Museum of Modern Art har varit mycket tongivande för historieskrivningen och definitionen av modernismen, "the international style". Svensk modernisms mest kĂ€rnfulla period 1930-1960, representeras av 55 objekt i MoMAs arkitektur och designsamling. De svenska objekten i samlingen visar pĂ„ en reception av svensk design som mest inflytelserik under 1950-talet. Årtiondet Ă€r det mest vĂ€lrepresenterade, till antalet objekt rĂ€knade, men ger ocksĂ„ den mest representativa bilden av hur svensk design marknadsfördes i USA.De mest inflytelserika tillfĂ€llena för marknadsföringen av svensk design i USA under Ă„ren 1930-1960 Ă€r enligt konstprofessor Jeff Werner (MedelvĂ€gens estetik: Sverigebilder i USA), vĂ€rldsutstĂ€llningen i Chicago 1933, vĂ€rldsutstĂ€llningen i New York 1939 och utstĂ€llningen Design in Scandinavia 1954-1957. Knappt hĂ€lften av de representerade formgivarna i MoMAs samling fanns med under marknadsföringen ,vilket kan visa pĂ„ samband mellan marknadsföringen och samlingens karaktĂ€r..

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

För att öka energisÀkerheten och garantera en rÀttvis och trygg energiförsörjning för alla medlemslÀnder har EU försökt skapa en gemensam energipolitik gentemot Ryssland. I empiridelen av vÄr kvalitativa fallstudie har vi dock kommit fram till att EU-lÀndernas olika relation till Ryssland försvÄrar för EU att hÄlla enad front gentemot Ryssland.Vi har valt att anvÀnda oss av teorierna neofunktionalism och intergovernmentalism för att analysera förutsÀttningarna för en gemensam europeisk energipolitik gentemot Ryssland. Vi har funnit att bÄda dessa teorier hjÀlper till att förklara samarbetets utfall hittills och hur samarbetets framtida förutsÀttningar ser ut.VÄr slutsats Àr att EU kan lyckas med ambitionen om en gemensam energipolitik gentemot Ryssland om fler av medlemsstaterna, speciellt de större och mer inflytelserika, Àr villiga att engagera sig i frÄgan. Om hotet om energibrist skulle bli mer överhÀngande eller om Rysslands beteende i energifrÄgan skulle bli mer oberÀkneligt ökar ocksÄ chanserna för ett lyckat samarbete..

Arbetet med ensamkommande barn Àr relativt nytt och outforskat i Sverige. Den hÀr artikeln tittar nÀrmare pÄ uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vÀgledare som jobbar pÄ ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vÀgledarna tenderar att förklara diskriminering utifrÄn individers handlingar och undgÄr att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering Àn svenska ungdomar.

Likabehandlingsplanen reglerar hur arbetet kring mobbning och diskrimineringfungerar. I detta arbete undersöks hur sex intervjuade lÀrare beskriver att planenfungerar vad gÀller hbt-personer i skolans miljö, samt hur de intervjuade lÀrarnabeskriver att de arbetar med hbt-frÄgor. Teorier som rör sig kring avvikande beteendeanvÀnds. Undersökningen omfattar sex lÀrare pÄ tre gymnasieskolor med relevanta,fungerande likabehandlingsplaner. LÀrarna i undersökningen uppger att de lÀggerner olika mycket tid pÄ arbetet och de beskriver ocksÄ olika arbetsmetoder.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vad det Àr som hÀnder med individen under och efter mobbningen och den krÀnkande behandlingen Vad blir konsekvenserna för den utsatta individen under tiden mobbning och den krÀnkande behandlingen pÄgÄr? Vilka kan konsekvenserna för den utsatta individen blir efter att mobbningen upphört?Vi har valt att göra en systematisk litteraturstudie. Vi har sökt i databaser och Àven studerat referenslistor pÄ artiklar, avhandlingar och böcker som rör Àmnet vi valt. UtifrÄn det resultat vi fÄtt fram Àr konsekvenserna för individen som blir utsatt för mobbning och den krÀnkande behandlingen negativ. Individerna sÄg sig sjÀlva som töntiga och oattraktiva, hade komplex för kroppen, lÄg sjÀlvkÀnsla och hade problem vi sociala situationer och relationer.

