I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolångivning. Undersökningen är om ALMI:s mikrolångivning som är statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition är jämförbar med svensk mikrolångivning. Syftet är att undersöka och förstå eventuella skillnader och likheter i de nämnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolångivning.Empirin baserades på material från Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna på respektive företag. Sedan sammanställdes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen.Det finns många likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebär risktagande och för att minimera riskerna följer båda kreditgivarna vissa principer som är grundläggande för kreditprövning.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka några lärares tankar kring huruvida feminiseringen av svensk skola förändrat elevers beteende och lärares undervisningsformer, hur insatta lärarna är i biologiska och hormonella skillnader mellan könen samt hur lärarna uppfattar, bemöter och hanterar två olika kön i samma klass. Med hjälp av intervjuer med fyra lärare har jag sökt svar på dessa frågeställningar. Resultaten visar att lärarna har en enhetlig bild av pojkar och flickor: pojkar är "bråkstakar" och flickor är "hjälpfröknar". Det har även visat sig att kunskapen om medfödda könsskillnader är låg bland lärarna. Några slutsatser är att elevers beteende och studieresultat är följder av den feminisering som de senaste decennierna ägt rum i svensk skola, pojkar missgynnas men lärarna tycks inte vara medvetna om varför och pojkars beteende och trivsel skiljer sig åt beroende om de undervisas av en manlig eller kvinnlig lärare..

Syftet med vår studie är att ange och diskutera ett antal effekter för det interna arbetet i ett antal börsnoterade företag som följer koden. Vår undersökning är gjord utifrån en deduktiv ansats. För datainsamlingen har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Koden är generellt sett uppskattad bland företagen, där den framför allt bidrar till en ökad transparens. Kodens främsta nackdel är att den kan uppfattas som byråkratisk och bidrar till merarbete.

Denna magisteruppsats i offentlig rätt är ämnad att behandla implementeringen av direktivet om betaltjänster på den inre marknaden i svensk rätt. Betaltjänstdirektivet är väsentlig vid inrättande av den inre marknaden inom EU:s medlemsstater, då alla inre gränser skall avlägsnas för att möjliggöra fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital; i det sammanhanget blir det viktigt med en modern och konsekvent rättslig ram för betaltjänster på EU-nivå. Uppsatsen syftar till att undersöka implementeringen av de processuella och materiella bestämmelser i betaltjänstdirektivet som knyter an till principen om god förvaltning och därtill medlemsstaternas processuella och institutionella autonomi. Till de frågor som analyseras hör tolkning av begreppet god förvaltning och hur de utvalda principerna kan identifieras i svensk rätt genom implementeringen av direktivet. God förvaltning i denna uppsats förstås i vid mening som ett begrepp motsvarande vad enskilda har rätt att förvänta sig av det berörda förvaltningsorganet vid handläggning av ett enskilt ärende.Uppsatsen har visat att direktivet innehåller ett flertal bestämmelser som knyter an till principen om god förvaltning och som reglerar hur svenska myndigheter skall handlägga ärenden inom direktivets tillämpningsområde.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen om vad som kan tänkas påverka storleken på budpremien. Metod: Denna studie är uppbyggd på 158 uppköp från 1990 fram till 2003 på Stockholmsbörsens A och O listor. Det är en kvantitativ studie med en induktiv ansats. Vi har valt att undersöka vilken inverkan följande sex faktorer har på budpremien: ägarstrukturen, börsvärdet, börshumöret, betalningssättet, differentierade aktieslag och om uppköparen är svensk eller utländsk. Detta material presenteras sedan i univariata och bivariata analyser.

In this thesis, we have analyzed the Swedish debate about whether to impose a national canon, and make it compulsory in school curricula. Cecilia Wikström, a Liberal MP in Sweden, made the suggestion in July 2006, and the focus of our analysis is the subsequent debate during July and August 2006. Our materials are polemical articles from three Swedish newspapers, which we have examined to find the main ideas and arguments behind the various standpoints. Three issues have been our main focus; first, we have analyzed which concepts of culture the various debaters have used, where we have seen a difference between an anthropological and an aesthetical concept, but, surprisingly, found that there isn?t a very strong correlation between an aesthetical concept of culture and being pro-canon, or between an anthropological concept of culture and being anti-canon.

This paper aims to investigate the terms and conditions of a lesbian gaze and a lesbian spectatorship from a feminist and queer theoretical point of view. The empirical material consists of three paintings by the American artist Romaine Brooks (1874-1970).  Brooks was based in Paris in the early 20th century where she was surrounded by a group of intellectual and usually cross-dressing lesbians. The women within this context are the ones depicted in Brooks? paintings and this makes her one of the first artists in modernity to openly portray lesbian and cross-dressing women.

