Det förekommer omfattande segregering på svenska arbetsmarknaden på grund av mekanismer som finns på samhälls-, struktur- och individnivå. Trots förbud mot etnisk diskriminering upplever många att de blir diskriminerade. Syftet var att undersöka i vilken mån utlandsfödda med svensk högskoleutbildning upplevde diskriminering i arbetslivet. Sju personer, fyra kvinnor och tre män, som hade minst tre års svensk högskoleutbildning intervjuades. Utifrån en induktiv, tematisk analys framträdde ett antal teman.

Entreprenörskap bidrar till utveckling och är en förutsättning för företagande. Förutsättningarna för organisationer är också ständigt i förändring, vilket gör det intressant att studera entreprenörskap och dess kontextuella omständigheter. Studier inom entreprenörskap har till stor del fokuserat på den enskilda entreprenören och inte på entreprenörskapet som en process i sin omgivning. Det gör att en helhetsbild går förlorad. Att beskriva den KRAV-anslutna ekonomiska föreningen Jord på trynets uppstart är intressant för förståelsen för hur och varför en producentförening bildas. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kontexten interagerar med den entreprenöriella processen.

Företags sociala ansvar och hållbarhetsarbete har under de senaste 50 åren debatterats inom företagsekonomin, en benämning som används är CSR, Corporate Social Responsibility. Som teoretiskt begrepp har det kritiserats för att sakna entydighet eller en klar definition och det har lett till att vad olika företag praktiskt implementerar kallas CSR fastän de aktiviteter som utförs kan vara av väldigt olika karaktär. Nyinstitutionell teori förklarar det med att specifika företag översätter teoretiska idéer inom sin egen kontext, och därav följer olikheterna. Ekonomerna Porter och Kramer myntade 2011 ett nytt begrepp kallat CSV, Creating Shared Value, med tanken att minska de problem som funnits inom CSR. CSV har till stor del baserats på företaget Nestlés arbete, dock har Nestlé själva inte kallat det för CSV tidigare.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:33.

Kompetensutveckling är ett begrepp som under senare år fått ett ökat utrymme inom forskning och i samhällsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anställda vid en kunskapsintensiv organisation genomförts. Syftet var att få en förståelse över hur de intervjuade uppfattar lärande, kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling på arbetsplatsen. Frågeställningen var: vilka uppfattningar finns det om lärande och kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lärande och kompetensutveckling i organisationen främjas? Fyra teoretiska perspektiv på kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsätt på lärande har används vid analysen.

Denna uppsats behandlar ämnet kriskommunikation. Olika kriskommunikationsteorier presenteras och tillämpas i fallet med oljejätten BPs oljekatastrof i Mexikanska golfen, våren 2010. Pressmeddelanden från företaget analyseras för att urskilja strategier utifrån teorin image repair och även svensk morgonpress granskas för att se hur väl BPs kriskommunikation återspeglas i nyhetsrapporteringen. Teorin image repair som vi använder oss av i vår studie är utformad av William L. Benoit.

Hiphop är en genre och en subkultur som är relativt ny på den svenska scenen. Syftet med vår uppsats är att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlägga de återkommande teman som kategoriserar den. Vår frågeställning är som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda på detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa två tidningar är främst representativa för vad som idag är svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat på Internet, och vi valde dessa utifrån ett strategiskt urval baserat på ett antal variabler som har betydelse för vår undersökning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehållstillstånd.Metoden som vi har utgått ifrån är kritisk diskursanalys och innehållsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och två TV-program.Resultatet visar att media äger den makt som gör att de får avgöra hur ett sådant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar även att media använder idag en annorlunda diskurs jämfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhället.

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet.

This Master?s thesis is the first to quantitatively study the prevalence of library anxiety at a Swedish university. Library anxiety is a concept describing the negative feelings students can experience when using the library. The study was conducted using web questionnaires sent out to 512 students at Växjö university. 38 % responded and the results were analysed with the help of, amongst other methods, correlation studies.

The regime theory is the dominant paradigm in the studies of urban politics in USA. It provides a set of concepts to analyse the change from government to governance in the American local politics. The regime theory postulates that governing power in local government tends to be highly fragmented. The private sector has with its control of economic resources a major influence in shaping governing decisions. In this essay I study the regime theory in a Swedish context to investigate if the theory is pertinent when studying of Swedish local governance.

Kvinnor som leder khutbahUppsatsen bygger på tre primära frågor varav den ena är vad Koranen säger om kvinnans ställning inom islam, den andra vad som krävs av en kvinna för att leda bön och den tredje om det skiljer sig att vara kvinna i en västerländsk kontext från att vara kvinna i en muslimsk kontext för att kunna erhålla rollen som böneledare. De kvinnliga muslimska feministerna, som redovisas i uppsatsen, är västerländska konvertiter med en hög akademisk västerländsk utbildning inom islam. De muslimska indonesiska feministerna har även de inhemsk akademisk utbildning. Uppfattningen från dessa kvinnor är att västerländsk feminism är ett fenomen som ställer sig mot män och där den pekar ut män som roten till att alla kvinnor lider. Västerländsk feminism sägs vara ett verktyg från väst för att förinta islam.

Begreppet likhet har en central roll inom kognitionsvetenskapen och är betydelsefullt för beskrivningar av flertalet kognitiva processer. I denna rapport behandlas kontexters påverkan på utfallen av likhetsjämförelser. Det har tidigare visats att hänsyn till relationslikheter i likhetsjämförelser har ett samband med tillämpandet av den kognitiva process som på engelska kallas för structural alignment. Det har dessutom visats att den utsträckning i vilken structural alignment tillämpas beror av kontextfaktorer såsom hur de objekt som jämförs presenteras. Sambandet mellan kontext och hänsyn till relationslikheter vid likhetsjämförelser behandlas i denna rapport.

Hur staten organiserar sin förvaltning, i form av specialisering och samordning av verksamheten, har betydelse för hur väl uppdraget att implementera den politiska viljan genomförs. Många menar att betoningen på samordning idag ökat efter flera år av specialisering som dominerande organisationsform. Vi har därför valt att undersöka begreppet samordning och dess tillhörande problematik för att se hur, när och var samordning är önskvärt inom statlig förvaltning och vilka problem som kan uppstå. Då samordning är en flertydig term som kan vara svårförstådd, avser uppsatsen också konkretisera begreppet och dess övergripande problematik. Genom intervjuer på Migrationsverket ges praktiska exempel utifrån en Svensk kontext.

Tidigare dominerades landsbygden av jord- och lantbruksföretag och sysselsatte ca 2,4 miljoner människor. Idag arbetar knappt 40 000 människor inom detta område, då lönsamheten är svag. Det har medfört att många andra typer av entreprenörskap har blivit vanliga på landsbygden, som exempelvis turism- och entreprenadverksamheter. Landsbygden kan anses vara en svår kontext att bedriva en entreprenöriell aktivitet i. Detta då landsbygdens sociala samt ekonomiska förutsättningar skiljer sig åt jämfört med städernas.