Under min näst sista VFU-period blev jag intresserad av hur lärarna arbetade som handledare och vad det var, som formade deras inställning till projektarbetet. Jag valde att intervjua lärare/handledare med olika ämnesbakgrund för mina intervjuer. Dessa behandlade handledarnas syn på olika aspekter av projektarbetet. Huvudfrågan var, vad det var, som formade lärarnas inställning till projektarbetet. Tre förklaringsområden/arbetshypoteser användes vid undersökningen 1) Bakgrund i form av utbildning och yrkeserfarenhet 2) Styrdokumenten och 3) Utbildningspolitiska trender.

Med denna rapport vill vi försöka ge en insyn i varför svensk polisuniform idag ser ut som den gör. Vilka positiva och negativa aspekter finns i och med dagens polisuniform? Syftet med rapporten är att försöka klargöra den problematik samt de möjligheter som den uniformerade polismannen/kvinnan idag kan stöta på. Vi har avgränsat arbetet till att endast handla om svenska polisers uniform, den uniform som ordningspolisen i yttre tjänst idag arbetar i. Etniska frågor eller genusperspektivet lämnas åt någon annan att diskutera.

Tidigare forskning har koncentrerat sig på hur man korrigerar sina åsikter om utgrupper för att inte verka fördomsfull. Vi har istället valt att se om det finns någon skillnad mellan hur svenskar bedömer sin egen ingrupp i närvaro av antingen en ingruppsmedlem (svensk) eller en utgruppsmedlem (utländsk). I studien deltog 120 personer från Lunds Universitet, Malmö Högskola och Malmö Stadsbibliotek som alla var svenskar med svenskfödda föräldrar. De fick skatta svenskars egenskaper i närvaro av antingen en "svensk" försöksledare eller en "utländsk". En accountability-manipulation ingick även i studien då hälften av deltagarna i de båda betingelserna fick svara muntligt respektive skriftligt.

SymbioCity - Sustainability by Sweden är ett registrerat varumärke och en exportplattform för svenska miljöteknikföretag. SymbioCity har utvecklats av Exportrådet på uppdrag av regeringen. Konceptet och varumärket avser sammanfatta svensk tradition och erfarenhet inom miljöteknikområdet och därmed underlätta den internationella marknadsföringen för export av svensk miljöteknik med fokus på hållbar stadsutveckling. Konceptet har tillämpats i flera länder, bland annat i Kina och Indien, och i mars 2009 marknadsfördes konceptet i Brasilien och staden São Paulo.Genom insamling av primärdata i form av telefonintervjuer och enkäter med representanter för organisationer som medverkade under satsningen i São Paulo syftar uppsatsen till att genom utvärdering av SymbioCity São Paulo 2009 bidra till förståelse om statligt exportfrämjande insatser. Utifrån frågeställningen analyseras och diskuteras om satsningen i São Paulo och konceptet SymbioCity som helhet uppfyllde målen.De flesta representanter hade en positiv inställning och ansåg att satsningen var ett bra sätt för att lägga en grund till framtida samarbete och export.

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom ämnet samhällskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation är för att sedan gå in på litteratur och tidigare forskning i ämnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlägga olika faktorer fem gymnasieelever ansåg påverkade deras studiemotivation att prestera i samhällskunskap än att mäta de olika faktorerna exakt. Med hjälp av två intervjutillfällen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de många olika faktorer som eleverna ansåg påverkade deras studiemotivation i samhällskunskap. De sju kategorierna var: Läraren, ämnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mål och möjlighet att påverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och föräldrar.

Syftet med detta arbete är att göra en jämförande undersökning bland elever på dels en yrkesinriktad och dels en teoretiskt inriktad gymnasieskola. Vi använde oss av den halvstrukturerade intervjun i mötet med våra informanter, ca tio elever från vardera skola. Intervjuerna, vilka följde en färdig intervjuguide, spelades in på diktafon och transkriberades sedan och blev underlaget för själva undersökningen/analysen. Här jämförde vi informanternas svar med varandra. Våra slutsatser är att gymnasieskolan verkar reproducerande och upprätthåller klass- och genusmönster.

