Uppsatsens syften är att utifrån ett antal intervjuer redogöra för vilka överväganden, i anslutning till Svensk kod för bolagsstyrning, som fem börsföretag har haft vid upprättandet av årsredovisningen. Samt att diskutera vilken betydelse dessa överväganden har haft för investerare och andra intressenter. Uppsatsen är framställd genom induktiv forskningsansats med deskriptiv karaktär där det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med kvalitativ metod som tillvägagångssätt. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av bolagsstyrning, agentprincipalteorin, intern kontroll och COSO..

Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att undersöka om man genom ett intresseväckande tema kan öka läslusten hos ett antal elever med diagnostiserad dyslexi. Arbetet genomfördes under loppet av sex veckor i årskurs två och tre i ett yrkesförberedande program på en gymnasieskola i norra Sverige. Genom en förberedande och en avslutande intervju samt ett lästest med eleverna utarbetades resultatet. Av de fyra intervjuade eleverna ansåg sig en ha förändrat sina läsvanor i positiv riktning. Det är ett gott resultat, anser vi, med tanke på den korta undersökningstiden och den höga frånvaron i elevgruppen..

Uppsaten handlar om hur mössor används i ungdomars identitetsskapande, både i tal och agerande. Genom att studera bruket av mössor framgår hur ungdomar både formar persnoliga och kollektiva identiteter. I anslutning till Erwing Goffmans rollteori diskuteras också vikten av att både elever och lärare delar uppfattning om vilken region man befinner sig i för att kinflikter om exempelvis ytterkläder ska kunna undvikas. Studien bygger på intervjuer och deltagaden observationer och genomfördes under HT-14 på en gymnasieskola i Stockholms län..

Syftet med vår uppsats har varit att granska hur svensk kod för bolagsstyrning, koden, påverkar de olika maktgrupperna i den svenska ägarmodellen. Vi vill i vår studie studera om koden kommer att påverka den maktstruktur som idag kännetecknar Sverige med starka och inflytelserika ägare.Vi använder en av oss utvecklad analysmodell som vi kallar Kodnyttan. Denna modell ska hjälpa oss att mäta vad svensk kod för bolagsstyrning har för påverkan på de olika maktgrupperna. Utifrån denna kan vi se hur de olika maktgruppernas intressen tillgodoses, dels från de olika delarna i koden samt koden som helhet.I vår analys har vi kommit fram till att inte någon av de tre grupperna påverkas av kodens införande. Ett av kodens syfte är att skapa en väl avvägd maktbalans mellan de olika bolagsorganen, ägare, styrelse och verkställande ledning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift på nationella provet i svenska B. Vad är viktigast när de gör sitt val och vad får detta för skrivpedagogiska konsekvenser? Könsmässiga skillnader i elevernas resonemang tas också upp och diskuteras. De teoretiska utgångspunkterna belyser elevers skrivande på gymnasiet och deras inställning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

Detta examensarbete handlar om hur man utvecklar och anpassar en fiktiv karaktär från ett mediesammanhang till ett annat. Från att först ha varit en karaktär i en studentfilm som var en delexamination av en kurs i radioproduktion, har karaktären utvecklats till en karaktär i en tv-serie för den finska tv-marknaden. För att anpassa karaktären till den finska kontexten har karaktären genomgått flera utvecklingsfaser från att vara en vanlig svensk ung man till att bli en svensk som bygger på finländska fördomar. Jag har använt mig av aktionsforskning och intervjuer för att få fram ett resultat. Examensarbetet består både av en vetenskaplig rapport och en gestaltande del som innehåller synopsis och manus till ett första avsnitt i en TV-serie, som det finska statliga TV-bolaget YLE har valt att ta till produktion..

Uppsatsens syfte är att studera bilden av den romersk katolska kyrkan från det protestantiska perspektivet i Sverige. Historiskt har den protestantiska bilden sedan reformationen betraktat romersk katolska kyrkan antingen som hotfull eller främmande.Uppsatsens primärmaterial består av ett representativt urval av svensk kristen press, med olika Svenskkyrkliga riktningar samt de större frikyrkliga samfunden som avsändare. Avgränsningen är förlagd till år 1962-1966, och följer Andra Vatikankonciliets pågående.Uppsatsens resultat uppvisar flera olika uttryck. Bilden av Andra Vatikankonciliet och romersk katolska kyrkan betraktades relativt positivt i delar av de svenskkyrkliga tidningar, medan uttrycken var generellt negativa i frikyrklig press. Enstaka tendenser vittnar även om att historiska uppfattningar av en hotfull romersk katolsk kyrka var fortsatt närvarande under Andra Vatikankonciliets pågående.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utgående från elva års diagnosresultat från en gymnasieskola analysera elevernas kunskaper i matematik, främst inom områdena taluppfattning och aritmetik. Av speciellt intresse är de elever som uppvisar svagast resultat. Ett syfte är även att diskutera diagnosens egenskaper som mätinstrument.Teori: Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk realism som kännetecknas av en analys i olika nivåer. En övergripande nivå i denna studie utgörs av kvantitativa analyser av diagnosresultaten och den analys och beskrivning som görs av elevernas förståelse svarar mot en djupare nivå. Analysen av elevernas begreppsförståelse vilar på matematikdidaktisk teori.Metod: På den aktuella gymnasieskolan har mellan åren 2000 och 2010 alla elever som påbörjat ett nationellt program fått genomföra en matematikdiagnos.

