Denna uppsats Àr skriven inom ramen för den tekniska specialiseringen vid Försvarshögskolan och Àr en deskriptiv och komparativ studie av möjligheterna för Marinen att skaffa satellitkommunikationssystem.Marinen har i takt med nya uppgifter fÄtt behov av ett autonomt sambandssystem som kan anvÀndas som komplement vid internationella operationer. För att kunna deltaga inom ramen för NATO-ledda fredsbevarande operationer Àr satellitkommunikationssystem  t.o.m. ett krav som Marinen i dagslÀget inte klarar av att fylla.Den sÀkerhetspolitiska utvecklingen och en förÀndrad hotbild gör att utnyttjande av ett helt civilt system Àr ett kostnadseffektivt och realistiskt alternativ. GeostationÀra satelliter utgör dÄ fortfarande det bÀsta valet med hÀnsyn till tÀckningsomrÄde och driftsÀkerhet. OperationsomrÄdet styr vilken operatör man vÀljer, men inriktningen bör vara en svensk satellit eller en satellit med svensk delÀgande.Tekniskt sett skall systemet vara uppbyggt kring hyllvara (COTS).

Integration av hÄllbar utveckling i företags strategier har lett till att bolagens styrning idag stÀlls inför nya typer av problem och möjligheter. Den ökade miljömedvetenheten bland kund och konsument skapar nya möjligheter för företag att omprofilera sig eller att förstÀrka ett redan existerande hÄllbara arbetssÀtt. Viktiga begrepp inom ett företags hÄllbara utveckling Àr Corporate Social Responsibility (CSR), uppförandekoder och grön marknadsföring.Studien behandlar hur ett marknadsledande företag, inom sitt segment, agerar i den hÄllbara utvecklingen mot sina huvudintressenter. I kartlÀggningen av hur ett marknadsledande företag miljöprofilerar sig har en analysmodell tagits fram med hjÀlp av befintlig accepterad teori. Modellens syfte Àr att skapa konsekvens och struktur dÄ ett det marknadsledande företaget huvudsakliga miljöprojekt undersöks.För att lösa det givna problemet har en kvalitativ forskningsmetod anvÀnds.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andrasprÄksundervisningen av nyanlÀnda elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsÀttningar fÄr eleverna att anvÀnda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det sprÄkutvecklande arbetet?Hur förhÄller sig lÀraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas sprÄkutveckling tillskrivs dessa av lÀrarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lÀrare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade sprÄkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och dÄ frÀmst till tidigare lektionsmoment med undervisande lÀrare, men Àven till erfarenheter frÄn elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och sprÄkliga bakgrund.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

Syftet med studien Àr att redogöra för hur nÄgra förskollÀrare arbetar med och resonerar kring den mÄngkulturella förskolan samt hur de tar tillvara pÄ mÄngfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer pÄ fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollÀrare, har förstÄelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kÀnnetecknar en mÄngkulturell förskola har ocksÄ bidraget till en ökad förstÄelse.Resultatet av studien visar pÄ att majoriteten av vÄra respondenter inte upplever sigarbeta pÄ en mÄngkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet Ànsvensk. MÄngfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan Àven omfattas av kulturella, religiösa och sprÄkliga perspektiv. En tolkning kan dÄ vara att alla förskolor Àr mÄngkulturella.

Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkÀnna anvÀndandet av det tillvÀxtreglerande preparatet Moddus 250 EC frÄn Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga strÄsÀdesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrÀtten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt Àr inte den svenska kvarnarindustrin beredd pÄ att ta emot spannmÄl som Àr tillvÀxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle pÄverka svenska lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagÀndring som inte gÄr att utnyttja vid odling av spannmÄl till humankonsumtion dÄ svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmÄlen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i Àmnet samt kompletterande intervjuer med öppna frÄgor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade pÄ att frÄgan lÀnge varit aktuell och debatterats sedan 1987 dÄ den första restriktionen om strÄförkortning kom. Denna gÀllde alla sÀdesslag utom rÄg som var undantaget p.g.a.