Syftet med det här arbetet var att närmare undersöka hur några nutida folkmusiker övar och tänker kring sitt övande, samt om det hos dessa fanns speciella sätt att öva in och lära ut svensk folkmusik.För att undersöka detta intervjuades fem folkmusiker med olika bakgrund, ålder och kön med hjälp av öppna frågor. Slutsatserna är att utbildning ger spelmannen impulser till ett mer strukturerat sätt att öva. Förebilderna har en stor betydelse i musik som traditionellt lärs ut via gehör. Folkmusikern ?måste? inte vara tekniskt skickligt för att vara ?bra? utan mycket kan uppvägas av karaktär och uttryck.  Ett vanligt sätt att lära ut svensk folkmusik, är att först spela hela låten, spela en repris och sedan dela in den i fraser.

Trots att det finns en lag om att bevara patientens rättigheter, finns ändå bemötandeproblem i vården som har varit en följetong i svensk media. Bemötande i vården bör anpassas till patientens behov, där empati är en grundläggande aspekt inom vården. Syftet med denna studie var att studera hur bemötande sker mellan vårdpersonalen och de äldreboende. Fyra timmars fältobservationer gjordes med tio vårdpersonalen och fyra intervjuer med fyra vårdanställda på ett äldreboende. Rådata analyserades och en triangulering gjordes med grundad teori.

De flesta långtgående undersökningar som är gjorda, vad det gäller motsättningar mellan polis och invandrarungdomar har gjorts i USA och England på sextio- och sjuttiotalet. Man kan tydligt se att polisen behandlar människor olika. Emellertid kan man dra vissa paralleller och lärdomar och således placera dem i ett svenskt sammanhang. Man kan även se i undersökningar som är gjorda i Sverige på nittiotalet att invandrare har känt kränkningar när de haft något att göra med polisen. Bl a visar olika undersökningar vilket problem det kan vara om man inte känner till svensk lagstiftning.

Denna avhandling är ett examinationsarbete vid yrkesofficersprogrammet och har sin bakgrund i författarens intresse för Robert R. Leonhards teoribildning om tid som presenteras i boken Fighting by Minutes: Time and the art of war. Författarens avsikt är att undersöka hur denna teoribildning relaterar till svensk doktrin. Avhandlingen syftar till att skapa djupare förståelse för doktrinen genom att ställa den mot en annan teoribildning och skapa underlag för förändring eller bekräfta det som doktrinen säger. Dessutom syftar den till att introducera Leonhards teorier för den obekante.

Denna studie undersöker skönlitteraturens potentiella möjlighet att utveckla historiemedvetande hos elever på svensk gymnasieskola. Syftet med undersökningen är att se om den skönlitterära författaren skapar förutsättningar för historiemedvetande och i så fall hur samt visa på hur skönlitteratur kan användas i en ämnesövergripande svensk- och historieundervisning enligt Gy11. Två romaner undersöks, den historiska romanen Boktjuven samt science-fiction-romanen Hungerspelen. Dessa romaner dekonstrueras med hjälp av analysschemat Inomvetenskaplig och utomvetenskaplig historieskrivning för att se om romanerna kombinerar historieförmedlande och skönlitterära grepp i en växelverkan mellan distans och närhet, något som enligt Carina Renander kan leda till ett potentiellt utvecklat historiemedvetande. Resultatet från denna analys kopplas sedan samman med Gy11 och exempel på undervisningssituationer presenteras.

Under de senaste åren har olika företagsskandaler, både i Sverige och utomlands, varit ett uppmärksammat ämne i olika samhällsdebatter. Skandalerna har resulterat i att allmänhetens förtroende för svenskt näringsliv sjunkit. Denna förtroendeproblematik skapade behov av att reglera utövandet av bolagsstyrning, på engelska corporate governance. Kodgruppens uppgift är att utveckla den svenska Koden för bolagsstyrning som infördes 1 juli, 2005 och skall följas av bolag noterade på Nordiska börsen i Stockholm. I dagsläget omfattar Koden bolag noterade på Large Cap med hemvist i Sverige.

Denna uppsats handlar om texturval hos nio svensklärare i gymnasiet, samt deras tolkning av kursplanens formulering ?centrala verk?. Författaren till denna uppsats tar, förutom valet av tryckta skönlitterära texter, även upp multimodala texter och försöker undersöka vilka texttyper de intervjuade lärarna föredrar att använda i sin undervisning. Syftet är att försöka få en inblick i hur texturvalet hos gymnasielärare i svenska, i relation till kursplanens ?centrala verk?, kan gå till.Nio svensklärare som arbetar på gymnasiet har intervjuats via mail.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare.