LÀrare Àr skyldiga att i sitt vardagliga arbete aktivt hindra att mobbning utvecklas. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka lÀrares förutsÀttningar att motverka mobbning. Vidare belyser studien vilket stöd lÀrare fÄr pÄ organisationsnivÄ, likabehandlingsplanens roll i arbetet med att motverka mobbning samt lÀrares uppfattningar om sin kompetens inom detta omrÄde.Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ studie dÀr fyra lÀrare och tre rektorer intervjuades kring sina uppfattningar om arbetet mot mobbning, sett ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Det insamlade materialet kategoriserades och diskuterades sedan i förhÄllande till tidigare forskning.Studien visar att en vÀlförankrad likabehandlingsplan Àr en god grund att vila stÀllningstaganden och ageranden pÄ, liksom en samsyn av elever dÀr pedagoger och ledning tillsammans delar ansvar för elevernas vÀlmÄende. LikvÀl framkommer att en utökad kunskapsbas anses önskvÀrt inom detta omrÄde.Undersökningen pekar Àven pÄ vikten av en god kommunikation mellan rektor och lÀrare, liksom betydelsen av en tydlig organisatorisk struktur..

VÄrt arbete Att arbeta mot mobbning, en jÀmförelse av tvÄ skolor i Malmö, har som syfte att undersöka och jÀmföra tvÄ skolors arbete mot mobbning och ta reda pÄ hur personalen upplever och tÀnker kring detta. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sex personer pÄ tvÄ olika skolor, för att fÄ en inblick av deras verksamheter. Vi valde att intervjua skolornas huvudansvariga, rektor och bitrÀdande rektor, tvÄ pedagoger och elevvÄrdspersonal som kurator och skolsköterska. Empirin har vi sedan jÀmfört och kopplat till tidigare forskning och styrdokument. Vi har kunnat se skolornas likabehandlingsplaner och deras olika metoder och modeller som de anvÀnder sig utav.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur lÀrare kan upptÀcka, förebygga samt ÄtgÀrda mobbning mellan elever i olika pedagogiska sammanhang. Jag inleder uppsatsen med en teorigenomgÄng dÀr jag beskriver olika definitioner och typer av mobbning, utbredning av mobbning. Jag tar Àven upp hur mobbningen kan ÄtgÀrdas och förebyggas enligt olika program som kan anvÀndas i arbetet med att stoppa mobbning. Jag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod i form av enkÀter riktade till lÀrare i Är 7- 9. Dessa enkÀter innehöll frÄgor som berör begreppet mobbning.

Mitt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur nÀtmobbning definieras och skiljer sig frÄn den traditionella mobbning som oftast sker pÄ skolgÄrden, samt undersöka vilka konsekvenser nÀtmobbning kan ha. Vidare undersöker jag vilka ÄtgÀrdsprogram som finns idag samt hur de fungerar och hur vi kan förebygga eller stoppa fenomenet. Jag har anvÀnt mig av en litteraturstudie dÀr jag sökt efter vetenskapliga artiklar skrivna pÄ engelska, samt studerat nÄgra svenska studier och rapporter. Resultatet visar att det finns bÄde samband och skillnader mellan traditionell mobbning och nÀtmobbning samt att vi i Sverige har en hel del ÄtgÀrdsprogram och organisationer som arbetar mot mobbning samt nÀtmobbning. Det visar sig Àven att det finns ÄtgÀrder och ÄtgÀrdsprogram som bÄde har positiva och negativa effekter.

Studien avser att belysa frekvensen av mobbning, typ av mobbning, kunskap om var den sker och, om det finns nÄgon skillnad i pojkars respektive flickors beteende i avseende till om nÄgon mobbar eller blir mobbad. En skola vidtalades. Ett frÄgeformulÀr med 22 frÄgor med fasta svarsskalor och en öppen frÄga anvÀndes. Tendensen Àr att det Àr fler flickor Àn pojkar som har blivit mobbade. Det Àr en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor pÄ den öppna frÄgan.

Abstrakt Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare och pedagoger arbetar för att motverka mobbning i skolan. Det empiriska materialet Àr insamlat pÄ en F- 5 grundskola i en större kommun i södra SkÄne. En grundskollÀrare och skolsköterskan pÄ skolan intervjuades, de Àr bÄde en del av trygghetsgruppen pÄ skolan, en grupp som bestÄr av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, lÀrare och fritidspedagoger. Innan intervjuerna observerade vi ett trygghetsmöte. VÄr undersökning visade att personalen pÄ vÄr skola arbetar med ett salutogent tÀnkande genom att lyfta det positiva i verksamheten och genom att inspirera eleverna till att agera med andras bÀsta för ögonen, det vill sÀga ett prosocialt beteende.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur en skola arbetar för att stoppa och förebygga mobbning samt fÄ en inblick i hur de som arbetar med mobbningsfrÄgor pÄ skolan resonerar kring mobbning. För att undersöka det anvÀndes intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna har arbetat med att formulera och/eller arbetar pÄ nÄgot sÀtt med att upprÀtthÄlla den plan som finns pÄ skolan för att förbygga och förhindra mobbning. Resultatet visar att informanterna berÀttar att arbetet vÀxt fram genom skapandet av en likabehandlingsplan och att enkÀter om trivsel ligger till grund för utformaningen av arbetet. I vardagen arbetar informanterna som verkar inom skolan med förebyggande arbete och akuta ÄtgÀrder.

I media har det uppmÀrksammats en rad olika fall betrÀffande mobbning. Ofta uppmÀrksammas de barn som begÄtt sjÀlvmord pÄ grund av den mobbning som pÄgÄtt i skolan. Studiens syfte Àr att utifrÄn den mobbades perspektiv undersöka mobbning med dess konsekvenser bÄde under och efter mobbningsperioden, vilken pÄgÄtt i grundskolan. Genom en kvalitativ undersökning med utgÄngspunkt frÄn en narrativ och tematisk analys har vi studerat tolv stycken berÀttelser vilka Àr skrivna av personer som tidigare varit mobbade. Dessa berÀttelser Àr tagna frÄn tvÄ öppna forum pÄ Internet.

Mobbning Àr ett problem som rör sÄvÀl vuxna som barn. Skolan Àr en plats dÀr alla ska kÀnna sig trygga ÀndÄ gÄr mÄnga barn dit med en klump i magen. Arbetet mot mobbning stÀller stora krav pÄ skolorna och det krÀvs kunniga och engagerade lÀrare. Genom att lyssna pÄ vad elever har för tankar kring Àmnet kan pedagoger dra stor lÀrdom. Syftet och frÄgestÀllningen med detta arbete Àr att ta del av vad elever har för tankar kring mobbning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att undersöka i vilken utstrÀckning mobbning förekommer inom barnidrotten samt huruvida idrottsföreningar arbetar mot mobbning. De frÄgestÀllningar som anvÀnts för att besvara detta Àr:I hur stor utstrÀckning rapporteras mobbning och krÀnkande behandling i de undersökta lagen? Hur skiljer sig frekvensen av mobbning mellan pojkar och flickor, och mellan olika idrotter? Har trÀnarna under sin tid i föreningarna behövt ingripa mot mobbning? Hur gick de tillvÀga? Har föreningarna en handlingsplan eller policy mot mobbning? Blir trÀnare och ledare i föreningarna informerade om hur de ska agera vid en eventuell mobbningssituation?MetodStudien genomfördes som en enkÀtundersökning dÀr tio lag, totalt 114 barn, frÄn fem olika lagidrotter deltog, samt en trÀnare eller ledare för varje lag. Utöver detta, för att fÄ ett större underlag, har Àven 26 trÀnare och ledare frÄn andra lag runt om i StockholmsomrÄdet besvarat enkÀten. Resultaten har analyserats i statistikverktyget SPSS.ResultatResultaten frÄn undersö kningen visar att inga barn upplever sig sjÀlva som mobbade i dagslÀget, men vid en sÀrskild utrÀkning visade det sig att 34 % av barnen kan sÀgas nÄgon gÄng ha upplevt mobbning och krÀnkande behandling inom idrotten.

