Med anledning av att Sida, och sålunda Sverige, utformat en ny biståndsstrategi i Sri Lanka, vilken i många avseende strider mot dess föregångare, syftar denna uppsats till att undersöka dess inverkan. Den nya strategin präglas av en återgång till ett kapitalfundamentalistiskt synsätt där den ekonomiska sektorn sätts i fokus, vilket markant frånskiljer sig sin föregångare som snarare såg till utbildningsområdet och missgynnade grupper på landsbygden. Strategins inverkan analyseras i tre separata avsnitt, först utifrån ett teoretiskt perspektiv med the Human Capital Approach och strukturstabilitetsteorin som referensramar. Därefter analyseras strategin med utgångspunkt i den svenska biståndspolitiken som genom biståndspropositionen 2003 grundligt omdefinierats, och där svenskt bistånd idag agerar utifrån en global kontext. Slutligen ses strategin i den internationella biståndskontexten gentemot Sri Lanka, där en diskussion förs huruvida arbetsfördelning föreligger mellan de stora biståndsgivarna eller snarare likformade strategier.

Sverige som land säger sig idag ha förändrat sin politik ifrån en neutralitetspolitik till en solidaritetspolitik. I studier tidigare gjorda för den tid Sverige hade en uttalad neutralitetspolitisk linje inom säkerhetspolitiken sågs en bakomliggande solidaritet ligga i det dolda. Det denna studie syftar till är genom en analys av den politiska diskursen ta reda på huruvida Sverige kan sägas ha lämnat sin neutralitetspolitik och fullt ut gått över till en solidaritetspolitik.För att ta reda på detta genomförs en fallstudie med ett fall av svensk säkerhetspolitik. Fallet består av det nordiska samarbetet sett från svensk politisk synpunkt. För att kunna anlysera solidaritet kontra neutralitet används teorierna neoliberalism och neorealism som ett medel för att tolka Sveriges politiska drivkraft i samarbetet.

Japansk populärkultur får allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den här uppsatsen behandlar språkandet inom den svensk-japanska subkulturen med fokus på slanguttryck, språkblandning och lånord. Syftet är att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som används där.Materialet som analyserats är bildtexter och kommentarer publicerade på internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre månaders tid och de ord som är speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. Användningen av dessa ord har också analyserats ur både ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv.Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförråd med japanska ord som används som slangord i kommunikation som annars sker på svenska.

Sammanfattning ProblembeskrivningBrist på marknadskunskap vid utlandsetableringar leder till att svenska företag många gånger väljer att ge i uppdrag till utländska aktörer att representera dem på främmande marknader. Uppdragsrelationer är komplexa företeelser och leder ofta till motsättningar, främst på grund av skiljda målsättningar, osäkerhet och brist på förtroende mellan de inblandade. Vilka faktorer påverkar den utländska uppdragstagaren beteendemönster och hur ska den svenska uppdragsgivaren försäkra sig om att denne agerar i företagets intresse? Syftet med uppsatsen är att ur ett agent ? principal teoretiskt perspektiv beskriva, analysera och slutligen generera ny kunskap kring uppdragsrelationer mellan svenska företag och deras samarbetspartner på utländska marknader. Frågeställningar - Hur kan uppdragsrelationen mellan fallföretaget Oscar Jacobson och deras återförsäljare på utländska marknader beskrivas ur ett agent ? principal teoretiskt perspektiv?- Vilka begränsningar kan urskiljas i relationen mellan en svensk uppdragsgivare och en utländsk samarbetspartner? - På vilket sätt kan relationsmarknadsföring tillämpas som strategiskt verktyg för att förbättra relationen mellan en svensk uppdragsgivare och en utländsk samarbetspartner? Metod Uppsatsens författare har tillämpat ett abduktivt tillvägagångssätt och har genom kvalitativa intervjuer samlat in empiriskt material genom dels en fallstudie på Oscar Jacobson och dels intervjuer med Exportrådet och Svenska Handelskammaren.

Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.

Studiens syfte har varit att försöka förstå vilka faktorer som har varit bidragande för formandet av attityder till skola, relationer och samhälle för fyra ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk. Fokus har varit vilken roll deras etniska bakgrund har haft, där erfarenheter av diskriminering, vardagsrasism och exkludering utifrån stigma kan få betydelse. Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med fyra 19-åriga killar och tjejer på en gymnasieskola. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och analysen bygger på socialpsykologiska teorier kring grupper, social påverkan och exkludering. Studien visar på hur inkludering inom skolan, relationer och samhälle här har lett till övervägande positiva attityder.

In this study I examine the debates, intentions and ideas concerning the physical and created schoolroom as they appeared in the journal Lärarnas Tidning - Svensk Skoltidning (Teachers Journal ? Swedish School journal) during the period 1962-1974. The built and created school building and its environment has been a relatively neglected topic in Swedish pedagogical research.When the Swedish comprehensive system transformed during the sixties, with new curricula and a common nine year school, many school professionals realised the need for a new and pedagogically adjusted schoolhouse.The early seventies marked a decline after a ten year period with an extensive building program affecting large parts of Sweden, and where schoolhouses had been an important part. The debate concerning the new Swedish school building was sometimes inspired and refreshing, but resistance and bitterness was also expressed. In part, this should be seen against the backdrop of the introduction of a new educational system, using new and sometimes untested pedagogical ideas, together with the fast transformation of the Swedish society.The research method is an exploratory textual analysis focused on five different issues: ideas concerning community centres and integration, participatory and democratic issues about the built environment, the school building as a pedagogical tool, aesthetic considerations, and the working environment.

