Förhållandet när en elitishockeyspelare kontrakteras av en Svensk ishockeyklubb regleras av tre olika avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa avtal som är skräddarsydda för att användas som grund för att besvara de två nedan angivna frågeställningarna.Avtalen granskas först utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv där vi undersöker ishockeyspelarens rättsliga ställning och fastställer om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han är att anse som självständig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta får i form av tillämpligheten av svensk arbetsrättslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett avtalsrättsligt perspektiv med fokus riktat på hur långt de grundläggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet kan sträcka sig samt vilken inbördes ställning och förhandlingsposition avtalsparterna har vid avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingånget avtal kan fullgöras samt på vilket sätt avtal kan begränsas i syfte att skydda en avtalspart i underlägsen ställning från att drabbas av oskäliga avtalsvillkor. Rättsläget är utifrån denna problemställning oklart vad gäller spelaravtal inom svensk elitishockey.Inom ramen för de två frågeställningar som vi vill besvara gäller den första frågeställningen vid den situationen att en Svensk ishockeyspelare som står i ett avtalsförhållande med en Svensk ishockeyklubb väljer att lämna klubben för spel i NHL.

SammanfattningTitel: Ishockeypublikens påverkan ? ?När det är bra tryck i arenan så är de ju som en sjätte spelare!? (Citatet i titeln är hämtat från intervjun med respondent 6)Nyckelord: Motivation, Självförtroende, Nervositet, Ängslan, Ishockeyspelare, Publikpåverkan.Till varje lag i elitserien finns det publik som vill stödja sitt lag. De använder sig utav olika metoder för att hjälpa sitt lag till framgång. Stödet från publiken påverkar naturligtvis spelarna men det finns en begränsad tidigare forskning som kan visa på vilket sätt de reagerar psykologiskt. Syftet med studien var att undersöka hur eltishockeyspelares motivation, självförtroende och ängslan/nervositet påverkas av publiken under matchdagar.

Bakgrund: Ishockey är en sport som i studier visat sig ha en hög skadefrekvens. Sporten utövas av kvinnor likväl som män men hur sporten spelas skiljer sig åt beroende av kön samt mellan olika länder. En kartläggning av skadeproblematiken utgör första steget i ett skadepreventivt arbete. Dock finns i dagsläget inga studier angående skadepanoramat inom svensk damishockey.Syfte: Att kartlägga skadeproblematiken inom svensk damishockey utifrån ålder, antal exponeringstimmar, skadelokalisation, skadetillfälle, skadefrekvens samt hur lång matchfrånvaro skador föranleder. Att undersöka samband mellan skadefrekvens och exponeringstimmar samt skadefrekvens och ålder.Metod: En webbaserad enkät utformades i en retrospektiv design.

Idamari Törnberg & Marcus Tillberg (2011).Nu gäller det! Varför slutar då ungdomar spela ishockey? ? En kvantitativ enkätstudie om fortsatt eller avslutande ishockeykarriär efter uttagningarna till distriktsförbundslag i Västerbottens län. (Now is the time! Why do teenagers stop playing ice hockey? ? A quantitative survey study about continued or ending ice hockey career after tryout to Team Västerbotten) Bachelor Essay in Swedish. Umeå: Umeå University, Department of education.AbstractThis Bachelors thesis is a survey study on why talented teenagers in the county of Västerbotten, Sweden dropout of, or proceed the sport ice hockey.

Det som skapar ett intresse bland människor i dagens samhälle utnyttjas som ett affärstillfälleoch blir därför mål för kommersialisering. Svensk ishockey och fotboll på elitnivå väcker ett stort intresse hos många människor och utnyttjas därför som affärstillfällen. Sedan slopandetav amatörreglerna i slutet av 60-talet och professionalismens intåg i idrotten har behovet av ökade intäkter blivit ett centralt inslag för de föreningar som vill bedriva en professionellverksamhet. Med detta som bakgrund så har elitföreningar inom Svensk ishockey och fotbollgenomgått en förändring i form av en ökad kommersialisering och professionalisering.Elitidrotterna har utvecklats till miljardindustrier och organisationerna drivs allt mer affärsmässigt. Trots en mer affärsmässig hantering av organisationernas aktiviteter så harelitklubbarnas ekonomiska situation de senaste åren präglats av en ostadighet.Trots att både elitfotbollen och elitishockeyn i Sverige har utvecklats till miljardindustrier harfå studier av denna förändring genomförts.

Syfte och frågeställningarSyftet var att beskriva, förklara och jämföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll använder sig av idrottspsykologiska färdigheter. (1) Hur ofta använder sig spelare av idrottspsykologiska färdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar tränarna spelarna att använda idrottspsykologiska färdigheter? (3) Finns det ett samband mellan tränarens uppmuntran av idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt hur ofta spelarna använder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt med deras självförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelålder på 16,9 år samt 8 ishockey- och 6 handbollstränare som hade en medelåldern på 39,2 år. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkäterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker självförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att både spelare och tränare använde idrottspsykologiska färdigheter oftare vid match än träning. Ishockeyspelarna och tränarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och använde också färdigheter oftare än handbollsspelarna och tränarna.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar från de två, publikmässigt största sporterna i Sverige, fotboll och ishockey, arbetar med sina medie- och kommunikationskanaler. Med det menar vi hur idrottsföreningarna använder sig av den nya tekniken som sociala medier och andra mediaformer för att utveckla sina föreningar och deras matcharrangemang. Är klubbarna interagerade med sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter eller använder de sig av andra mediaformer som videoklipp, ljudfiler med mera? Hur försöker klubbarna locka publik till sina matcher och på vilket sätt arbetar de med sin arena och matcharrangemang? Vi tycker denna undersökning är intressant för att den är aktuell och berör ett ämne som det inte skrivits om i någon större utsträckning..