Jag har med denna uppsats berört nÄgra frÄgor och arbetssÀtt om mobbning. Mitt syfte har varit att undersöka hur personalen pÄ en sydsvensk skola definierar, hanterar och förebygger mobbning. I uppsatsen har jag intervjuat fyra olika personer frÄn en och samma skola, varav tre Àr pedagoger och en Àr kurator. Jag har försökt göra sÄ likartade intervjuer som möjligt, för att ge varje respondent samma förutsÀttningar. Jag har anvÀnt mig av litteratur inom Àmnet för att kunna jÀmföra respondenternas svar med erkÀnda forskares teorier.

The purpose of this essay is to increase the understanding of actions we can take when we encounter bullying, and, how we can uncover the fact that bullying is occurring in the workplace. I want to improve the understanding of what constitutes bullying from the management's perspective both in respect to a victim and a perpetrator. My research has a primary & a secondary goal..

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att definiera fenomenet elektronisk mobbning, att utreda ansvarsfrÄgan samt att kartlÀgga organisationernas arbete och eventuella samverkan. Resultatet baseras pÄ intervjuer med BRIS, Friends, LunarStorm och Playahead som analyserades utifrÄn symbolisk interaktionism. Studien visar pÄ hur liten skillnaden Àr mellan traditionell och elektronisk mobbning i hur den kommer till uttryck och vem den drabbar. UtmÀrkande för e-mobbning Àr spridningseffekten samt hur sprÄket hÄrdnat i kommunikationen pÄ Internet och andra elektroniska kÀllor. FörÀldrarna, skolan och barnen sjÀlva borde enligt organisationerna ta ansvar för att motverka e-mobbningen och de anser att lagstiftningen pÄ omrÄdet Àr bristfÀllig.

Studien hade som syfte att belysa det arbete som skolor utför inom omrÄdet mobbning, vi valde att lÀgga fokus pÄ insatser och förebyggande arbete. I studien valde vi Àven att se nÀrmare pÄ vilka handlingsplaner som finns utformade inom skolan samt hur synen pÄ mobbning ser ut hos skolpersonal. Studien belyser relevant tidigare forskning och teorier samt grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Intervjuer med skolpersonal genomfördes för att kunna visa pÄ ett tydligt resultat i hur arbetet med mobbning ser ut i praktiken. Resultatet visade pÄ att skolpersonal hade en betydande roll och det var av intresse att undersöka hur deras verklighet ser ut i praktiken.

Syftet med detta examensarbete Àr att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att motverka mobbning. Insamlandet av empiriskt material till undersökningen har skett pÄ en kommunal skola i en mellanstor skÄnsk kommun. BitrÀdande rektor samt tvÄ lÀrare pÄ skolan har medverkat som intervjupersoner. 64 elever frÄn skolÄr 3 och skolÄr 6 har medverkat genom att delta i enkÀtundersökning. Av dessa medverkade fyra elever frÄn respektive skolÄr Àven som intervjupersoner. De frÄgor som vi sökt svar pÄ i syftet att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbing Àr: - Hur kan man i skolan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbning? - GÄr det att utlÀsa effekt av skolans metod i form av trivsel och god gemenskap i klasserna? - Hur uppfattar elever skolans arbete mot utanförskap och mobbning? - Hur skulle skolan, enligt eleverna, mer effektivt kunna arbeta för att frÀmja gemenskap och minska risken för utanförskap och mobbning? Genom vÄr undersökning har vi kommit i kontakt med metoderna rastvakter, kamratstödjare och kompissamtal.