Hur förÀndrades de gestaltningar som anvÀnds i svensk press om klimatfrÄgan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den sÄ kallade Climategate-skandalen, jÀmfört med samma mÄnad Äret innan och Äret efter? Gestaltningsteori Àr en teori som anvÀnds primÀrt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur mÀnniskor förstÄr sin omgivning och samspelar med andra mÀnniskor. Gestaltningar Àr ?tolkningsscheman? som individer anvÀnder för att tolka, förmedla och förstÄ budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrÄgan.

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och sprĂ„kstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper Ă€n jĂ€mnĂ„riga utan dessa svĂ„righeter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än sĂ„ lĂ€nge har ingen sĂ„dan studie genomförts pĂ„ barn i Sverige och dĂ„ förskolepersonal utgör en del av smĂ„ barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig frĂ„n attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulĂ€r med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades dĂ€r 24 egenskaper placerades vid Ă€ndpunkterna pĂ„ skalorna. Spontantal spelades in frĂ„n en pojke pĂ„ 4;3 Ă„r med avvikande tal.

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och sprĂ„kstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper Ă€n jĂ€mnĂ„riga utan dessa svĂ„righeter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än sĂ„ lĂ€nge har ingen sĂ„dan studie genomförts pĂ„ barn i Sverige och dĂ„ förskolepersonal utgör en del av smĂ„ barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig frĂ„n attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulĂ€r med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades dĂ€r 24 egenskaper placerades vid Ă€ndpunkterna pĂ„ skalorna. Spontantal spelades in frĂ„n en pojke pĂ„ 4;3 Ă„r med avvikande tal.

PrimvÄrden har anor frÄn 1600- talet och sjukgymnastik Àr idag den tredje största professionen inom svensk sjukvÄrd. SamhÀllet Àr under stÀndig förÀndring vilket stÀller krav pÄ att hÀlso- och sjukvÄrden anpassas efter dessa. SÄledes för att ge en god och anpassad vÄrd behöver svenska folkets behov utredas. Syftet med studien var att kartlÀgga vilka problemomrÄden som patienter som sökte sjukgymnast i svensk primÀrvÄrd hade, sett till fördelning av kön, Älder, lokalisation och symtom som fanns. En kvantitativ studie genomfördes med en webbenkÀt utförd i EvaSys.

Titel Nyheter i mobilen, en nyhet? ? En kartlÀggning av svensk dagspress nÀrvaro i mobila tjÀnster.Författare Frida Eriksson och Hanna TomicUppdragsgivare DagspresskollegietKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Vt - 2011Antal ord 19 943Syfte KartlÀgga vilken nÀrvaro svensk dagspress har i mobila tjÀnster.Metod Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial En kartlÀggning av det totala utbudet av mobila tjÀnster, samt tvÄ olika innehÄllsanalyser varav en koncentrerar pÄ utformning, utseende och funktioner och den andra pÄ nyhetsinnehÄll, urval och vÀrdering.Huvudresultat Drygt 44 procent av svensk dagspress har i dagslÀget en mobilsajt, 24 procent iPhoneapp och 12 procent androidapp. Dock Àr det fler tidningar som nÀrvarar Àn vad som finns av mobila tjÀnster, vilket innebÀr att fler Àn en tidning kan stÄ bakom en mobilsajt eller app. FÄ tidningar har alla tre tjÀnsterna i sitt utbud och de flesta som enbart har en tjÀnst har dÄ mobilsajt. De tre största ÀmnesomrÄdena i nyhetsinnehÄllet Àr politik/samhÀlle, olyckor/brott och sport.

Denna studie har undersökt möjligheten att anvÀnda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén Àr att medelst skulpturer av surrealistisk karaktÀr lÄta barnen röra sig i grÀnslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som frÀmjar barns fria tÀnkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i Äldern 9-10 Är. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förvÀntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sÄdan förvÀntad effekt.

Äldreomsorg och Ă€ldreboenden i Chile finns idag i liten utstrĂ€ckning och Ă€r dĂ„ privat finansierad, dĂ„ omsorg av Ă€ldre i Chile tidigare frĂ€mst har lösts med hjĂ€lp av familjen. Chiles förĂ€ndrade ekonomiska, demografiska samt politiska situation har nu gjort att den chilenska staten tagit intresse i olika alternativ av Ă€ldreomsorg. Denna uppsats syfte var att skapa en kostnadskalkylering för en svensk modell av Ă€ldreboende anpassat till förhĂ„llanden och har skrivits pĂ„ uppdrag frĂ„n kommun i Santiago, Chile. Kostnadskalkylen skall anvĂ€ndas som ett underlag för ett förslag om en uppstart av en chilensk Ă€ldreomsorgsverksamhet som skall utarbetas och lĂ€mnas till uppdragsgivaren. Metodologiskt sett har ett kvalitativt angreppssĂ€tt med intervjuer anvĂ€nts för att insamla data om kostnader frĂ„n svenska Ă€ldreboenden samt information om prisnivĂ„er i Chile.

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd frÄn Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas hÀrifrÄn utgör oftast en förutsÀttning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebÀra att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion Àr följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma frÄn en mÀngd olika instanser och aktörer bÄde inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiÀrer kan dock innebÀra att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehÄll och budskap, vilket kan komma att ifrÄgasÀtta filmskaparens konstnÀrliga frihet.Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av bÄde vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i frÄga. Den visar Àven vad nÄgra av svensk films olika aktörer, sÄsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnÀrligt skapande samt om det Àr tvÄ faktorer som gÄr att förena..

