Koranbr?nningar som en form av offentlig demonstration har varit ett hett ?mne i Sverige de senaste ?ren. ?ven om de tidiga debatterna kring br?nningen av koraner fr?mst kretsade kring huruvida det kunde ses som hets mot folkgrupp eller uppvigling mot etniska grupper, har debatten skiftat de senaste dagarna. ?r 2023 rapporterade S?kerhetspolisen att hotet fr?n terrorism mot Sverige hade ?kat, delvis som en reaktion p? br?nningen av koraner.

Syftet med studien var att undersöka hur idrottslärare respektive elever tolkar begreppet hälsa, samt hur dessa idrottslärare undervisar i momentet hälsa. Studien baseras på intervjuer med fyra lärare och fyra elever från två olika skolor. Resultatet visade sig att båda idrottslärarna och eleverna hade liktydliga tolkningar om begreppet hälsa. Vad gäller hur momentet hälsa undervisas, visade det sig att olika undervisningsmetoder förekom beroende på vilket område som berördes i momentet hälsa. En slutsats av studien blev att undervisningen om momentet hälsa till största delen präglas av fysisk aktivitet.

Mitt syfte är att undersöka bilder i programkataloger för gymnasiet för att visa hur olika program framställs i bild. Vad förmedlar dessa bilder gällande synen på olika program, detta i avseende på ämneskonception och intersektionalitet? För att analysera bildmaterialet använder jag mig av en egen bildanalysmodell med grund i semiotisk bildanalys men där även intersektionalitet är en del. Resultatet består av bildanalyser av enskilda bilder men även helhetsintryck av kataloger. Jag har tyckt mig se ett mycket nischat och stereotypt tilltal gällande både ämneskonception och intersektionalitet, som kan riskera att exkludera istället för att inkludera elever.

Kvinnor som leder khutbahUppsatsen bygger på tre primära frågor varav den ena är vad Koranen säger om kvinnans ställning inom islam, den andra vad som krävs av en kvinna för att leda bön och den tredje om det skiljer sig att vara kvinna i en västerländsk kontext från att vara kvinna i en muslimsk kontext för att kunna erhålla rollen som böneledare. De kvinnliga muslimska feministerna, som redovisas i uppsatsen, är västerländska konvertiter med en hög akademisk västerländsk utbildning inom islam. De muslimska indonesiska feministerna har även de inhemsk akademisk utbildning. Uppfattningen från dessa kvinnor är att västerländsk feminism är ett fenomen som ställer sig mot män och där den pekar ut män som roten till att alla kvinnor lider. Västerländsk feminism sägs vara ett verktyg från väst för att förinta islam.

Nordiska språk, avancerad nivåVårterminen 2011Handledare: Emma Sköldberg och Anna Helga Hannesdóttir.

Jag har haft två syften i den här uppsatsen och det är dels att undersöka om verksamma gymnasielärare anser att muslimska gymnasieelever behöver sin egen historia för att förstå sitt eget och andras historiemedvetande och dels att studera om de intervjuade lärarna upplever att det finns en vi - och dem- känsla mellan muslimer och icke-muslimer? Jag har använt mig av frågeställningarna:Vilket utrymmer får islam i den svenska historieundervisningen? Påverkar utrymmet av islam i historieundervisningen de muslimska ungdomarnas förutsättningar att förstå sitt eget och andras historiemedvetande? Upplever olika gymnasielärare att det förekommer en vi- och dem- känsla mellan muslimer och icke-muslimer som hämmar muslimernas förutsättningar att utveckla sitt historiemedvetande? Hur kan ett eventuellt vi- och dem-tänkande förbyggas enligt gymnasielärarna?Lärarnas utrymme som de ger åt islam skiljer sig också åt. Vissa lärare ger islam ett eget utrymme, medan andra lärare ger möjligheterna till att de muslimska eleverna kan få jämföra sin egen historia med den västerländska historien.Några av de intervjuade lärarna anser att det kan förekomma ett vi- och dem- tänkande i samband med olika diskussioner när andra kulturer diskuteras i historieundervisningen. Andra gymnasielärare anser att läroböckerna framställer ett vi- och dem- tänkande när författarna till historieböckerna beskriver andra kulturer i relation till den västerländska historien. Vissa gymnasielärare anser även att en större mångfald bland lärarna skulle kunna förebygga en vi- och dem- känsla.

I detta arbete utförs en granskning av läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år och gymnasiet. I granskningen undersöks hur läroböckerna hanterar religiösa värderingar som inte stämmer överens med den svenska skolans värdegrund. Hur hanteringen av dessa värderingar yttrat sig i beskrivningar av religionerna buddhismen, hinduismen, islam, judendomen och kristendomen har även relaterats till begreppet andrafiering. Resultaten visar att hanteringen av värdegrundskonflikter i stor utsträckning kan anses vara undermålig utifrån Skolverkets krav på diskussion och tydliga ställningstaganden för värdegrunden. Hanteringen har även visat tecken på att skilja sig beroende på vilken religion som framställts.