Skiftingehus grundskola satsar pÄ modersmÄlsbaserad undervisning och elevansvar. Iraniern Ali Afrouz kom till Sverige pÄ 60-talet och ser sig i dag som svensk. Marockanska Nejma och svenska Anne-Li trÀffades genom ett kommunalt projekt och blev vÀnner.VÀlkommen till mÄngkulturens Eskilstuna..

Syfte: Att kartlÀgga samt analysera förÀndringar inom ekonomistyrningsomrÄdet avseende controllerns roll, arbetsomrÄde och styrmedel i svensk praktik Metod: En webb-baserad enkÀt skickades ut till 1000 controller i Sverige. EnkÀten var utformad som en replikat frÄn studien av Scapens et al (2002). Kvantitativa och statistiska metoder anvÀndes vid bearbetning av materialet Teoretiska perspektiv: Vi utgÄr ifrÄn att externa strukturella processer, s.k. förÀndringsdrivare, utvecklade av Lukka och Granlund (1998), som genom ekonomiska, normativa och tvingande tryck, samt efterliknelseprocesser, skapar homogeniserande praktiker i controllerns arbete. Slutsats:NÄgra signifikanta skillnader mellan service- och industrisektorn i Sverige avseende controllerrollen, arbetsomrÄdet och styrmedel kunde inte verifieras.

NÀmndemannainstitutet har i Sverige urÄldriga anor vilka strÀcker sig lÄngt bak till 1200-talet. De stÄndpunkter som i dag allt som oftast anförs gÀllande nÀmndemÀnnens förevarande Àr dels det faktum att nÀmndemÀnnen över lag utses av kommunpolitiska partier samt dels att nÀmndemannakÄrens representativa sammansÀttning betrÀffande Älder, kön och etnicitet, har ifrÄgasatts.Med nÀmndemannens partipolitiska bakgrund följer som regel en politisk ÄskÄdning, vilket av förklarliga skÀl kan utgöra underlag för diskussion och samhÀllsdebatt.Vad betrÀffar nÀmndemannakÄrens sammansÀttning Àr Äldersperspektivet det av ovanstÄende nÀmnda företeelser det som vÄllat de svenska beslutsfattarna mest huvudbry de senaste decennierna. Den svenska nÀmndemannakÄren Àr sedan lÄng tid tillbaka tÀmligen Älderstigen, ett faktum som i decennier varit föremÄl statliga offentliga utredningar och propositioner.Arbetets fokus ligger dock pÄ nÀmndemannens/mÀnnens restriktiva inslag av dissens (skiljaktig mening) vid svensk tingsrÀtt, vilket i och för sig inte helt utelÀmnar det ovan nÀmnda. Det Àr idag enligt min mening ett pÄtagligt faktum att dissens mellan nÀmndeman och lagfaren domaren vid svensk tingsrÀtt Àr mycket ovanlig. Det gjordes Är 1992 nÄgra av varandra oberoende studier vid Göteborgs samt Stockholms tingsrÀtt, vars syften var att pÄvisa med vilken frekvens det förekom dissens frÄn nÀmndemÀnnens sida vid domslut.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera tre svenska imamers syn pÄ hur sharia ska förstÄs, tolkas och tillÀmpas i Sverige. Vi utgÄr frÄn aktuell forskning och litteratur i Àmnet. I uppsatsens teoretiska bakgrund presenteras begreppet sharia som muslimsk lag, levnadsregler och personlig moral. FörhÄllandet mellan sharia och nationell lagstiftning diskuteras med hjÀlp av exempel frÄn olika lÀnder. Dessutom beskrivs förhÄllandet mellan sharia och den svenska lagstiftningen.

AbstractSweden has over the past years grown into a multicultural society which has caused that people with numerous variances of religion and cultures have to interact. This essay will be based on several primary school teacher?s experiences with immigrant families. The purpose of this essay is finding out how they are introduced and integrated in Swedish primary schools by the teachers.I?ve interviewed six primary teachers that shared what they?ve experienced with immigrant families.

