Sedan 2008 har regeringen lagt över en miljard kronor pÄ satsningen Sverige - det nya matlandet. Satsningen ska lyfta svensk mat till samma internationella höjder som den franska och italienska i en tid dÄ svensk livsmedelsproduktion gÄr pÄ knÀna. Till sin hjÀlp har landsbygdsministern ett expertrÄd som ska vÀgleda skutan i rÀtt riktning. Men kritiken har varit hÄrd. Oppositionen kallar det för ett PR-jippo och andra ironiskt för Pratlandet.

Sveriges intrÀde i EU 1995 har lett till mÄnga förÀndringar i det svenska rÀttssystemet. Svenska domstolar har dÀrmed fÄtt en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förÀndringar har skett i svensk processrÀtt, och grundlÀggande EU-rÀttsliga principer som de om direkt effekt och EU-rÀttens företrÀde framför nationell rÀtt, har stÀllt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundlÀggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU Àr förpliktelsen att inhÀmta förhandsavgörande frÄn EU-domstolen. SistainstansrÀtterna Àr skyldiga att göra detta nÀrhelst de Àr osÀkra pÄ tolkningen och/eller tillÀmpningen av en EU-rÀttslig bestÀmmelse. Detta Àr en lÄngtgÄende förpliktelse som endast har tvÄ undantag: det första Àr i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra Àr dÄ den nationella domstolen anser att den EU-rÀttsliga bestÀmmelsen Àr tillrÀckligt klar och tydligt för att den sjÀlvstÀndigt ska kunna tillÀmpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna.

SammanfattningSyftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva nÄgra trÀ- och metallslöjdlÀrares syn pÄ faktakunskaper i slöjdÀmnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur beskriver slöjdlÀrarna vad faktakunskaper Àr och hur relaterar dessa beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlÀrarna pÄ faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras pÄ en ingÄende textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trÀ- och metallslöjdslÀrare. Resultaten visar att kursplanen Àr tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. LÀrarna omskrev faktakunskap och ansÄg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslÀra, materiallÀra, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild.

Patienter med missbruksproblem upptar mycket av hÀlso- ochsjukvÄrdens platser och resurser. Det Àr dÀrmed viktigt attsÀkerstÀlla att dessa patienter fÄr god vÄrd och belysa vilkafaktorer som kan inverka pÄ omvÄrdnaden. Syftet var att belysasjuksköterskors attityder gentemot patienter medmissbruksproblem samt att beskriva hur mötet mellansjuksköterskor och dessa patienter ser ut. Det anvÀndes 17vetenskapliga artiklar som grund för detta arbete varav 11 varkvantitativa och sex var kvalitativa. Det framkom attsjuksköterskor ofta uppvisade negativa attityder gentemot patientermed missbruksproblematik och detta inverkade pÄ omvÄrdnadenav patienterna.

Uppsatsen ser ett problem i dagens svenska elitfotboll och frÄgar sig ur ett organisationsteoretiskt perspektiv vilka organisatoriska utmaningar svensk elitfotboll stÄr inför. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod med djupintervjuer dÀr framstÄende personer med olika bakgrund inom den svenska elitfotbollen ger sin syn pÄ svensk fotbolls problem och utmaningar ur ett organisatoriskt perspektiv. Ur ett teoretiskt perspektiv stÀller uppsatsen upp med sport management, organisationskultur och New Public Management för att förklara utmaningarna svensk elitfotboll stÄr inför. Utmaningarna bestÄr av det folkrörelsearv och amatörideal som den svenskelitfotboll dras med vilken hÀmmar en förÀndring mot ett mer företagsinspirerat och professionellt styrande av elitfotbollen..

AimThe aim of this study was to examine the views on bullying in the context of physical education among pupils studying at intermediate level through a gender perspective.The following questions where used in the examination.In what ways does the views on bullying differ between girls and boys?How is bullying manifested during classes in physical education?How do girls and boys experience cross-gender and same-gender bullying?MethodThe study is based upon a survey with questions of both quantitative and qualitative disposition. A total of 210 pupils from areas in and around Stockholm participated in the study, all studying at intermediate level. The participants consisted of 92 girls and 116 boys (two declined). The selection of participating schools where made out of convenience.

The purpose of this study is to explore the differences and similarities regarding the causes of and approaches to bullying among a number of girls and boys in third grade in two schools. One of the schools is in a mono-ethnic area and the other in a multi-ethnic.The purpose isto compare the results between the schools and the questions proposed are:What is the reason for the bullying?What are the differences and similarities in existing opinions on the practice of bullying?What are the differences and similarities of students' opinions on bullying in a mono-ethnic and in a multi-ethnic school?I have chosen to use gender and ethnicity theories and the study was conducted through qualitative group interviews. The results have shown that boys' explanations for bullying are more aggressive than girls, although approaches to bullying were more related with violence among boys. The multi-ethnic school uses more direct bullying compared to the mono-ethnic school where indirect bullying occurred more often.

Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka flickors och pojkars erfarenheter och uppfattning av kommunikation via sociala medier och undersöka om den kommunikation som sker via sociala medier kan betraktas som mobbning. Sociala medier pÄ internet dÀr barn möts innefattar bland annat inlÀgg pÄ blogg, videoklipp, mejl och chatt. Vi anvÀnde oss av hermeneutiskt ansats för att försöka tolka och förstÄ flickors och pojkars sÀtt att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar genomfördes 10 intervjuer varav 8 enskilda och 2 i grupp. I teorin anvÀnder vi oss av ett genusperspektiv, samt begreppen inneslutning och uteslutning för att analysera resultatet.

