I tidigare forskning har det talats om olika former av undervisning för att möjliggöra utvecklandet av elevers historiemedvetande. Men hur uppfattar eleverna själva vad som krävs av dem i historieämnet på gymnasiet? Syftet med denna uppsats är att utifrån ett elevperspektiv studera betyg och bedömningsprocessen inom historieämnet i relation till begreppet historiemedvetande. Uppsatsen bygger på en kvalitativ och fenomenografiskt inspirerad metod samt på konstruktivistiska tankar där elevers egna uppfattningar är av avgörande betydelse då kunskap förstås som något kvalitativt som ständigt skapas och konstrueras av varje individ i sitt sociala sammanhang. Öppna intervjuer med sex gymnasieelever har genomförts och dessa utgör uppsatsens material.

Denna uppsats behandlar ett populärt sätt att bruka historia på. Den riktar sig mot samlare av historiska ting och hur de aktiverar en historiekultur. Uppsatsen belyser interaktionen mellan människa och ting. Med utgångspunkt i ett interaktionistiskt perspektiv påvisar resultatet att en människa - ting - människa relation kan utvecklas i takt med att samlandet gör det. Samlandet följer också ett visst mönster och är av en processartad form som rör sig från ett naivt och lekfullt samlande mot en allt större systematik allteftersom samlandet utvecklas.

Bakgrund:                   Under senare år har de börsnoterade bolagens styrning kommit att intressera samhället. Ett viktigt fenomen i bolagens styrning är styrelserna. Under de senaste 15 åren har omfattande regleringar införts för att klargöra och definiera hur styrelserna i de börsnoterade bolagen skall sättas samman och arbeta.Syfte:                            Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, det svenska styrelsenätverket förändras efter utvecklandet och implementeringen av en reglering. Vår ambition är att ge förklaringar till varför eventuella förändringar sker.Avgränsning:               Studien har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning som ett fall av reglering för att se hur denna har påverkat styrelsenätverket.Metod:                          En social nätverksanalys av styrelseledamöternas nätverk har genomförts. Studien omfattar bolag noterade på en svensk reglerad marknad med säte i Sverige.Slutsats:                        Studien påvisar att införandet av en styrelsereglering inte behöver leda till förändringar i styrelsenätverket.

I dag arbetar lärare i grundskolan med en läroplan som ska utveckla elevernas färdighetskunskaper. En sådan färdighet i ämnet historia är kausalitet. Kausalitetsbegreppet är fundamentalt i historieämnet då begreppet bland annat innehåller förståelsen för historiska samband och de faktorer som påverkar och skapar de historiska händelserna. Syftet med denna studie är att utifrån begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förändring och förstår historiska samband, för att se hur elevers historiska förståelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar från det nationella provet i historia i årskurs 6 som användes 2012/2013 analyserats utifrån vad elever identifierar som påverkansfaktorer till historisk förändring och vilken sambandsförståelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstå samband utifrån den sekventiella förståelsen, där orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

Sammanfattning: Föreliggande studie fördjupar sig i hur identiteten förändras i och med emigrationen till Sverige. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett krigsdrabbat land, komma som flyktingar till Sverige och sedan bo kvar här som invandrare, är avsikten få en större förståelse vad denna förändring har inneburit för dessa individer. Det har inte varit min ambition att skildra den stora berättelsen eller strukturen utan avsikten har varit att lyfta fram individen i det större sammanhanget. Genom att arbeta med muntlig historia och kulturanalys synliggörs hur fyra bosnier upplever sin identitet när dem började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten har lagts på de sociala samt kulturella förändringsprocesserna de genomgick samt hur dessa påverkat deras identitetskonstruktion.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur det interkulturella perspektivet kan användas i historieundervisningen. Vidare är syftet att fördjupa frågeställningen till att också omfatta hur historieundervisning kan utformas så att ett historiemedvetande utvecklas i en elevgrupp med mångkulturell bakgrund. Den metod jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer med fyra lärare som samtliga undervisar i historia i årskurs 4-9. Elever med annan kulturell bakgrund kan berika historieundervisningen för hela klassen genom att berätta om egna erfarenheter och upplevelser. Det kan göra en historisk händelse verklig och konkret för alla eleverna.

This thesis is concerned with how identity is connected to historical writings and what normsshapes the perspectives of history. The purpose of this study is to investigate the possibilitiesfor identification offered in history books used for history teaching. This study is concernedwith what role the nation plays and how it shapes the conception of history, with the hope ofcounteracting negative attitudes towards those not being identified as ?Swedish? in the historytelling.The study was conducted through discourse analysis. The material for this analysis consistedof three history books directed towards 4-6th graders.The study shows how identity is created through putting ?us? against ?them?.

