Denna studie av den digitala marknaden för Svensk dagspress är ett examensarbete utfört åt kvällstidningen Expressen. Undersökningen syftar till att utreda den strukturella marknadssituationen för Svensk dagspress och dess förutsättningar rörande framtida närvaro i surfplattan. Via intervjuer med branschexperter söks tolkningar om läsartrender och behov i surfplattan, paketeringsstrategi och behovet av personifierade nyhetsflöden. Undersökningen och dess tolkningar understöds av en inledande litteraturstudie vilken behandlar den svenska dagstidningsmarknaden, dess digitala transformation och tekniska förutsättningar gällande surfplattan och rapporterade konsumenttrender.Studien visar bl.a. att den svenska dagstidningsmarknaden är utsatt för en hög intern konkurrens vilket ställer höga omställningskrav på bolagen i en digital era.

Uppsatsen undersöker hur representationen av Brasilien har förändrats i Svensk dagspress. Syftet är att granska vilken roll de olika sociopolitiska och geopolitiska förutsättningarna som rådde i Brasilien vid presidentvalen 1998 respektive 2010 spelade för representationen av landet. Huvudfrågan är hur representationen av landet och rapporteringens omfång påverkades under en period av stora förändringar. Uppsatsen försöker också svara på hur representationen av Brasilien och brasilianarna har förändrats i termer av huvudteman och ämnesområden, andrifiering och stereotyper samt vilka röster/aktörer som kommer till tals i artikelmaterialet.Studien använder ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt tillsammans med Galtung och Ruges nyhetsvärderingsteori, Stuart Halls teorier om representationen av de(n) Andra, andrifiering och stereotyper samt Faircloughs kritiska diskursanalys.Uppsatsen består av en kvantitativ del och en kvalitativ, diskursanalytisk del. Den kvantitativa undersökningen består av den årliga Brasilienrelaterade artikelfrekvensen mellan 1998 och 2010 och artikelfrekvensen under de brasilianska presidentvalsåren 1998, 2002, 2006 och 2010.

Den här uppsatsen handlar om hur rapporteringen om registrerat partnerskap och könsneutralt äktenskap i Svensk dagspress såg ut under perioden 1 januari till 31 mars 1995 respektive 1 maj till 31 juli 2009. Genom att jämföra hur samkönade relationer, äktenskap och familjebildning gestaltas i texterna under de båda tidsperioderna, har syftet varit att undersöka huruvida rapporteringen har förändrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. Studiens frågeställningar rör bland annat förekomsten av olika former av uttryck för diskursiv diskriminering i texterna samt andelen positiva/negativa uttalanden.Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, och betraktar de dagliga medierna som betydelsefulla agenter när det gäller att befästa eller utmana diskurser om vad som betraktas som normalt avseende olika sociala grupper.341 artiklar i Svensk dagspress har undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Tjugo artiklar har också valts ut för en kritisk diskursanalys baserad på Norman Faircloughs modell och Kristina Boréus typologi över diskursiv diskriminering.Resultatet visar att negativa uttalanden om samkönade relationer inte är lika vanliga 2009 som de var 1995, och att representationerna har förändrats i riktning mot en större mångfald när det gäller könsfördelning såväl som olika former av sexuell orientering. Samma mönster kan ses när det gäller negativ andrafiering och förslag som pekar mot negativ särbehandling av samkönade par, vilka inte är lika vanliga 2009 som de var 1995.

Uppsatsen 'Förtätning' inom stadsplanering bygger på en empirisk artikelstudie och behandlar hur begreppet 'förtätning' togs upp i dagstidningarna: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborg-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning, under perioden 1 januari 2007 till 20 april 2008. Fokus har legat på vad skribenterna kan ha menat när de använt begreppet inom stadsplanering, vilka argument som togs upp för respektive emot 'förtätning' samt vilken uppfattning tidningsläsarna kan ha fått om 'förtätning'. Stöd och inspiration hämtades från diskursanalys. När begreppet 'förtätning' användes inom stadsplaneringssammanhang gav studien att skribenterna generellt syftade på någon typ av nybyggnation inom befintlig bebyggelse. En mångfald av varianter av 'förtätning' förekom beroende på i vilket sammanhang, i vilken kontext, begreppet förekom. De argument som framfördes är exempel på kontext som kan ha påverkat betydelsen av begreppet 'förtätning'. Mängden argument varierade mycket mellan de fem tidningarna, också den relativa fördelningen mellan antal argument för respektive emot 'förtätning' var olika mellan tidningarna.

