Syftet med min studie var att se mobbning ur lÀrarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som stÀlls pÄ lÀrare/skolpersonal att hantera mobbning utifrÄn de nya lagkraven. Jag har ocksÄ undersökt vilken utbildning som studenterna pÄ lÀrarprogrammet fÄr i Àmnet mobbning och om de anser att den Àr tillrÀcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie dÀr jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att fÄ insyn i lÀrarutbildningen har jag ocksÄ genomfört intervjuer med lÀraren som ansvarar för mobbningskursen i lÀrarprogrammet, samt med studenter som studerar till lÀrare.

Syftet med studien Àr att synliggöra nÄgra förÀldrars förvÀntningar pÄ skolans ansvarstagande nÀr deras barn hamnar i en situation som resulterar i mobbning. Studien syftar ocksÄ till att lyfta fram förÀldrarnas tankar och förvÀntningar kring samarbetet mellan hem och skola i detta avseende. Definitionen av mobbning som ligger till grund för denna studie Àr: nÀr nÄgon eller nÄgra vid upprepande tillfÀllen blir utsatta för nÄgon form av krÀnkande behandling. Olika variationer av mobbning tas upp för att ge en bakgrund till vad mobbning kan innebÀra. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning med sju intervjuer med förÀldrar till barn i Äldrarna 6-12 Är.

Uppsatsens syfte Àr att diskutera vad lÀrare anser att de kan göra för att motverka mobbning i skolan. Studien Àr av kvalitativ art och har genomförts med hjÀlp av en hermeneutisk tolkningsmetod. Studien Àr baserad pÄ Ätta stycken lÀrarintervjuer. Undersökningen visar att lÀrarna anser att samtal och diskussioner med eleverna har stor betydelse nÀr det gÀller att motverka mobbning. LikasÄ framhÄlls vikten av att upprÀtta gemensamma regler och att vara tydlig som lÀrare genom att sÀtta grÀnser och markera nÀr ett beteende inte accepteras.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggÄr mobbning mellan flickor och om de har nÄgra erfarenheter kring Àmnet. De data som vi anvÀnt oss av har varit tidigare forskning inom detta omrÄde. För att inhÀmta vÄr information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i Norrland.Informationen frÄn vÄra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna pÄvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svÄrare att upptÀcka Àn mellan pojkar, detta menar de beror pÄ att flickors mobbning Àr mer subtil.

Bakgrund: Mobbning utgör ett allvarligt problem i svenska skolor. HuvudvÀrk, magont, ryggont, nacksmÀrtor och trötthet Àr frekventa psykosomatiska symtom hos elever utsatta för mobbning. En viktig uppgift för skolsköterskan kan vara förebyggandet av mobbning. Syfte: var att studera om det finns samband mellan upplevelsen av att vara utsatt för mobbning och förekomst av psykosomatiska symtom hos skolbarn i Ärskurs 5 och 7.Metod: Studien var en tvÀrsnittsstudie utifrÄn registerdata inhÀmtad frÄn FolkhÀlsoinstitutet. I studien ingick totalt 7596 svenska skolbarn i Äldern 11 och 13 Är.

Syftet med denna studie Àr att granska hur lÀrarna för Äk 1-7 i en skola utanför Sverige arbetar förebyggande och ÄtgÀrdande mot mobbning inom ramen för Zero-programmet. Genom att ta reda pÄ hur lÀrarna uppfattar mobbning och Zero-programmet vill jag bidra till forskningen som rör skolors aktiva insatser mot mobbning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr informanterna fick beskriva sitt aktiva förebyggande och ÄtgÀrdande arbete mot mobbning samt beskriva sin uppfattning om mobbning och Zero-programmet. Ur mitt material kom jag att utlÀsa tre olika diskurser vad gÀller synen pÄ mobbning. Vad gÀller utsagorna om det förebyggande och ÄtgÀrdande arbetet utkristalliserades diskurserna: noll-tolerans och Äterkoppling, uttalade förvÀntningar, omvÄrdnad och delaktighet.

Mobbning Àr nÀr nÄgon eller nÄgra, vid upprepade tillfÀllen blir illa behandlad/e psykiskt och/eller fysiskt. Verbal mobbning, Àr den vanligaste förekommande mobbningsformen pÄ svenska skolor. De tvÄ andra formerna av mobbning som man brukar tala om Àr fysisk och psykisk. Pojkar Àr de vanligaste förövarna nÀr det gÀller fysisk mobbning. Den psykiska mobbningen stÄr frÀmst flickor för.

Mobbning Àr ett vanligt förekommande problem i vÄra skolor idag, vilka kan fÄ allvarliga konsekvenser för de inblandade. Det Àr dÀrför viktigt att lÀrare pÄ bÀsta sÀtt arbetar förebyggande och ÄtgÀrdande mot mobbning och annan krÀnkande behandling. Det Àr Àven en lÀrares uppdrag och skyldighet att göra i sitt arbete. Dock finns det inte mycket forskning om mobbning som visar pÄ hur lÀrare ser pÄ och uppfattar mobbningsproblematiken. DÀrför blir det viktigt att undersöka hur lÀrare uppfattar detta fenomen, och hur de ser pÄ och hanterar mobbningsproblematiken i sitt dagliga arbete pÄ skolan.

