Olivia Simson, KGGC01, Karlstads universitet, Institutionen för SamhÀlls- och livsvetenskaper avd. för Geografi och Turism. Att sÀtta Sverige pÄ kartan - En jÀmförelse av tvÄ Sverigerepresenterande hemsidor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hemsidorna för Svenska Institutet och Svensk Turism AB för att se vilka gemensamma nÀmnare dessa har och om nÄgon av dem redogör för geografiska regioner och pÄ vilket sÀtt om sÄ Àr fallet. Tonvikt har i litteraturstudierna lagts pÄ hur Sverige och svenskar beskrivs, vilken bild man försöker ge omvÀrlden av sig sjÀlva samt hur de geografiska regioner som finns i Sverige skiljer sig frÄn varandra. Skillnaderna mellan dessa regioner och orsaken till detta berörs ocksÄ. Empirin bestÄr av den information som ges pÄ nÀmnda hemsidor och hur dessa beskriver Sverige geografiskt. Svenska Institutet skildrar Sverige pÄ ett ÄterhÄllsamt sÀtt geografiskt.

I den hÀr uppsatsen bedrivs en narrativ medieanalys av hur den svenska rapporteringen om Ukraina sett ut mellan januari 2004 och mars 2006 utifrÄn sex rikstÀckande tidningar. Genom kvantitativa och kvalitativa metoder och med hjÀlp av ett ramverk av de teoretiska begreppen stereotyper, berÀttelser och diskussionen om "den Andre" i Europa, urskiljer och diskuterar jag ett antal huvudteman i bilden av Ukraina. De dominerande huvudteman i rapporteringen Àr den orange revolutionen, diskussionen om Ukraina i relation till öst och vÀst i Europa, historiska referenser och ekonomiska möjligheter.Bilden av Ukraina Àr förvÄnansvÀrt homogen i de olika tidningarna. Jag urskiljer en lÄngsamt förÀndrad bild av Ukraina ? med den orange revolutionen som vÀndpunkt ? dÀr landet gÄr frÄn att betraktas som ett GrÀnsland till ett Europaland.

Öresundsregionen Ă€r idag en region i förĂ€ndring. De senaste Ă„ren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller pĂ„ annat sĂ€tt vistas pĂ„ andra sidan sundet i allt högre grad. TillvĂ€xten Ă€r hög och Malmö och Köpenhamn integreras pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r ovanligt för stĂ€der lokaliserade i olika lĂ€nder. År 2004 bosatte sig fyra gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga danskar i SkĂ„ne som under 1998 vilket innebĂ€r en ökning frĂ„n 800 till 3 200 personer per respektive Ă„r. Antalet pendlare som bor i SkĂ„ne och var dag Ă„ker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste Ă„ret och enligt samma tidning förvĂ€ntas den totala pendlingen över bron om 10 Ă„r vara dubbelt sĂ„ stor om som idag.

Med vÀxande miljöproblem och ökande vÀxthusgasutslÀpp hörs röster frÄn miljörörelsen som pekar pÄ att arbetstidsförkortning kan vara ett sÀtt att minska miljöbelastningen. I riksdagen finns ocksÄ partier som vill minska arbetstiden. Denna uppsats studerar denna aktuella frÄga, genom att studera hur en sÀnkning av normalarbetstiden i Sverige skulle kunna pÄverka de vÀxthusgasutslÀpp som Àr orsakad av svensk konsumtion. Vi utgÄr ifrÄn en sÀnkning av normalarbetstiden och berÀknar hur den pÄverkar den procentuella förÀndringen av antalet arbetade timmar i Sverige. Detta görs genom att titta nÀrmare pÄ vilken överenskommen arbetstid som arbetskraften faktiskt har.

Erik Andersson: RAK HÅRD POP: Mottagandet i svensk press av The Jimi Hendrix Experiences konserter 1967. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap uppsats för 60 p., 2005Jimi Hendrix var en komplex artist med en karismatisk personlighet. Han var Ă€ven en skicklig musiker och kompositör. Dessutom var han en fĂ€rgad rockartist som frĂ€mst lockade till sig en vit publik. Det fanns med andra ord mycket för en svensk journalist att lĂ€gga vikt vid.

VÄrt syfte med uppsatsen var att göra en komparativ utredning av ögruppen Balearernas utveckling som destinationer. Balearerna bestÄr av öarna Mallorca, Menorca och Ibiza. Vi har studerat tre olika huvudbegrepp; destinationsutveckling, destinationsmarknadsföring samt destinationsimage och applicerat begreppen pÄ ögruppen Balearerna..

Syftet med vÄr undersökning var att studera barns lÀsvanor, göra ett försök till att stimulera elevers lÀsning, samt se om det finns skillnader och likheter vad gÀller lÀsvana mellan den svenska och den amerikanska skolklassen och i sÄ fall vilka. Vi har arbetat med att lÀsa en skönlitterÀr bok med titeln Matilda som Àr skriven av Roald Dahl. Eleverna har fÄtt lÀsa hela boken pÄ flera olika sÀtt, höglÀsning i lÀsgrupper, enskild tyst lÀsning och höglÀsning av lÀrare i klassrummet. UtifrÄn boken har vi arbetat med olika uppgifter sÄsom skrivövningar, uppgifter av friare art samt en uppgift relaterad till bildÀmnet. Undersökningen genomfördes i tvÄ femteklasser varav en svensk klass i PiteÄ kommun och en amerikansk klass i Thousand Oaks, Los Angeles.

Det ingÄr ett flertal projekt som ligger under arbetet med ?En Nationell Polis?, och vi har för avsikt att redogöra för tvÄ av dem. Det ena Àr framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet ? farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Vi har för avsikt att redogöra för vad tanken bakom ?En Nationell Polis? Àr och vad dessa tvÄ ovan nÀmnda projekt innebÀr.

SammanfattningStudiens syfte Àr att förstÄ och förklara hur 11§ MBL, dvs. hur den primÀra förhandlingsskyldigheten fungerar pÄ en svensk högskola.Studiens teori bygger pÄ fem element som Àr grundlÀgganda byggstenar för att betraktas som en formell organisation, vilka Àr; regler, medlemmar, övervakning, sanktioner och hierarki. Följande element har applicerats pÄ en organisations medbestÀmmandeförhandlingar, i syfte att skapar en fördjupad förstÄelse av fenomenet medbestÀmmande -förhandlingens tillÀmningsomrÄde.Den metod som jag anvÀnt mig av Àr den fenomenologiska ansatsen, för att skapa en vardagsförstÄelse av de handlingar och sociala processer som informanterna prÀglas av. Detta görs genom att försöka förstÄ och beskriva informanternas upplevelse av medbestÀmmandeförhandlingar i den aktuella organisationen.Det insamlade empiriska materialet baseras pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med personalchef och bitrÀdande personalchef pÄ den undersökta organisationen, för att fÄ deras syn pÄ lagrummets tillÀmpning. