I denna studie analyseras fem unga kurdiska kvinnors upplevelser av sina levnadsförhÄllanden i Sverige. UtifrÄn en kvalitativ undersökningsmetod och med hjÀlp av intervjuer, har faktorer som sprÄk, förÀldrarnas religion, traditioner och kultur granskats. Studiens teoretiska ram utgörs till stor del av diaspora, etnicitet och kultur, men Àven identitet, genus och stigma har anvÀnts som centrala teorier. Utöver dessa har flersprÄkighet som begreppsdefinition haft en betydande roll för analysen och informanternas upplevelser och tankar.Vi har i studien dragit slutsatsen att de kurdiska kvinnorna mer eller mindre har assimilerats in i det svenska samhÀllet genom att de delvis har glömt bort sitt modersmÄl eller refererar till sig sjÀlva som svenskar. Detta av den anledning att de inte vill hamna i utanförskap och menar att det finns en klyfta mellan den svenska och kurdiska kulturen.

Inom gemenskapsrÀtten har en princip om förfarandemissbruk vÀxt fram pÄ mervÀrdes-skatteomrÄdet. Den har tydligast befÀsts genom rÀttsfallet Halifax. DÀr uttalade EG-domstolen att formellt riktiga transaktioner som vidtagits i syfte att uppnÄ skattefördelar som inte överrensstÀmmer med direktivets syften utgör förfarandemissbruk. Det krÀvs dock att det ska utgÄ av de objektiva omstÀndigheterna att det huvudsakliga syftet med transaktionen var att uppnÄ en skattefördel. I och med detta ska förhÄllandena omdefinieras sÄ att de verkliga förhÄllandena upprÀttas.

I denna uppsats undersöks vilka skillnader och likheter som finns mellan svensk och rysk arbetslagstiftning och rÀttslÀget gÀllande uppsÀgningar frÄn arbetsgivarens sida. Studien omfattar tre viktiga moment nÀr arbetsgivarens frihet begrÀnsas i ett uppsÀgningsförfarande. Med dessa moment avses de villkor som mÄste iakttas för att en arbetsgivare ska kunna sÀga upp en eller flera arbetstagare, de procedurregler som gÀller inför en uppsÀgning och de formerna av anstÀllningsskydd som garanteras arbetstagarna i samband med en uppsÀgning. Slutsatsen av undersökningen Àr att svensk och rysk arbetsrÀtt visar upp flera gemensamma drag och att dessa beror pÄ att lÀndernas regleringar utgÄtt frÄn samma minimikrav i ILO:s konventioner. Studien visar ocksÄ pÄ betydande olikheter. Exempelvis saknar nÄgra av de regler som utgör sjÀlva kÀrnan i det svenska anstÀllningsskyddet vid uppsÀgningar nÄgon motsvarighet i rysk arbetsrÀttslagstiftning. Dessutom bidrar den brist pÄ enhetlig reglering i den ryska lagstiftningen att skillnader i frÄga om anstÀllningsskydd uppstÄr till nackdel för arbetstagare.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka eventuella skillnader i instÀllning och motivation införÀmnet engelska hos elever i tvÄ klasser i Är 9 pÄ en svensk skola i ett engelsktalande land ochen svensk skola i Sverige. Dessutom undersöks eventuella skillnader i undervisningsmetoder iÀmnet engelska i de bÄda klasserna och vad dessa skillnader kan göra för elevernas motivationtill sprÄkinlÀrningen. I studien har anvÀnts kvalitativ observation av engelsklektioner i de bÄdaklasserna samt intervjuer av sex elever i varje klass. Observationerna kombinerade medintervjusvaren visar att motivationen hos eleverna pÄ de bÄda skolorna skiljer sig marginellt,och att det som avgör Àr huvudsakligen undervisningsmetoderna..

Syftet med denna kvalitativa studie som utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv Àr att beskriva, analysera och förstÄ den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill Àven stÀlla denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som Àr centrala för denna studie att belysas.De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ studiens syfte och forskningsfrÄgor Àr observationer och intervjuer. FrÄgestÀllningarna lyder pÄ följande sÀtt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? PÄ vilket sÀtt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat pÄ att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmÀrksamhet och kontakt frÄn pedagogerna.