Under de senaste tio Ären har antalet hÀstsportsevenemang ökat drastiskt, bÄde internationellt och i Sverige. Det ökade antalet hÀstsportsevenemang visar pÄ ett ökat intresse för hÀstsport och hÀstar vilket i sin tur föranlett en ökning i transport av hÀst. Vetenskaplig litteratur inom Àmnet Àr knapp och det som finns berör vanligen fysiologiska mÀtningar för att uppmÀta stress under transport. För att fÄ en uppfattning om hur marktransporter av hÀst gÄr till i Sverige och skapa en kunskapsbas för framtida studier utfördes en webbaserad enkÀtstudie. EnkÀten lÄg ute i 6 dagar och 1013 personer svarade varav 906 stycken kunde analyseras.

Enligt svensk rÀtt Àr en förutsÀttning för att ansökan om kvarstad pÄ ett utlÀndskt fartyg skall beviljas, att det skÀligen kan befaras att motparten genom att avvika, skaffa undan egendom eller förfara pÄ annat sÀtt undandrar sig att betala skulden. Denna sÄ kallade sabotagerisk Àr ett villkor för att kvarstad pÄ fartyg i internationella rÀttsförhÄllanden skall beviljas, vilket framgÄr av att 4 kap SjöL hÀnvisar till de allmÀnna reglerna om kvarstad i 15 kap RB, dÀr sabotagerisken uppstÀlls som villkor.Det har inom den sjörÀttsliga doktrinen varit en allmÀn uppfattning att det inte skall krÀvas nÄgon utförligare utredning om sabotagerisk i det enskilda fallet för att utverka kvarstad pÄ fartyg i internationell trafik. Det förhÄllandet att kvarstaden avser ett utlÀndskt fartyg som förvÀntas lÀmna landet har ansetts tillrÀckligt, i vart fall om svaranden inte har andra tillgÄngar i Sverige. Trots att det kan anses vara en etablerad uppfattning har underrÀtterna i flera avgöranden beslutat i strid mot den. Ett flertal underrÀttsdomar har inneburit att kvarstad inte beviljats trots att de omstÀndigheter förelegat som tidigare varit tillrÀckligt för kvarstad.Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rÀttslÀget rörande sabotagerisken vid kvarstad pÄ fartyg i internationella förhÄllanden.

Ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv Àr det av stor relevans att varje ingripande av polisen sker med största möjliga omsorg och respekt för den enskilde individen i den mÄn det Àr möjligt. Svensk polis ges idag inte möjlighet att efterleva denna princip pÄ grund av invecklad och krÄnglig lagstiftning som stÄr i dess vÀg. Denna rapport visar att det idag skadas och dödas personer i onödan pÄ grund av otillrÀcklig lagstiftning. De finlÀndska lagstiftarna har löst mycket av problematiken genom att tillÄta en öppen och ej fallbunden tolkning av lagen. Statistik visar pÄ en markant skillnad i skadebilden lÀnderna emellan.

Med anledning av att Sida, och sÄlunda Sverige, utformat en ny bistÄndsstrategi i Sri Lanka, vilken i mÄnga avseende strider mot dess föregÄngare, syftar denna uppsats till att undersöka dess inverkan. Den nya strategin prÀglas av en ÄtergÄng till ett kapitalfundamentalistiskt synsÀtt dÀr den ekonomiska sektorn sÀtts i fokus, vilket markant frÄnskiljer sig sin föregÄngare som snarare sÄg till utbildningsomrÄdet och missgynnade grupper pÄ landsbygden. Strategins inverkan analyseras i tre separata avsnitt, först utifrÄn ett teoretiskt perspektiv med the Human Capital Approach och strukturstabilitetsteorin som referensramar. DÀrefter analyseras strategin med utgÄngspunkt i den svenska bistÄndspolitiken som genom bistÄndspropositionen 2003 grundligt omdefinierats, och dÀr svenskt bistÄnd idag agerar utifrÄn en global kontext. Slutligen ses strategin i den internationella bistÄndskontexten gentemot Sri Lanka, dÀr en diskussion förs huruvida arbetsfördelning föreligger mellan de stora bistÄndsgivarna eller snarare likformade strategier.