Bakgrund: Antalet mĂ€nniskor som lider av fetma ökar stĂ€ndigt, och har globalt sett mer Ă€n fördubblats sedan Ă„r 1980. DĂ„ fetma ofta leder till flera följdsjukdomar innebĂ€r det att denna patientgrupp blir allt vanligare inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Detta stĂ€ller i sin tur krav pĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonlens attityder gentemot personer med fetma. Syfte: att belysa hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonals attityder gentemot personer med fetma och den vĂ„rd som erbjuds den hĂ€r patientgruppen. Metod: En systematisk litteraturstudie som i första hand baserades pĂ„ Kristenssons (2014) metodbeskrivning. Resultat: Litteraturstudien identifierade tvĂ„ kategorier; attityder till personer med fetma samt attityder gĂ€llande vĂ„rd av personer med fetma. BĂ„de positiva och negativa attityder pĂ„visades hos hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal, bland annat beskrevs personer med fetma i negativa ordalag, med ord som lata, sjĂ€lviska och oattraktiva. Även attityder om att personen har lĂ„g motivation och viljestyrka syntes.

Under kalla kriget fanns stora skillnader mellan den deklarerade svenska sÀkerhetspolitiken och det faktiska handlandet. Problemformuleringen lyfter frÄgan om Àven nutida svensk sÀkerhetspolitik innehÄller betydande diskrepanser. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka korrelationen mellan proposition 2008/09:140 ? ett anvÀndbart försvar och proposition 2010/11:111 - Svenskt deltagande i den internationella militÀrainsatsen i Libyen. Med utgÄngspunkt i ett antal empiriskt bevisade smÄstatsbeteenden som syftar till ökat inflytande och dÀrmed, för en liten stat i Europa som Sverige, ökad makt analyseras propositionerna.

I denna uppsats utförs en kvalitativ innehÄllsanalys av presidentvalfilmer frÄn valet 2012. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse kring hur de tvÄ partierna anvÀnder sig av tv-reklam som marknadsföring och hur de kommunicerar till nuvarande och potentiella vÀljare med hjÀlp av reklamfilmer. Med utgÄngspunkt i teorin om semiotik, retorik, politisk kommunikation och negativ politisk reklam sÄ analyseras de semiotiska och retoriska verktyg som anvÀnds i valfilmerna. Resultaten Àr liknande varandra och bÄde Demokraterna och Republikanerna har valt att anvÀnda sig av negativ reklam dÀr de smutskaster motstÄndaren och dÀr de anvÀnder sig av pathos som den mest genomgÄende appellformen i filmerna. Generellt sett sÄ skiljer sig inte de tvÄ olika partiernas sÀtt att kommunicera.

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskÀrna i en kommun som angrÀnsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie pÄ böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag pÄ ÄtgÀrder har arbetats fram med utgÄngspunkt frÄn analyser och Mölndals stads planförslag. Nyckelord: Stadsförnyelse, Mölndals centrum, en trygg stad, en funktionsblandad stad, en konkurrensstark stad, SWOT-analys.

SammanfattningÅr 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning efter en rad bolagsskandaler som drabbat svensk finansmarknad. Syftet med Koden var att stĂ€rka förtroendet för den svenska kapitalmarknaden genom att förbĂ€ttra bolagsstyrningen bland börsens bolag. I Koden anges ett antal punkter som ska redovisas i bolagsstyrningsrapporten.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur vĂ€l bolagen redovisade dessa punkter redan i Ă„rsredovisningar frĂ„n Ă„r 2003. Var det sĂ„ att bolagen redan uppfyllde dessa krav skulle införandet av Koden kunna ses som en kodifiering av vad som redan var allmĂ€n praxis bland de börsnoterade bolagen i Sverige. Är det istĂ€llet sĂ„ att vĂ€sentlig information tillkommit i Ă„rsredovisningarna sĂ„ har aktieĂ€gares kontrollmöjligheter för bolagets styrning faktiskt förbĂ€ttrats.I denna studie har de bolag som skulle ha omfattats om införandet av Koden istĂ€llet intrĂ€ffat Ă„r 2003 utgjort underlag för undersökningen.

Medias makt att pÄverka individers sÀtt att tolka verkligheten Àr stor. AlltsÄ blir betydelsen för hur man vÀljer att skriva nÄgonting viktigt dÄ det pÄverkar den sociala praktiken, i frÄga om makt, inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus pÄ svensk nyhetsmedias framstÀllning av invandrarkvinnan. VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka och analysera diskursen kring invandrarkvinnan i svensk dags- samt kvÀllspress utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur skildras den invandrade kvinnan i svensk dags- samt kvÀllspress? och Förekommer stereotyper kring invandrarkvinnan och i sÄ fall hur ser de ut? Det finns ingen tidigare forskning med samma syfte, dock förekommer det forskning kring hur media skildrar invandrare och flyktingar.

Undersökningen syftar till att beskriva och analysera hur de sex största revisionsbyrĂ„erna i SverigepĂ„verkats av svensk kod för bolagsstyrning. Problemformuleringen Ă€r tredelad och avser att besvarafrĂ„gor om hur revisionsbyrĂ„erna anpassat sig efter koden, hur de anskaffat kompetens om den, samtmedarbetarnas Ă„sikter om den.För att kunna besvara problemformuleringen har en abduktiv ansats anvĂ€nts och en kvalitativstudie genomförts. Empirin har samlats in genom intervjuer med en medarbetare per revisionsbyrĂ„. Ilitteraturdelen beskrivs och refereras svensk kod för bolagsstyrning. För att lĂ€saren skall kunna fĂ„ enökad förstĂ„else om kodens syfte och tillĂ€mpning har en intervju med Kodgruppens ordförande ErikÅsbrink genomförts.