Med ett gemensamt intresse för marknadsföring och företagsetik ansÄg vi att fenomenet Corporate Social Responsibility, CSR, skulle vara intressant att studera. Den svenska benÀmningen för CSR Àr socialt ansvarstagande företag. NÀr vi började orientera oss i Àmnet mÀrkte vi att det var fÄ uppsatser som var skrivna ur ett konsumentperspektiv. Detta perspektiv tyckte vi verkade intressant och vi bestÀmde oss till slut för att vÄr uppsats skulle ha ett konsumentperspektiv som utgÄngspunkt. Efter mÄnga diskussioner kunde vi till slut faststÀlla vÄr forskningsfrÄga som Àr: ?Vilka attityder har svenska konsumenter gentemot CSR?? För att kunna besvara denna frÄga har en kvantitativ undersökning med 102 stycken respondenter genomförts.

Bolagsstyrning handlar om hur bolag som inte leds av sina Àgare ska drivas med Àgarnas intresse frÀmst. MÄnga regelsamlingar har uppkommit under de senaste decennierna, regelsamlingar som syftar till att minska de intressekonflikter som kan uppkomma mellan företagsledare och Àgare. FrÄn och med 1 juli 2005 tillÀmpas Svensk kod för bolagsstyrning av aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen med ett marknadsvÀrde över tre miljarder kronor. De flesta bolag har varit positiva till Svensk kod för bolagsstyrning och det har dÀrför kommit en revidering av bolagskoden, vilken kommer att tillÀmpas pÄ de mindre börsnoterade bolagen frÄn och med den 1 juli 2008. Studier har visat att bolag kommer att rÄdfrÄga sina revisorer vid implementeringen av den reviderade bolagskoden och vi har dÀrför valt att i vÄr studie fÄnga upp revisorns syn pÄ den reviderade bolagskoden.

Syftet med uppsatsen Àr att studera kategorin specialiserade markstridsförbandinom ramen för svensk sÀkerhetspolitik, i förhÄllande till en europeisk militÀr kapacitet. Jag haranalyserat texter avseende svensk militÀrstrategi, komplexitet i militÀra operationer, brister inomden europeiska sÀkerhets- och försvarspolitiken. Dessutom har jag övergripande jÀmfört svenskamed nÄgra europeiska lÀnders stridskraftsutformning. För att uppnÄ syftet i uppsatsen har jagformulerat fyra frÄgestÀllningar.1. Vilken betydelse kan specialiserade markstridsförband tillmÀtas för de militÀrstrategiskamÄlen?2.

Mut- och bestickningsreglerna Äterfinns i 17 och 20 kapitlet i Brottsbalken (1962:700) och reglerar förhÄllandet nÀr en arbets- eller uppdragstagare fattar ett beslut pÄ grund av otillbörlig pÄverkan i form av muta eller bestickning. Ursprungligen tillkom reglerna för att kontrollera den statliga sektorns myndighetsutövning men eftersom samhÀllets utveckling lett till ökade privata inslag har lagstiftningen kontinuerligt uppdaterats och idag omfattas anstÀllda inom bÄde privat och statlig sektor.För att kampen mot korruption ska bli sÄ effektiv som möjligt Àr det viktigt att angripa problemet pÄ sÄvÀl nationellt som internationellt plan. Denna uppsats har undersökt vilka möjligheter som stÄr till buds för att Ätala en svensk privatanstÀlld för korruptionsbrott som begÄtts utanför Sverige. Uppsatsen indikerar pÄ att lagstiftningen i dagslÀget Àr otillrÀcklig för att binda privatanstÀllda till mut- och bestickningsbrott. Lagens nuvarande utformning innebÀr att privatanstÀllda endast riskerar Ätal om deras huvudman vÀljer att anmÀla transaktionen, alternativt om Äklagaren finner det pÄkallat frÄn allmÀn synpunkt.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka ifall införandet av en skoluniform skulle fÄ bort klÀders betydelse i dagens skola. Till min hjÀlp har jag anvÀnt mig av fem frÄgestÀllningar som alla handlar om klÀders betydelse inom skolan. Den metod jag anvÀnt Àr kvalitativ, bÄde observation och intervju. Jag valde, slumpmÀssigt ut Ätta elever i Ärskurs 9 för intervju. Resultatet av bÄde observationen och intervjuerna vittnar om att klÀder har en stark betydelse för vem man Àr.

Syftet med studien Àr att undersöka vad representanter för den svenska elitfotbollen har för tankar och Äsikter kring IdrottsAB och den för Sverige unika 51-49-spÀrren. Vi har tvÄ övergripande frÄgestÀllningar i vÄr undersökning som lyder: Varför har sÄ fÄ allsvenska klubbar valt att bilda IdrottsAB? Hur skulle ett upphÀvande av 51?49-spÀrren kunna pÄverka Allsvenskan och dess klubbar? De teorier som ligger till grund i vÄr analys Àr idrottsprofessorn Tomas Petersons begrepp kommersialisering och professionalisering. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer av representanter frÄn de allsvenska klubbarna, Svenska Fotbollsförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll. Större delen av intervjuerna har skett pÄ plats, medan ett fÄtal intervjuer skett via telefon.