Construction of Identity and Charismatic Leaders deals with fundamentalism and Islamism within the United States, emphasising on similarities between fundamentalists and Islamists. The term "fundamentalist" is here referring to Christian extremists, while "Islamist" refers to the Muslim counterpart. The purpose of the essay is to make North American fundamentalism and Islamism comprehendible on a larger scale.In order to show similarities between these groups when it comes to values, structure and commitment to their tasks, it is important to understand the nature of the religious devotion.Analyzing the similarities of the two groups enables construction of general criteria for how anthropology of religious extremists can be outlined..

Bakgrund: Islam är den näst största religionen i världen och människor rör på sig mer än någonsin över landsgränser vilket ställer krav på sjuksköterskans kulturkompetens i omvårdnadsarbetet. Diabetes är en folksjukdom som har ökat globalt sett de senaste åren och därför finns det i dagens mångkulturella samhälle ett behov av att undersöka hur olika grupper upplever att det är att leva med diabetes och vilka krav detta ställer på sjuksköterskan i dennes yrkesutövning och i utvecklandet av den kulturella kompetensen. Syfte: Syftet var att undersöka muslimska personers upplevelser av att leva med diabetes. Metod: Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapligt granskade artiklar, sex kvalitativa och två kvantitativa. Artiklarna har granskats och analyserats och lett fram till ett resultat presenterat i tre kategorier.

Syftet med detta arbete är att få en fördjupad förståelse av elevers syn på skola och utbildning på en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger på 8 stycken intervjuer med elever från en femteklass på en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat på ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgår det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem på skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att både lärare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra på skolan.

The title of this essay is Project: The Veil ? an investigation of the trends in the Swedish veil debate compared with the veil debate in France and Great Britain written by Cecilia Lindvall. The purpose of the paper is to analyze how the argument has been conducted by the Swedish politicians from the time when the veil was first recognized in Swedish media up until today. The questions I wanted to answer was each countries definition of the three concepts secularization, freedom of religion and multiculturalism, how Islam as a faith with Muslims has developed in Sweden, France and Great Britain and each countries integration politics with the politicians attitude towards the veil. The method being used is a qualitative study with three kind of theories for analysis; two who derives from a feminist point of view where the first one advocates for the rights of each women, the second for the rights of religious groups and a third theory which discusses different models of integration logics.

Avslut. Många bra artikeluppslag föds i den plötsliga reaktionen över något. Så även här. En text i Göteborgs-Posten satte fart på tankarna om hur romer egentligen behandlas i svensk media..

Syftet med detta examensarbete är att genom textanalys se hur olika läroböcker skriver om de politiska grupperna inom islam efter den 11 september 2001. Det var nämligen då som tre kapade flygplan kraschade in i World Trade Center och Pentagon i USA. I undersökningen granskades fem läroböcker, två utgivna på 1990-talet (1991 och 1999) och tre på 2000-talet (2001, 2006 och 2007). Mina frågeställningar är: Vilken bild ger dessa böcker av de politiska grupperna inom islam och vilka skillnader finns mellan dem? Min sista fråga att undersöka är om dessa eventuella skillnader kan sammanhänga med 11 september, 2001? Uppsatsens resultat visar en tydlig linje i dessa böcker.

The purpose of the study is to se how coherent certain parts of four textbooks is with the curriculums Lpo 94 and Lgr 80. The study will examine Christianity and Islam in four textbooks. The aforementioned books are high school textbooks. To help us conduct the study we will use Hellspongs qualitative analysis method that?s allows us to conduct a profound analysis.

Då antagonismen mellan öst och väst forstätter att eskalera i vårt postindustriella samhälle är det viktigt att ta reda på de bidragande faktorer som leder till en fortsatt motsättning. Det är min uppfattning att Hollywood är en bidragande faktor till denna antagonism. Det är även min åsikt att Hollywood blir påverkade av USA:s Mellanösternpolitik i utformandet av de filmer där människor från Mellanöstern och islam porträtteras. Syftet med studien är att utifrån teorier såsom orientalism, stereotypering, representation och common-sense antaganden analysera nio utvalda Hollywoodfilmer. Tre från 1960-talet, tre från 1990-talet och tre från 2000-talet för att klarlägga hur människor från Mellanöstern framställs och hur islam representeras. Syftet är även att med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys belysa hur samhället påverkar Hollywoods produktioner och hur dessa i sin tur påverkar samhället. Mot bakgrund av detta är Faircloughs trestegsmodell lämplig för att tydligöra det dialektiska samspel som existerar mellan samhälle och produktionen av film. Utifrån de teorier och metod som har presenterats har jag funnit att de nio utvalda filmerna framställer människor från Mellanöstern och islam på ett negativt sätt.