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka fenomenet mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien fokuserar pÄ de olika roller som individer har i en mobbningssituation, i syfte att identifiera dessa samt vilka faktorer som medverkar till att skapa dem. Genom att systematiskt samla in data frÄn olika undersökningar om mobbning utifrÄn ett grupperspektiv och sedan analyserat dessa med utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet av studien visar att det gÄr att identifiera sex olika roller i en mobbningssituation, samt att dessa roller till stor del bestÀms genom individernas samspel, dÀr individernas sociala status och acceptans Àr bidragande faktorer till att skapa och Äterskapa rollerna. Resultatet diskuteras slutligen med fokus pÄ hur det kan anvÀndas i en pedagogisk verksamhet i arbetet mot mobbning. .

Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att beskriva om det finns nÄgot samband mellan de traditionella formerna av mobbning och det vi kallar nÀtmobbning. Hur omfattande Àr den traditionella formen av mobbning(verbal mobbning) och hur omfattande nÀtmobbningen Àr för elever Àr i Ärskurs 3-9.Teori: En kort beskrivning av i Heinemans, Pikas, Olweus, Salmivallis och Söndergaards teorier om mobbning. Dessa teorier kan i grova drag grupperas i huvudinriktningar, den grupporienterade inriktningen och den individorienterade inriktningen.Metod: 3902 elever i Ärskurs 3-9 pÄ ett antal skolor i Göteborgsstad har svarat pÄ Olweus elevenkÀt om mobbning och antisocialt beteende. Data har bearbetats i SPSS.Resultat: Det finns ett starkt samband mellan den vanliga traditionella mobbningen och den nyare formen av mobbning ofta kallad nÀtmobbning. Det Àr till stor del samma personer som nÀtmobbar och som nÀtmobbas antingen i skolan eller pÄ nÀtet.NÀtmobbning ska ses som en form av mobbning som eleverna utsÀtts för, en förlÀngning av den vanliga skolmobbningen.

Syftet med detta examensarbete Àr det ska ge en fördjupad förstÄelse för skillnader mellan traditionell mobbning och nÀtmobbning. Jag ska ocksÄ studera hur utvalda pedagoger definierar dessa begrepp och hur de ser pÄ skillnaden mellan dem. Jag ska Àven undersöka hur utvalda skolor arbetar förebyggande mot traditionell mobbning respektive nÀtmobbning och om det görs pÄ olika sÀtt. Metoden i examensarbetet Àr kvalitativa, semistrukturerade intervjuer och urvalet bestÄr av sex kvinnliga verksamma pedagoger.Resultatet visar att intervjupersonerna i min undersökning har en klar definition av vad traditionell mobbning innebÀr men den skiljer sig dock Ät mellan dem. Deras definition av nÀtmobbning Àr dock mer diffus och de Àr mindre preciserade i sina svar.Det finns frÀmst tvÄ aspekter som pedagogerna framhÄller som de största skillnaderna mellan traditionell mobbning och nÀtmobbning.

UtifrÄn vÄr egen tolkning av vÀrdegrunden som abstrakt Àr syftet med följande undersökning att fÄ en uppfattning om hur nÄgra yrkesverksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är tolkar vÀrdegrunden i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda pÄ om deras tolkningar Àr gemensamma eller individuella. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lÀrarnas tolkningar av begreppet vÀrdegrund, de grundlÀggande vÀrdena i vÀrdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den vÀsterlÀndska humanismen? överlag Àr gemensamma dock med ett fÄtal undantag..

Denna uppsats behandlar ett problem som angÄr oss alla som arbetar inom skolans vÀrld, mobbning. I litteraturgenomgÄngen studeras sex olika forskare, hur de ser de pÄ Àmnet? Höistad Àr den som studeras djupast. FrÄgor som behandlas i uppsatsen Àr: Vad Àr mobbning? Varför mobbar man? Vad kÀnnetecknar en mobbare? Vad kÀnnetecknar ett mobboffer? och Vad kan man göra Ät problemet? Under resultatdelen redovisar jag för en skriftlig undersökning utförd i tvÄ klasser frÄn tvÄ olika skolor, en trea och en sexa.

Mobbning i arbetslivet Àr ett reellt problem som inte bara drabbar den mobbade utan hela arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket berÀknade att 9 % av arbetstagarna i Sverige var mobbade Är 2009. Forskare har beskrivit mobbningens omfattning, orsaker, uttryck och konsekvenser men hittills har interventionsforskningen varit mer eftersatt. Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om tillÀmpade ÄtgÀrder mot mobbning pÄ arbetsplatser, med fokus pÄ respondenternas uppfattning om interventioner. Vi intervjuade 7 personer om deras erfarenheter av mobbning i arbetslivet och materialet analyserades med grundad teori.

Vi anser att det finns för lite forskning om hur yngre barn uppfattar mobbning, dĂ€rför har syftet med denna uppsats varit att försöka ta reda pĂ„ hur barn i förskolan kan uppfatta mobbning, vet de vad fenomenet innebĂ€r? En intressant frĂ„gestĂ€llning som uppkommit under uppsatsens gĂ„ng Ă€r om det finns mobbning i förskolan. I bakgrunden gĂ„r det att lĂ€sa om hur mobbning kan tolkas i förskolan utifrĂ„n olika perspektiv. Kan barnen förstĂ„ hur deras handlande kan pĂ„verka andra barn? Är detta barns sĂ€tt att leka eller kan det klassas som mobbning? Andra viktiga aspekter som bakgrunden tar upp Ă€r barns tĂ€nkande och relationsarbete, samt pedagogernas roll i att skapa trygghet för barn pĂ„ förskolan.