I svensk litteratur om företagshälsovård (FHV) och inköp eller upphandling av FHV förekommer begreppet beställarkompetens. Det används som ett sätt att beskriva brister i hur inköp av företagshälsovårdande tjänster planeras och genomförs. Syftet med denna rapport har varit att utreda innebörden av begreppet beställarkompetens gällande inköp av arbetsmiljörelaterade tjänster såsom de tjänster som ryms inom svensk FHV. Detta har genomförts dels genom en explorativ litteraturstudie av svensk och delvis utländsk litteratur som rör FHV, upphandling, inköp av tjänster och svensk arbetsmiljölagstiftning, och dels genom intervjuer med två köpare av arbetsmiljörelaterade tjänster samt två sakkunniga i området.Den främsta slutsatsen som dragits är att användandet av begreppet beställarkompetens inte tillför något till företagshälsovårdsdebatten och att det därför bör undvikas. Detta då användandet i sig grundar sig i en skev syn på beställarkompetens som något som enbart ligger hos beställaren, medan det egentligen handlar om en samlad kompetens hos köparen och leverantören av dessa tjänster.

Syftet med detta examensarbete är att klarlägga vad den svenska nationella identiteten kan sägas bestå av. Vidare vill vi undersöka om, och i så fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom läroböcker skrivna för gymnasieskolans Samhällskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder från tre läroböcker. I en sådan analys läses bilder på samma sätt som text. Vi grundar vår analysmodell på Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter.

Sammanfattning ? ?Ekonomistyrning i skolsektorn?Datum:               2014-01-08Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp            Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, ESTFörfattare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                    15 juni 1985                        23 mars 1988Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson               Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning           Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                         Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor?Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna.Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.           Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning.

Svensk kod för bolagsstyrning trädde i kraft 1 juli 2005, Sverige var då ett av de sista länderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stärka näringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta både inom och utanför Sveriges gränser. Att koden kom just då hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men också med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, där Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 års fängelse.De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning är alla bolag på A-listan samt de på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag.Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen på A- och O-listan har mottagit koden med avseende på motstånd till förändring, samt förklara vad motståndet beror på. För att besvara syftet skickades en enkät ut till samtliga bolag.

Det pågår många diskussioner kring mat i dagens samhälle. Temat för det här examensarbetet är svensk/regional mat i offentlig upphandling. Arbetets syfte har varit att göra en kartläggning av åtta kommuner i Mälardalen. Kartläggningen handlar om hur det ser ut i dagsläget angående inköpta volymer och belopp när det gäller olika produkter. Kartläggningen omfattar också information om produkterna är svenska/regionala samt hur nuvarande avtal med leverantörer ser ut när det gäller livsmedel inom den offentliga upphandlingen.

Kommunen har varit skyldig sedan utbildningsreformen 1992 att bidra till finansieringen av friskolorna. Sedan dess har antalet friskolor ökat markant i Sverige. Kommunen sitter på två stolar när det gäller styrningen av gymnasieskolan. Dels utövare när det gäller den egna kommunala skolan, dels som finansiär när det gäller den fristående gymnasieskolan. Dagens elevpeng ger eleverna en valfrihet att välja vilken skola som de anser maximerar deras egen nytta.

Den här uppsatsen analyserar svensk storstadspress representationer av alkoholforskning. I synnerhet finns ett intresse för att analysera hur dessa representationer konstruerar alkoholkonsumtion, framförallt alkoholberoende, som en sjukdom. Här använder vi oss om de teorier om medikalisering som Peter Conrad och andra utvecklat med inspiration från framförallt Michel Foucault. Med hjälp av de diskursanalytiska verktyg som utvecklats av bland andra Norman Fairclough, Vivien Burr och Roger Fowler sluter vi oss till att det språk som tidningarna använder när alkoholforskning diskuteras reproducerar en bild av alkoholberoende som maktlösa och anonyma, och förstärker och döljer maktskillnader mellan forskare och beroende..