Antalet kvinnliga högskolestudenter har under många år varit fler än de manliga, och skillnaderna fortsätter att öka, trots att det finns politiska önskemål om en jämn könsfördelning vid högskolor. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur könstillhörighet kan påverka elevers benägenhet att söka sig till högskolestudier. Den bygger på en enkätundersökning som genomfördes på elever vid en gymnasieskola i Uppland våren 2010. Resultatet visade att pojkarna och flickorna delvis hade en skild syn på högskolestudier ur ett karriärutvecklingsperspektiv. Flickorna, som var mer positivt inställda till högskolestudier, ansåg att dessa var mer generellt utvecklande, och verkade inte nämnvärt påverkas av sina föräldrars utbildningsnivå vid valssituationen.

Bakgrunden till den här uppsatsen finns att hitta i min något idealistiska bild av nyhetspressens eviga sökande efter och uppdagande av sanningen. Den bilden, i kombination med den senaste tidens skriverier om bland annat Hagamannen och dennes offer, fick mig att fundera kring nyhetspressens eventuella konstruerande eller reproducerande av våldsbrottsofferdiskursen.Jag använde mig av Faircloughs kritiska diskursanalys då jag analyserade 36 nyhetsartiklar och nyhetsnotiser från Aftonbladet, Expressen, Svenska dagbladet och Dagens Nyheter, vilka alla hade publicerats under 2005/2006. Fokuseringen i undersökningen låg på den lingvistiska nivån i texten, det vill säga på ord, styckekombinationer och meningsuppbyggnader men även på de diskursiva praktikerna som fanns att finna i texterna.Det huvudsakliga som kom fram i undersökningen var att det inte finns en våldsbrottsofferdiskurs värd att tala om i svensk nyhetspress, den är alltid underordnad könsdiskursen och åldersdiskursen. Det finns inga våldsbrottsoffer i svensk nyhetspress, bara män och kvinnor i olika åldrar som blir utsatta för brott.

Vår uppsats handlar om serbisk identitetsbildning i Malmö. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av konstruktivismen undersöka serbers identitetsbyggande.Vår frågeställning lyder - Hur ser serbisk identitetsbildning ut i en svensk kontext? Vi har även försökt ringa in våra informanters syn på skillnader mellan det typiskt "svenska" och det typiskt "serbiska".Utifrån 6 stycken samtalsintervjuer har vi funnit olika beståndsdelar för byggandet av en identitet som vi behandlar under fyra olika teman: historia, mediabilden av serber, att vara serb i Sverige samt skillnader mellan svenskhet och serbiskhet.Uppsatsen inleds med en teoridel där vi behandlar konstruktivismens utgångspunkter samt metodologiska ansatser för intervjuerna.Sedan följer del två som behandlar identitetsskapande och diskursanalys. Diskursanalysen blir ett verktyg för att förstå och förklara våra informanters konstruktion av deras identitet. Resultatet av vår undersökning blev att vissa aspekter återkom som viktiga när våra informanter beskrev sin egen identitet och vad den grundade sig på.

The overall aim of this study was to examine if there were any difference between two different upper secondary schools with regard to the schools' work with the basic values. Our supposition was that if there were differences between the schools basic values work then it could be observed that the school that works more with the basic values has also more students expressed as a percentage who leave the school with final grades within four years. We have chosen to work with the qualitative method and made group interviews as well as individual interviews with six persons. We came to the conclusion that one of the schools worked with the basic values continuously while the other school had the intention to do it but according to our interpretation the school didn't do it. It also appeared that one of the schools had more students who finished school with final grades. The result that we have got showed that there is a difference between these two schools in the basic values work and that the school that worked with this continuously has also bigger amount of students with final grades. During work on this study we discovered other issues that we hope someone else can answer in the future..