För en butiks överlevnad har vikten av lojalitet kommit att bli en allt mer central punkt dÄ konkurrensen inom olika branscher stÀndigt ökar. DÄ det finns en strÀvan för företag att behÄlla sina nuvarande kunder kan företaget, genom att skapa kundlojalitet, bidra till en högre lönsamhet. Det finns olika tillvÀgagÄngssÀtt för ett företag att anvÀnda sig utav för att uppnÄ lojalitet bland konsumenter, frÄgan Àr dock vad och vilka metoder som kan tÀnkas bidra till lojalitet. Beroende pÄ vilken sorts produkt konsumenten söker ser de olika stegen i köpprocessen annorlunda ut dÄ vikten av de olika stegen baseras pÄ konsumenters engagemang kring en produkt. UtifrÄn denna bakgrund anser i det vara intressant att se om det finns nÄgra bidragande faktorer till skapandet av kundlojalitet gentemot en butik.

Titel: Revisionsplikt och trovĂ€rdighet ? ur ett Ă€garperspektiv.Slutseminarium: 2008-05-28Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp.Författare: Gunilla Borelund och Susanne FagerbergHandledare: Lars-Göran PerssonFallföretag: 100 st smĂ„ aktiebolagNyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.FrĂ„gestĂ€llning: Anser Ă€garna i smĂ„ aktiebolag att en frivillig revisionsplikt skulle pĂ„verka bolagets trovĂ€rdighet gentemot dess intressenter?Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att beskriva smĂ„ aktiebolags trovĂ€rdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig revisionsplikt pĂ„verkar trovĂ€rdigheten.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras pĂ„ delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. Metod: En kvantitativ undersökning med postenkĂ€ter, pĂ„ 100 st slump- mĂ€ssigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: Ă„rsomsĂ€ttning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anstĂ€llda.Empiri: Presentation av enkĂ€tsvaren. Slutsatser:Ägarna anser att bolagets trovĂ€rdighet skulle pĂ„verkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenĂ€rerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. DĂ€remot anser de inte att trovĂ€rdigheten skulle pĂ„verkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovĂ€rdigheten mellan Ă€gare och bolagsledning skulle pĂ„verkas negativt, vilket förklaras av att Ă€gare/bolagsledning till 96 % av fallen Ă€r samma personer.

Interkulturella affÀrsrelationer har stor betydelse för företagen nÀr de vill expandera utanför nationsgrÀnserna. Vi har i denna uppsats studerat betydelsen av kulturella vÀrderingar och sprÄkliga barriÀrer i svensk-franska affÀrsrelationer. Vitt skilda kulturella vÀrderingar och normer skapar i mÄnga fall problem i transnationella affÀrsrelationer. Företag som opererar i utlandet bör efterstrÀva att överbrygga problem som orsakas av skilda kulturella vÀrderingar.Syftet med vÄran uppsats Àr att undersöka problem som kan uppstÄ och de möjligheter som skapas i svensk-franska affÀrsrelationer. VÄra huvudfrÄgor i denna studie har varit: Hur stor betydelse har dÄ kulturella vÀrderingar vid interkulturella affÀrsmöten? Och hur mycket kan sprÄkliga och kulturella kunskaper förhindra uppkomsten av missförstÄnd? DÄ vi studerar pÄ ett tvÀrvetenskapligt program; ekonomi, sprÄk, etnologi Àr det utmanande och passande för oss att i denna undersökning koppla samman vÄra teoretiska kunskaper i ett mer praktiskt perspektiv.Studien kan betraktas som kvalitativ dÀr vi vill beskriva det verkliga affÀrslivet i jÀmförelse med de teorier vi har valt.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera det sÄ kallade equity premium puzzle. Jaganalyserar teoretiskt den intertemporala konsumtionsbaserade CAPM (C-CAPM),sammanstÀller en del av litteraturdiskussionen som finns pÄ omrÄdet samt empiriskttestar C-CAPM pÄ svensk data. Fenomenet equity premium puzzle innebÀr attöveravkastningen pÄ aktier Àr sÄ stor att det inte stÀmmer med den ekonomiska teorin.Enligt teorin beror C-CAPMs riskpremie pÄ kovariansen mellan konsumtionen ochaktieavkastningen. Litteraturen visar att forskare inte har lyckats förklara equitypremium puzzle genom att Àndra antagandena i grundmodellen. Den empiriskaundersökningen visar att equity premium puzzle Àven uppkommer pÄ svensk data..