentiella sponsorer. En ändrad lagstiftning tycks öka intresset för företag att sponsra kultur. För att maximera nyttan av sponsringssamarbetet krävs en utvecklad sponsringsrelation som är ömsesidigt värdeskapande och där parterna uppfyller alla nivåer av kunskapsutbyte. Relationerna inom kultursponsring påverkas mer av kulturinstitutioners storlek än av företags..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ledare förändrar eller anpassar sitt sätt att leda, när de arbetar i en annan kultur än den de är uppväxta i. Vi avgränsar studien till att studera skandinaviska ledare i Kina som leder kineser. Vi har genomfört 11 intervjuer med skandinaviska ledare, både på plats i Kina och i Sverige. Vi har även intervjuat en svenskfödd kines och diskuterat kinesisk kultur och kinesiskt ledarskap med honom. Vårt empiriska resultat utgörs av de 11 intervjuerna och som teoretiskt stöd har vi utfört litteraturstudier med fokus på ledarskap, kultur och interkulturell intelligens.

Studien innefattar en jämförelse av beteende och attityder till miljöfrågor mellan studenter från Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet är att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund återspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrågor. Studien använder sig av en enkätundersökning som är baserad på tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mätinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning inom området med utgångspunkt från teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövänliga beteende inom ett flertal områden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de återvinner. Resultatet tyder på att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.

AbstractThe essay presents a qualitative study, which intends to investigate how the identityconstruction of the second generation of young people with Kurdish origin has been formedconsidering the complexity of living between two or more different cultures as well theinfluence of family norms and values. The theoretical basis lies inthe identity construction and ethnic identity in which we have tried toexpress and illustrate this complexity. Previous research we have assumed includes affiliation,and a third identity, where we have used a number of researchers studies to elucidatethis topic. In order to facilitate the study, ten in-depth interviews with Kurdish youths aged18-25 years have been applied. The common factor for these respondents is that they all cameto Sweden at a young age.

The essay presents a qualitative study, which intends to investigate how the identityconstruction of the second generation of young people with Kurdish origin has been formedconsidering the complexity of living between two or more different cultures as well theinfluence of family norms and values. The theoretical basis lies inthe identity construction and ethnic identity in which we have tried toexpress and illustrate this complexity. Previous research we have assumed includes affiliation,and a third identity, where we have used a number of researchers studies to elucidatethis topic. In order to facilitate the study, ten in-depth interviews with Kurdish youths aged18-25 years have been applied. The common factor for these respondents is that they all cameto Sweden at a young age.