Det svenska samhÀllet har genomgÄtt stora förÀndringar vilka ocksÄ mÀrks och kommer till uttryck i skolans vÀrld. I takt med samhÀlleliga förÀndringar har ocksÄ samlevnadsformerna förÀndrats. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i den svenska skolan arbetar med HBT-frÄgor i undervisningen. SÀrskilt fokus ligger pÄ Ärskurserna 4-6 eftersom lÀroplanen anger vad som bör ingÄ i pedagogernas arbete i de olika Àmnena i Ärskurs 4-6. Uppsatsens tyngdpunkt ligger pÄ huruvida undervisning och lÀrarens arbete samspelar med det som likabehandlingsplanen sÀger om förebyggande arbete mot mobbning av HBT-personer.

Enligt denna undersökning identifieras lÀraretiken som en blandning av de tre stora omrÄdena av etiska teorier, det vill sÀga konsekvensetik, pliktetik och dygdetik. LÀraretik hÀmtar sin etik frÄn olika omrÄden av samhÀllet sÄsom humanism, miljöetik och demokrati vilket bildar en starkt pluralistisk etik. Detta Àr ett problem dÄ lÀrarna individuellt mÄste agera utifrÄn en relativt oklar etisk grund. Det finns ingen enhetlighet i lÀrares agerande vilket skadar lÀrares möjligheter till professionalisering. Det noteras ocksÄ hur avsaknaden av ett gemensamt yrkessprÄk förhindrar bÄde etiskt handlande och en eventuell professionalisering.

Att nyttja Internet Àr för de flesta mÀnniskor ett vardagligt och helt naturligt fenomen. Dock Àr det inte alltid i en underhÄllande och positiv bemÀrkelse som redskapet nyttjas. Syftet med studien Àr att försöka lyfta fram och synliggöra det vÀxande problemet med krÀnkande behandling via nÀtet, som tenderar att bli en alltmer vanlig företeelse bland ungdomar. Grunden i studien Àr att först klargöra vad krÀnkande behandling Àr, och dÀrefter hur krÀnkande behandling över nÀtet kan se ut. Vidare granskas vilka psykiska följder den utsatta individen kan drabbas av, samt hur skolan kan arbeta i ett förebyggande syfte.

I ett samhÀlle med ökad globalisering blir regler angÄende den internationella privat- och processrÀtten allt viktigare. Denna uppsats behandlar lagvalsregler, vilka gÄr att finna i Romkonventionen. Romkonventionens huvudregel Àr lagvalsfrihet. Det finns dock bestÀmmelser i konventionen som inskrÀnker denna möjlighet. Artikel 7 rörande internationellt tvingande regler Àr ett exempel pÄ detta och Àr Àven uppsatsens huvudÀmne.

These days, schools are obliged by the law to prepare an annual plan for the prevention of bullying and degrading treatment. The purpose of my work is to investigate the 2 schools efforts to prevent bullying and abuse and how they live up to legal standards. But I have also examined how students in school are experiencing anti-bullying work in their school. I have also examined how much funding schools put on to prevent bullying I school. In this study, I have done interviews with school principals and students to have a clear picture about the school?s anti-bullying work.

Handledare: Andreas Hagberg.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Denna uppsats handlar om vilka nationalistiska kÀnnetecken och egenskaper som en svensk söker för att identifiera en artefakt som svensk. Nationalismen Àr gömd i allt runt omkring oss. Allt frÄn förskolepedagogiken och skattekontoret till kaffemuggen och lÀgenheten speglar i nÄgon utstrÀckning de idéer som det svenska samhÀllet Àr uppbyggt kring. Denna speciella stÀmning som Àr typisk svensk gÄr Àven igenom i hur man som konsument ser pÄ en svensk produkt eller vilka egenskaper hos en artefakt man letar efter för att avgöra om den Àr svensk. Uppsatsen undersöker hur ett antal personer i Kristianstad tÀnker kring svenska ting.

The purpose of our essay was to illustrate how pupils in a medium-sized Swedish town in the 9th grade apprehend and explain bullying. We wanted to compare the pupils' opinions with student teachers' in college.Our questions were: How do the participants in the study define bullying? What are the characteristics of the bully and the victim of the bullying? Where, when and how does the bullying take place? What is the reason for the bullying? Are there any gender-related aspects of bullying? What is the participants? view of the teachers? role? Are there any differences between the pupils' and the teacher students' opinions about bullying, and in that case; what are the differences?We used a qualitative method by interviewing groups of pupils and teacher students. Our survey showed that the pupils' and the teacher students' opinions about bullying were similar in most cases. Bullying is when a pupil is exposed to negative actions several times.