Examensarbetets titel: Implementering av uppförandekod i Kina ? Like a bridge over troubled water Seminariedatum: 21 Januari 2009 Ämne/kurs: FEK K01, Examensarbete kandidatnivå, 15 ECTS Författare: Johanna Jeppsson, Anna Svensson Henning och Gustav Petersson Handledare: Gösta Wijk Nyckelord: Uppförandekod, Implementering, Kina, Sverige, Kultur Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka om nationella kulturer och organisationskulturer kan ge upphov till svårigheter med implementering av uppförandekod, och vilka dessa svårigheter i så fall kan vara. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som till stor del grundas på semistrukturerade intervjuer med tre svenska fallföretag inom modebranschen med produktion i Kina. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen har främst två teoretiska baser, Hofstedes teori rörande skillnader i nationella kulturer samt Scheins tre kulturnivåer.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur ett framtida specifikt skydd för visselblåsare bör se ut i svensk lag. Norsk rätt till skydd för visselblåsare och Europarådets krav på sådan lagstiftning analyseras och jämförs för att kunna besvara syftet. Svensk rätt ger idag ett visst skydd för visselblåsare, dock erhåller alla inte samma skydd eftersom yttrandefriheten enbart gäller mot det allmänna. Det partiella skydd som finns är svåröverskådligt eftersom regleringen finns inom flera olika rättskällor.I norsk rätt har alla rätt till yttrandefrihet i anställningsförhållandet. Anställda har också rätt att varsla om kritikvärdiga förhållanden när det sker på ett försvarligt sätt, då råder ett repressalieförbud.

This study aims at examining the prospects for a policy transfer of a Swedish municipal environmental policy (that of Växjö) to the French urban commune Blois, for which an ambition of becoming a leading eco-city in France, was declared by the mayor in 2008.In the analysis, emphasis is laid on mechanisms to institutionalize the main environmental policy principles, such as political and institutional structures and processes. Other prospects for an institutionalization of a new environmental policy that are to be investigated are economic structures as well as visions of the different decision-makers concerned. Research methods used in the study are qualitative interviews, document studies and a questionnaire.The findings of the analysis show that today?s prospects for an environmental policy in Blois close to that of Växjö, are clearly limited. The limitations can partly be found in economic structures but these seem to be rather related to a lack of priority amongst actors.

Denna uppsats i journalistik handlar om hur bevakningen i kvällstidningarnas sportbilagor av det svenska herrlandslaget i fotbolls-VM 2002 och 2006 och mer specifikt hur krönikorna i dessa tidningar skapar en svensk identitet och om dessa innehåller spår av nationalism. Uppsatsen utgår från norske antropologen Thomas Hylland Eriksens teorier om etnicitet, föreställda gemenskaper och nationalism samt tidigare forskning kring Vi och Dom i medier. Undersökningen visar att bevakningen av fotbolls-VM till stor grad består av en typ av värnande om det svenska och till och med nationalism som på andra platser i samhället skulle vara helt oacceptabel. Bland annat förminskas afrikanska och karibiska lags spelare liksom engelsmän och tyskar för att stärka den egna identiteten. Även krigsretorik, som normalt förknippas med nationalistiska diskurser, är vanligt förekommande.

Begreppet livskunskap är ett välkänt begrepp inom skolans värld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning även fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lära eleverna att bli ansvarstagande medmänniskor. För att nå dessa mål krävs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns många metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sätt som vi har använt oss av på den gymnasieskola där jag är anställd. Jag har genom enkäter tagit reda på vad elever och lärare tycker om detta arbete och både lärare och elever visar en positiv inställning och tycker att detta arbete är viktigt. De teman vi har valt att fokusera på är samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jämställdhet, sex och samlevnad samt hälsa..