Syfte: Syftet med studien är att belysa hur 11 september-attackerna gestaltades i svensk och brittisk morgonpress en vecka efter händelserna. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på jämförelsen mellan tidningarnas gestaltningar av händelserna.Frågeställningar: Hur gestaltas nyheten veckan efter katastrofen? Vilka likheter och skillnader finns mellan tidningarnas gestaltningar? Hur ser förhållandet mellan text respektive bilder/nyhetsgrafik ut i de båda tidningarna?Teori: Studiens teoretiska ramverk är gestaltningsteorin och främst Robert Entmans modeller. Gestaltningsteorin handlar om mediernas inflytande över hur människor upplever och uppfattar den verklighet vi lever i. Då studien är en jämförelse mellan svensk och brittisk dagspress kontextualiseras studien genom en skildring av situationen för dagspressen i respektive land.Metod: Uppsatsen har undersökt gestaltningar i medieinnehåll genom att använda kvantitativ innehållsanalys som metod för insamling av empiriskt material.

Öresundsregionen är idag en region i förändring. De senaste åren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller på annat sätt vistas på andra sidan sundet i allt högre grad. Tillväxten är hög och Malmö och Köpenhamn integreras på ett sätt som är ovanligt för städer lokaliserade i olika länder. År 2004 bosatte sig fyra gånger så många danskar i Skåne som under 1998 vilket innebär en ökning från 800 till 3 200 personer per respektive år. Antalet pendlare som bor i Skåne och var dag åker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste året och enligt samma tidning förväntas den totala pendlingen över bron om 10 år vara dubbelt så stor om som idag.

Sättet man skriver recensioner på är väldigt fritt, det finns egentligen inga regler. Syftet med den här uppsatsen är att studera hur olika teaterrecensioner är uppbyggda ? vad som står, på vilket sätt man skrivit och i vilken utsträckning man diskuterar olika element. Tidigare studier som granskat recensioner i Stockholms dagspress mellan 1890 och 1941 har påvisat att det är skådespelarna och handlingsreferaten som får den största platsen i recensionstexterna, och det finns indicier som tyder på att recensionerna som skrivs och publiceras idag inte ändrats särskilt mycket jämfört med dem som skrevs för hundra år sedan. Det är vad som ska undersökas och benas ut i den här studien.

The aim of this Master?s thesis is to examine values expressed towards the Swedish literary award Augustpriset in a selection of articles from Swedish newspapers published between the years 2000-2007. The questions posed in the study are: What types of values concerning Augustpriset are expressed in a selection of cultural journalistic articles? How is the relationship between intellectual culture and commercial culture reflected in the articles? How are positive and negative standpoints justified? How can Augustpriset and the journalists be understood as parts of intraconversion on the literary field? The study?s qualitative textual analysis is theoretically based on Pierre Bourdieu?s theory of the literary field. The method used for analysing the articles is idea analysis using dimensions constructed from Bourdieu?s description of two polarities, the intellectual and the commercial, of the literary field.

Aldrig tidigare har Moderaterna gått in i ett riksdagsval med regeringsmakten i sina händer och sedan kommit ur den med makten kvar i nävarna, dock som en minoritetsregering. Moderaternas historiska seger blev en tankeställare för mig. Varför nu? Och inte förr? Sverige har trots allt haft riksdagsval på löpande band sedan år 1911. Tanken om att medierna starkt påverkar oss medborgare till att tycka och tänka på ett särskilt sätt ruckade genast igång planer på att undersöka hur riksdagspolitiker och svensk politik porträtteras i Svensk dagspress.

Öresundsregionen är idag en region i förändring. De senaste åren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller på annat sätt vistas på andra sidan sundet i allt högre grad. Tillväxten är hög och Malmö och Köpenhamn integreras på ett sätt som är ovanligt för städer lokaliserade i olika länder. År 2004 bosatte sig fyra gånger så många danskar i Skåne som under 1998 vilket innebär en ökning från 800 till 3 200 personer per respektive år. Antalet pendlare som bor i Skåne och var dag åker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste året och enligt samma tidning förväntas den totala pendlingen över bron om 10 år vara dubbelt så stor om som idag.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur damhockey framställs i utvald Svensk dagspress mellan åren 1992 och 2014.Hur mycket skrivs om damhockey? Har det skett en kvantitativ förändring och hur skulle den i så fall kunna förklaras?Vad är det som skrivs i de publicerade texterna? Vilken kontinuitet respektive förändring finns i innehållet?MetodMetoden är en kombination av en kvantitativ och kvalitativ textanalys av tidningsartiklar. Datamaterialet har samlats in genom sökningar av artiklar i Mediaarkivet. Sökord som har använts är "riksserien", "damkronorna" och "damhockey", och sökningar har begränsats till storstadspress. 757 artiklar har slutligen analyserats.