Forsberg, A & KjÀllquist-Petrisi, A. Studenters attityder gentemot personer med Hepatit C. Empirisk undersökning om sjuksköterske- och socionomstuderandes attityder. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö högskola: UtbildningsomrÄde, HÀlsa och SamhÀlle, 2007.

Denna uppsats i etnologi handlar om hur Zlatan Ibrahimovic framstÀlls och beskrivs utifrÄn en speciell konflikt under hösten 2006 och vÄren 2007 i Aftonbladet och Expressen. Denna konflikt började med att tre fotbollsspelare i det svenska A-landslaget i herrfotboll gick pÄ krogen en kvÀll och fortsatte sedan med att Zlatan sa nej till detta landslag under en period. Jag menar att tidningarna producerar bilder av hur man bör och inte bör vara för att rÀknas som ?svensk?Media gör Zlatan Ibrahimovic till en motsats av ?svenskhet? och svensk nationalism. Jag upplever det som att Zlatan fÄr stÄ som symbol för mycket mer Àn bara fotboll i dagens Sverige, han fÄr representera bilden av ?invandraren?, av utanförskap, av individualism, han kan ocksÄ ses som ett bevis pÄ att alla kan lyckas bli en stjÀrna.Media bÄde bekrÀftar rÄdande svenskhet och skapar svenskhet genom att beskriva Zlatan.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur vÀl inarbetad skolansantimobbningsprogram var hos eleverna. Studien som gjordes var av enkvantitativ ansats dÀr en enkÀtundersökning hos elever i Ärskurs nio genomfördesför att besvara studiens frÄgestÀllningar. Resultatet visade att majoriteten aveleverna i Ärskurs nio inte kÀnde sig bekanta med skolans Trygghetsgrupp. MÄngahade heller inte koll pÄ vilka som tillhörde Trygghetsgruppen och visste alltsÄ intevilka de skulle vÀnda sig till nÀr mobbningen intrÀffade. Resultatet pÄvisade Àvenatt elever som utsatts för mobbning inte haft kunskap om Trygghetsgruppensarbete.

Mobbningsfenomenet Àr av stort intresse bÄde för samhÀllet och inom forskning. Studiens syfte var att granska innehÄllet i femtio befintliga handlingsplaner mot krÀnkande behandling i grundskolan samt ta reda pÄ deras uppkomst och vilka individer som varit delaktiga i handlingsplanernas utformande.För att uppnÄ studiens syfte utformades ett analysverktyg baserat pÄ tidigare forskning kring Àmnet mobbning och krÀnkande behandling. Analysverktyget har utgjort den teoretiska ansatsen för analysen av de femtio handlingsplanerna. Handlingsplanerna laddades ner frÄn Internet och dess huvudmÀn kontaktades varvid en telefonintervju genomfördes för att fÄ kunskap kring hur handlingsplanerna mot krÀnkande behandling hade kommit till samt vilka som deltog i dess utformande. Resultatet av granskningen visar att skolorna uppfyller kraven av att ha en handlingsplan mot krÀnkande behandling, dock visar Àven resultatet att skolorna lÀtt kan kringgÄ de lagar ochförordningar som finns kring arbetet mot krÀnkande behandling samt eleverna deltar i ytterst liten del i framstÀllandet av handlingsplanerna mot krÀnkande behandling.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i folkskollÀrarnas syn pÄ sinnesslöa barn och deras undervisning genom att undersöka hur dessa diskuterades, behandlades och debatterades i tidskrifterna Svensk LÀraretidning och Folkskolan ? Svensk LÀrartidning under perioden 1920-1956. UtifrÄn ett differentieringsperspektiv, med inspiration frÄn Michel Foucaults idéer om makt klargörs vilka attityder som förmedlades i lÀrardiskursen och hur man förhöll sig till de sinnesslöa som grupp. Studien bygger pÄ ett textanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt och intresserar sig för hur debatten förÀndrades över tid. Resultaten visar att lÀrardiskursen prÀglades av socialdarwinistiska idéer, att de sinnesslöa sÄgs som ett samhÀllsproblem som inte hörde hemma i folkskolan och att de mÄste avskiljas frÄn ?normalt? begÄvade barn.

The purpose of this study is to do a research about some pedagogues? perceptions of the social phenomenon of bullying, about the roles that can occur and how these pedagogues consider themselves to work accordingly. Our research questions are therefore:What beliefs about the social phenomenon of bullying has the pedagogues?What roles emerge in different bullying situations according to the pedagogues?How do the pedagogues work with bullying and the roles that emerge?The study provides insight into how different approaches to bullying can contribute to various pedagogical implications in anti-bullying work. In our theoretical part we present general issues and the roles that different writers describe.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrares förstÄelse av och attityder till fenomenet nÀtmobbning samt fÄ de intervjuade lÀrarna att reflektera över deras egna förebyggande arbete för att motverka krÀnkningar pÄ nÀtet. För att göra vÄr undersökning möjlig sÄ var vi tvungna att reda ut skillnaderna och likheterna i begreppen nÀtmobbning och traditionell mobbning. Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar pÄ fyra olika skolor i Sverige, detta eftersom vi var intresserade av lÀrares upplevelser och tankar. Vi tolkade vÄr empiriska data med hjÀlp av socialkonstruktivism och genusteori. Resultatet av vÄr undersökning visade att lÀrarna ansÄg att det Àr av stor vikt att arbeta förebyggande mot krÀnkningar pÄ nÀtet men att de samtidigt upplevde en bristande insikt i hur det förebyggande arbetet ska ta sig uttryck. LÀrarna upplevde att det var relativt naturligt att samtala med eleverna om nÀtet eftersom eleverna Àr infödda i nÀtanvÀndandet.