Syftet med denna uppsats är att under perioden 1963-2004 undersöka hur uttalade och outtalade teoretiska kriterier för värdefull film i de olika filmavtalen omsatts i praktiken genom Svenska Filminstitutets (SFI) produktionsstödsgivning. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Pierre Bourdieus teorier om fält och olika former av kapital. Huvuddelen av undersökningen är en omfattande klassificering av sammanlagt 421 svenska filmer under totalt 25 av SFI:s verksamhetsår, utspridda över hela undersökningsperioden. Vissa komponenter/aktörer i respektive film ? regissör, manusförfattare, skådespelare, samt eventuell förlaga ? har klassificerats och kvantifierats utifrån en bedömning om relevans i förhållande till Bourdieus fältteori.

 Inledning: Under 2000-talet har olika slag av bolagsskandaler uppmärksammats inom företags- och finansvärlden, som har kommit att påverka ekonomin och redovisningen en hel del. Bland dessa finns bland annat energibolaget Enron, telecombolaget Worldcom samt svenska bolaget Skandia. Effekterna av bolagsskandalerna är många och i värsta fall kan företagsledarna få handskas med fängelsestraff. Syfte: Syftet med studien är att granska begångna regelbrott i stora bolag samt jämföra de med varandra för att se vilka likheter och samband som finns kring bolagsskandalerna som uppstått.Teori: I den teoretiska referensramen beskrivs teorier om bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning, den svenska modellen för bolagsstyrning, agentteorin samt Sarbanes Oxley Act. Metod: Insamlingen av kvalitativ data har skett via sekundär datainsamling, exempelvis via artiklar, tidigare studier, Internet samt böcker. Slutsats: Det finns tydliga mönster mellan de begångna bolagsskandalerna som har undersökts i denna studie. Ett av de dessa är att ledningen i de flesta fall håller i trådarna. Motivet till de flesta brotten ligger i grund och botten på att rädda bolaget från att gå med förlust eller till och med i konkurs, eller att leva upp till ställda förväntningar på exempelvis Wall Street. .

Hästens och människans historia har varit sammanvävd under tusentals år. Användningsområdena har fluktuerat med människans behov och intressen, men under lång tid har vi använt hästar som sport- och tävlingsdjur. Inom travsporten, liksom i galopp- och ridsport, används hästen som ett medel att nå framgång samt fungerar som nöje och underhållning för människan. Travsport är en typ av hästsport där hästens spänns framför en sulky och tävlar i en specifik gångart ? trav.

Målet med denna kandidatuppsats är att kritiskt granska medborgardeltagande inom svensk stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhällelig, ekonomisk och politisk kontext, med kritisk teori som utgångspunkt. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie. Syftet är att bredda författarens kunskap om och förståelse av medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lägga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgardeltagande. Den huvudsakliga frågeställningen behandlar villkor för medborgardeltagande, med fokus på förutsättningar och hinder för aktivt deltagande.

Det här examensarbetet syftar till att titta närmare på de bilder av förskollärare som framträder i nutida svensk barnlitteratur. Studien motiveras ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som innebär att förskolläraren påverkas i sin yrkesutövning av de bilder av förskolläraren som kommuniceras på olika arenor i samhället. Dessa bilder beror i sin tur av hur förskollärarens uppdrag förstås av politiker, föräldrar, allmänheten, barnen och yrkesutövarna själva. En diskursanalytisk syn på språket som den yttre ramen för våra tankar och våra handlingar utgör en grund i studien. Studiens empiri består av sju böcker riktade till barn i förskoleåldern och dessa böcker analyserades med hjälp av verktyg tillhandahållna av analysmetoden visuell textanalys.

Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare.

Bakgrund: En av de största och snabbast växande invandrargrupperna i Sverige är den somalis-ka. Vi har sett mönster i forskningen som antyder att det inom sjukvården uppstår transkulturella möten mellan somaliska patienter och vårdgivare som många gånger präglas av missförstånd och negativa vårderfarenheter relaterat till skilda referensramar. Dessa har dock ofta framträtt som bifynd vid studerandet av specifika somaliska patientgrupper i smala sjukvårdskontexter, varför erfarenheterna inte alltid är applicerbara på den genomsnittliga somaliska patienten. Syfte: Att beskriva somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården. Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ design.

Jag har med hjälp av Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys bearbetat 60 mediatexter som på något sätt berör fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic och två särskilda händelser under hösten 2003. Jag har redovisat teorier som diskuterar samband mellan nationalism, rasism, identitet, idrott och media, samt några klassiska sociologiska teorier om identitet och maktstrukturer. Syftet har varit att söka svar på hur den mediala bilden av Zlatan Ibrahimovic tecknas och vilka egenskaper han framställs som bärare av, på om det förekommer några nationalistiska och/eller rasistiska diskurser i materialet, samt på om Zlatan Ibrahimovic representeras som svensk eller som invandrare, en Annan, och vilka orsakerna skulle kunna vara till den representation materialet ger. Jag fann att texterna om Zlatan Ibrahimovic i stort konstruerar en medial bild av honom som en Annan, och att det sätt Zlatan Ibrahimovic omtalas kan jämföras med hur invandraren generellt omtalas i svenska medier. Jag har även funnit att det sportjournalistiska textmaterialet är starkt präglat av nationalistiska diskurser, och även av diskurser som flera av de refererade teoretikerna i detta arbete placerar under en övergripande rubrik av rasism.