TitelDagstidningen på 3,5 tum? - en nutids- och framtidsstudie av Svensk dagspress förhållande till mobila tjänsterFörfattareMagnus Ekström & Björn GranstrandKurs LME310/MK1500 - Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin HT-08Syfte Att undersöka de svenska dagstidningarnas satsning på mobila tjänster i nutid och framtid.Metod och materialEn kvantitativ enkätundersökning till ansvariga utgivare på samtliga svenska dagstidningar medutgivning minst 3 dagar/veckaHuvudresultatDrygt 40 procent av ansvariga utgivare anser sig ha mobila tjänster och 69 procent totalt anser sig ha det inom 2 år. De vanligaste tjänsterna är tjänster som baseras på mobiltelefonens SMS-funktion.Tjänsten att publiken kan skicka in nyhetstips och nyhetsbilder via SMS/MMS erbjuds av drygt 80 procent av dagstidningarna vilket är betydligt mer än de 40procent som från början ansåg sig ha någon mobil tjänst. Övriga vanliga tjänser är nyhetsprenumeration där dagstidningen skickar ut nyheter till läsaren via SMS. Resultatet visar också att relativt nya tjänster som taggtjänster och lokationsbaserade tjänster inte har någon spridning idag.

Titel: Press på kulturen eller kultur i pressen? ? En kartläggning av kulturen och kulturpolitiken i artiklar berörande Västra Götalandsregionen i regionens dagspress.Författare: Erik Karlsson, Jenny Svensson & Malin SvenssonUppdragsgivare: Kultursekretariatet i Västra GötalandsregionenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Sidantal: 41 inklusive bilagorHandledare: Britt BörjessonSyfte: Studiens syfte är att kartlägga dagspressbilden av kultur och kulturpolitik i artiklar berörande Västra Götalandsregionen.Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys.Material: Artiklar om kultur och kulturpolitik från tio regionala/lokala dagstidningar.Huvudresultat: Resultatet av denna undersökning visar att rapporteringen av kultur och kulturpolitik i regionens dagspress är relativt stort, hela 10 % av all rapportering om Västra Götalandsregionen berör ämnet kultur. Innehållet i de artiklar som fokuserar på kulturpolitik utgörs till största del av negativt skrivna händelser. Det går att utläsa att de artiklar som är insändare samt debattartiklar är skrivna av politiker eller andra högt uppsatta personer. Genom att fastställa 3 stereotyper har man kunnat slå fast vilka olika typer av kulturpolitiska artiklar det finns..

Denna uppsats undersöker jämställdheten inom musikkritiken, i Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. I en kvantitativ undersökning har vi räknat hur många musikrecensioner i dessa tidningar som är skrivna av kvinnor respektive män under 2010, genom att studera innehållet i alla tidningar under en vecka per månad. Vi har även undersökt huruvida recensentens kön påverkar om denne skriver om manliga eller kvinnliga artister. Undersökningen består totalt av 626 recensioner.Skillnaden mellan antalet recensioner skrivna av män och kvinnor är stor. På varje recension skriven av en kvinna går det fyra skrivna av män.

Det här är en studie som angriper den svenska nekrologen från två olika håll. Dels gör vi kvalitativa analyser av totalt 42 olika nekrologer som publicerats i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i februari 2011; dels gör vi djupgående samtalsintervjuer med sex noggrant utvalda personer, däribland världens kanske främste nekrologexpert ? australiske professorn Nigel Starck. Uppsatsidén uppstod ur en ömsesidig känsla av att nekrologgenren ofta är bedräglig. Vi ansåg att skribenterna, som i Sverige ofta är anhöriga till den avlidne, tassade fram med silkesvantar, mer angelägna att teckna vördnadsfulla och retuscherade porträtt än att säga sanningen.