Syftet med denna studie är att sammanställa fysiska testresultat från Svenska elitlag i ishockey för att se om det finns något samband till tabellplaceringen. Data har insamlats från svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats är antropomertri, aerob/anaerob effekt och styrka där 158 spelare fördelat på sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan längd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt beräknades genom coopertest och beeptest där skillnaden mellan bästa och sämsta lagets testvärde 60,4 - 52,9 ml?min-1?kg-1 (P<0,01).

Att det har hänt väldigt mycket inom idrotten sedan dess start vet vi, men frågan är hur idrotten kommer att utvecklas i framtiden? Ett begrepp som blivit alltmer modernt inom svensk idrott på senare år är Sport management. Med tanke på att management eller sport inte är några nya företeelser så är sport management eller management of sport heller inga nya företeelser. För flera tusen år sedan anordnades matcher och tävlingar som arrangerades av managers. Idag har kommersialiseringen och professionaliseringen ökat och vuxit sig allt starkare inom den nationella idrottssektorn.

SammanfattningHuvudsyfte med arbetet var att undersöka olika återhämtningsmetoders påverkan på laktatkoncentration efter en ishockey träning och dess applikation i en ishockey match.1. Vilken metod och intensitet uppvisade snabbast laktatsänkning i blod.MetodI studien deltog 12 div.2 ishockeyspelare. Alla tränar minst 6 gånger i veckan två timmar. Spelarna genomförde under två helger, två identiska ishockeyträningar. Träningarna varade 60 minuter inriktade på spelövningar (bilaga 3,4).

Ishockey är en explosiv idrott och plyometriska övningar främjar explosiviteten, en ishockeyspelare behöver explosiv styrka för att prestera på isen. Syftet med den genomförda studien var att genom ett sammanlagt nio veckor långt plyometriskt träningsprogram, under off-season perioden, undersöka effekten på accelerationsförmåga, snabbhet i riktningsförändringar och kraftutveckling i nedre extremiteterna hos manliga juniorishockeyspelare. Totalt deltog åtta manliga juniorishockeyspelare. I undersökningen användes mätinstrumenten Harres test, Muscle Lab model 4000 (Ergotest Technology, Norge), 10 meter Sprint test och Power and Force explosiv knäböjning i Smith-maskin. Resultatet visade på signifikanta samband mellan för- och eftertestet för riktningsförändringar.

Upplevelsesamhället har utvecklats i rask takt de senaste åren. Konsumenterna söker upplevelser mer än de vill ha saker. KK-Stiftelsen (2009) är inne på att det är svårare för företagen att tillfredsställa kundbehov, och menar vidare att det är en viktig aspekt för människorna i dagens samhälle att tillfredsställa självförverkligande. Ett problem som uppstått i och med utvecklingen, är att ishockey har blivit en kommersiell produkt som inte bara handlar om de två lagen och domarna ute på banan, utan det krävs mer än så för att lyckas tillfredsställa besökarnas behov. En del i detta är alkohol som finns till försäljning vid ishockeyevenemang på elitnivå.

Syfte och frågeställningarSyftet var att beskriva, förklara och jämföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll använder sig av idrottspsykologiska färdigheter. (1) Hur ofta använder sig spelare av idrottspsykologiska färdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar tränarna spelarna att använda idrottspsykologiska färdigheter? (3) Finns det ett samband mellan tränarens uppmuntran av idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt hur ofta spelarna använder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt med deras självförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelålder på 16,9 år samt 8 ishockey- och 6 handbollstränare som hade en medelåldern på 39,2 år. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkäterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker självförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att både spelare och tränare använde idrottspsykologiska färdigheter oftare vid match än träning. Ishockeyspelarna och tränarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och använde också färdigheter oftare än handbollsspelarna och tränarna.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med unders?kningen ?r att f? en djupare f?rst?else om hur h?gstadieelever upplever och hanterar kombinationen av studier och idrottandet. Samt vad som hade kunnat underl?ttat kombinationen f?r h?gstadieeleverna.?D?r uppsatsen svarar p? f?ljande fr?gest?llningar: Hur upplever h?gstadieelever kombinationen av skola och idrott??Hur hanterar h?gstadieelevernakombinationen av skola och idrott??Vad hade underl?ttat kombinationen av skola och idrott f?r h?gstadieelever?????? Metod: Unders?kningen hade en kvalitativ ansats?och d?r en semistrukturerad intervjumetod valdes. Unders?kningen avgr?nsade sig till?h?gstadieelever som spelar handboll eller ishockey.?Urvalet gjordes?utifr?n h?gstadieelever som spelade handboll eller?ishockey, eftersom det??r tv? prestationskr?vande?idrotter?som kan g?ra det sv?rt att balansera med skolan.?Det var 4 styckena som deltog fr?n b?da idrotterna, s? 8 deltagare totalt.????? Resultat: H?gstadieeleverna upplevde kombinationen som stressig och kr?vande.

Syftet med denna uppsats är att granska hur ledarskapet framställs i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jämföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. Frågeställningen är: Hur framställs ledarskapet i olika medier? Stämmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn själva vill förmedla?Under SM-slutspelet får ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat ägnar flera sidor varje dag åt matcherna. SM-slutspelet i ishockey är ett forum med stor lyskraft.