En vÀl fungerande aktiemarknad har stor samhÀllsekonomisk betydelse. Revision kan ses som en förutsÀttning för ett vÀl fungerande nÀringsliv och samhÀlle eftersom den ger trovÀrdighet Ät företagets finansiella information. För att förbÀttra förtroendet för företag efter ett antal redovisningsskandaler sÄ som Enron WorldCom, Skandia m.m. har nya standarder utvecklats som bl.a. har inneburit att internrevisionen har blivit mer omfattande.

Senaste Ă„ren har det uppdagats flertalet bolagsskandaler vĂ€rlden över, dĂ€r de i vissa fall kan relateras till en bristande intern kontroll. Detta har föranlett att marknaden och aktieĂ€garna tappat förtroendet för den finansiella rapporteringen. ÅtgĂ€rder genom en tydligare lagstiftning har vidtagits för revisionsarbete i syfte att sĂ€kerstĂ€lla företagens interna kontroll och dĂ€rmed öka förtroendet hos intressenterna. Regelverken, Sarbanes-Oxley Act, The Combined Code och Svensk kod för bolagsstyrning tangerar alla omrĂ„det bolagsstyrning och dĂ€rigenom Ă€ven det interna kontrollsystemet. De nĂ€mnda regelverken har en gemensam nĂ€mnare, det vill sĂ€ga införlivandet av revisionsutskott i organisationerna för att kvalitetssĂ€kra den interna kontrollen.

Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förÀndringar för de företag somÀr noterade pÄ en amerikansk börs. Med höga krav pÄ en struktur för internakontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete förföretagen och revisorer. Framförallt under införandet men Àven efterÄt i detdagliga arbetet.I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser pÄ Sarbanes-Oxley Actoch vad de anser om hur vÀl regelverket uppfyller sina mÄl att förhindra feloch fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att kommafram till vÄra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som pÄ nÄgot sÀttkommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det Àr svar frÄn personer pÄABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grundeni vÄrt arbete.Det visade sig att de alla ansÄg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning ochhjÀlpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede.

Problem: After several corporate scandals concerning accounting around the world a discussion concerning corporate governance arose. The public demanded greater insight and better corporate governance in public companies. The discussions led to the development of codes of corporate governance, codes such as the Sarbanes Oxley Act, the Combined Code and the Swedish Code of Corporate Governance. The Swedish code is a clarifying of the Swedish law, a codification of praxis and in some cases an increase in the demands on reporting of information from the companies.Purpose: The purpose of the thesis is to describe what effects the Swedish Code of Corporate Governance has had on the content of annual reports of listed companies and if different types of companies have been affected in different ways.Method: The investigation was conducted using both qualitative and quantitative methods. Through a preliminary study knowledge about the subject was gathered.

Uppsatsens syften Àr att utifrÄn ett antal intervjuer redogöra för vilka övervÀganden, i anslutning till Svensk kod för bolagsstyrning, som fem börsföretag har haft vid upprÀttandet av Ärsredovisningen. Samt att diskutera vilken betydelse dessa övervÀganden har haft för investerare och andra intressenter. Uppsatsen Àr framstÀlld genom induktiv forskningsansats med deskriptiv karaktÀr dÀr det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med kvalitativ metod som tillvÀgagÄngssÀtt. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av bolagsstyrning, agentprincipalteorin, intern kontroll och COSO..

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utÄt samt hjÀlpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler. .

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om en implementering av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar företagets vÀrde (approximativa Tobins Q). Dessutom hoppas vi ge svar pÄ huruvida enskilda bolagsstyrningsvariabler frÄn tidigare studier pÄverkar företagets vÀrde. Arbetet anvÀnder sig av en kvantitativ metod för insamling av data till regressionsanalysen. Studien omfattar de svenska bolag som infört koden och lika mÄnga referensföretag som inte implementerat koden. De variabler som ingÄr i analysen, förutom företagens approximativa Tobins Q, Àr antal styrelseledamöter, antal utlÀndska styrelseledamöter, bransch, nettoomsÀttning, antal anstÀllda, företagets Älder, balansomslutning samt huruvida företaget implementerat svensk kod för bolagsstyrning eller ej.

Bolagsstyrning beskriver, hur ett bolag ska styras pÄ bÀsta sÀtt, för att uppnÄÀgarnas krav pÄ avkastning pÄ kapitalet som investerats genom köpta aktier.Men Àven hur företaget agerar för att öka, kommande eller aktuella inverteras förtroende för bolaget. De bolagsskandaler som har Àgt rum de senaste Ären och bolagsledningarnas brisfÀlliga företagsstyrningar har medfört att bolagsstyrningen aktualiserats bÄde nationellt och internationellt. Detta har aktualiserat de ramverk och regler som reglerar bolagsstyrning .