Finns det skillnader i hur vi upplever auditiva dramer gentemot hur vi upplever film? Med hjälp av transporteringsteori och radiodramats historia undersöker detta examensarbete hur vi upplever auditiva dramer gentemot film. En historia har framställts som ett auditivt drama och som ett audiovisuellt drama och ett tidigare känt verk även det skapat både som auditivt drama och audiovisuellt drama har använts för att låta 26 respondenter uppleva två historier i två olika medier. Detta för att se om det finns skillnader i hur transporterade åhörare/åskådare blir av berättelser berättade genom olika medier.Undersökningens resultat pekar mot att skillnader i transport är små.En slutsats man kan dra av detta är att auditiva dramer kan användas mer i marknadsföringssyften, ?hype?-skapande och franchising av spel, film och serier.

Vilka problem och möjligheter finns det med svensk gastronomisk kultur? Syftet med uppsatsen är att göra en inventering av olika matintressenters åsikter om svensk gastronomisk kultur; vad den svenska gastronomiska kulturen omfattar samt hur den ser ut i Kalmar län. Vi har använt oss av en induktiv ansats för att kunna kartlägga problem och möjligheter med den gastronomiska kulturen i Kalmar län. Fältmaterialet har samlats in från åtta stycken intervjuer.Producentledet är för svagt och utbudet litet av regionala matupplevelser för att marknadsföra Kalmarregionen samlad. Efterfrågan finns på upplevelser med inslag av unik kultur, natur, svenska traditioner, matfestivaler, samt upplevelser med högre kvalité och mer engagemang.

Studiens syfte är att undersöka vilken svensk skönlitteratur som används i svenskundervisningen på gymnasiet. Undersökningen belyser litteraturundervisning på gymnasiet med koppling till ett litterärt svenskt kulturarv. Den empiriska undersökningen grundar sig på en enkätundersökning med svensklärare på gymnasiet och på en jämförelse med sexton utvalda antologier för gymnasiet. I enkätundersökningen deltog lärare från tio olika skolor i tre olika kommuner. Resultatet visar att det först och främst är elevernas intressen som styr lärarnas val av skönlitteratur.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur och om etnicitet framställs på ett stereotypt sätt i svensk TV-reklam. Utifrån en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder analyserades reklamfilmer på TV3 och TV4 som kartlade hur pass ofta etniska grupper visades i reklamen, samt genomgick 10 reklamfilmer en semiotisk inspirerad innehållanalys för att se om det fanns underliggande budskap som doldes utifrån begreppen stereotyper och ?de Andra?. Resultatet i den kvantitativa analysen påvisade att etniska grupper var underrepresenterade i TV-reklamen, endast 6 procent av materialet. Resultatet i den kvalitativa analysen visade att de etniska reklamfilmerna oftare spelade på komiska och kulturella stereotyper än positiva stereotyper.

Läroplanerna fastställs av regeringen för den obligatoriska skolan, förskolan, fritidshemmen samt de frivilliga skolformerna. Syftet med denna studie är dels att studera allmänna förändringar i läroplanerna från 1962, 1969, 1980 samt 1994, men även eventuella förändringar rörande historieämnet. Studien har genomförts med variationsfinnande komparativt litteraturstudium, som var en bra metod då likheter och skillnader har undersökts mellan de fyra läroplaner som varit grunden för skolans arbete. Utifrån frågor om hur den generella utformningen förändrats, vilken typ av och hur mycket tid eleverna skall undervisas i historia samt orsaker till varför nya läroplaner har tillkommit och om det finns en didaktisk grundtanke i dessa läroplaner. Orsakerna till förändringarna är många, men en del beror på saker som sker hela tiden i vårt samhälle.

Genom att intervjua sex personer med iranskt påbrå har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av historieundervisning och de krav som de ställer på skolan. Frågornas svar har gett oss en uppfattning om hur historieundervisningen kan påverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förväntar sig få från historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vävt samman följande teoretiska utgångspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt våld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlägsen.

Denna C-uppsats är en litteraturstudie som tar upp kvinnlig könsstympning, något som cirka tre miljoner flickor utsätts för varje år, kvinnlig kosmetisk intimkirurgi, en företeelse som ökar i västvärlden, samt liknande företeelser i västvärldens historia. Dessa jämförs med varandra samt används i en diskussion kring den fria viljan. Datamaterialet består av sex vetenskapliga artiklar, en avhandling, två rapporter samt en bok. Resultatet har analyserats och kodats enligt en kvalitativ dataanalys och sedan sammanställts för att svara på syftet och frågeställningarna. Kollektivismen och individualismen, feministiska teorier samt Maslows behovsteori har använts för att förklara och förstå de resultat som kommit fram.

Gymnasieelevers attityder till alkohol och bilkörning En undersökning på en svensk gymnasieskola.