Efter en rad uppmÀrksammade redovisningsskandaler vÀrlden över har utredningar huruvida en kod för nÀringslivet ska lagstiftas eller inte accelererat. Förtroendekommissionen har tagit fram en svensk kod för bolagsstyrning som företagen pÄ A- och O-listan antingen ska följa eller förklara avvikelsen. Syftet Àr att bygga upp aktiemarknadens och nÀringslivets förtroende för de noterade bolagen i Sverige. MÄlet Àr att alla bolag pÄ svenska börsen ska omfattas av regelverket i framtiden. Stockholmsbörsens chef Jukka Ruuska hoppas att mÄnga av bolagen som inte Àr tvungna att följa Koden gör det av fri vilja ÀndÄ.

I dagens samhÀlle Àr bolagsstyrningen ett aktuellt Àmne. Begreppet bolagsstyrning avser tankegÄngar och bestÀmmelser om hur bolag skall Àgas och styras. NÀr obalans rÄder mellan dessa bestÀmmelser skapas icke-fungerande nÀringsliv samt marknadens förtroende för bolagen och deras förvaltning drastiskt minimeras.I Sverige implementerades Är 2005 Svensk kod för bolagsstyrning ? ett ramverk med mÄlet att bidra till en bÀttre och effektivare bolagsstyrning samt för att stÀrka förtroendet för bolag pÄ kapitalmarknaden samt den svenska och internationella allmÀnheten.Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utstrÀckning anvÀndes Svensk kod för bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag Är 2011, samt se om det fanns samband mellan undersökta bolagens Àgarstruktur och deras tillÀmpning av Koden.  För att fullgöra uppsatsens syfte har en kombination av kvantitativa och kvalitativa ansatser anvÀnds. Den deduktiva metoden bidrog till att studien utgick frÄn de relevanta till bolagsstyrningen teorier för att sedan besvara de aktuella frÄgorna.

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utÄt samt hjÀlpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler..

Som ett resultat av de stora företags- och redovisningsskandalerna i början av det hÀr decennietskapades Sarbanes-Oxley Act (SOX). SOX Àr ett regelverk vars huvudsyfte Àr att öka trovÀrdighetenoch transparensen i den finansiella redovisningen. Bland annat regleras företagen att redovisa denrisk de stÀlls inför. Detta har bidragit till att allt fler företag, i huvudsak amerikanska, harimplementerat sÄ kallade företagsövergripande riskhanteringssystem (?ERM?), i syfte att skapa enhanterbar riskhantering som genomsyrar hela företaget.

Avsikten med föreliggande arbete Àr att undersöka hur företag har pÄverkats av, och hur de upplever, "Svensk kod för bolagsstyrnings" reglering av den interna kontrollen med avseende pÄ den finansiella rapporteringen. Vi har utifrÄn en kvalitativ ansats genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra sakkunniga för att samla in data. Vi har kommit i kontakt med vÄra respondenter genom ett bekvÀmlighetsurval. VÄr undersökning bygger Àven pÄ studier av befintligt material i form av litteratur,databaser och tidsskrifter samt information pÄ Internet. VÄr slutsats Àr att majoriteten av företagen har haft, och har fortfarande, en kritisk instÀllning till Svensk kod för bolagsstyrning.

Kollegiet för svensk bolagsstyrning, ett samarbete mellan det privata nÀringslivet och den statliga Förtroendekommissionen, har arbetat fram en kod vars syfte Àr att ge en samlad bild av god svensk praxis pÄ omrÄdet och bidra till en förbÀttrad styrning av svenska bolag. Denna uppsats bygger pÄ en kvalitativ undersökning, dÀr intervjuer har gjorts med fyra mindre företag och tvÄ sakkunniga inom Àmnet bolagsstyrning. Uppsatsen Àmnar undersöka hur revideringen av Svensk Kod för bolagsstyrning pÄverkar vÄra intervjuföretag, Oasmia Pharmaceutical AB, Tretti.se AB, Avalon Enterprise AB och Firefly AB. Analysen utvÀrderar skillnaderna mellan Kollegiets syfte med Koden och företagens instÀllning till den. Ett flertal observationer kunde göras, genom vilka författarna har dragit slutsatsen att företagen i dagslÀget inte Àr fullt insatta i Kodens syfte och att de har en varierande instÀllning till revideringen av Koden.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) uppkom efter en rad redovisningsskandaler i USA. Lagen tillkom för att ÄterstÀlla investerarnas förtroende och att kunna garantera att de finansiella rapporter som lÀmnas ut till aktiemarknaden innehÄller en rÀttvisande bild av bolagets stÀllning och resultat. Lagen pÄverkar alla svenska företag som Àr noterade pÄ den amerikanska börsen eller handlar med vÀrdepapper pÄ den amerikanska marknaden. Det pÄstÄs att företag har drabbats av mycket höga kostnader för att tillÀmpa lagen. Vi har i denna uppsats valt att se pÄ dessa kostnader och Àven om SOX kan bidraga med nÄgon nytta.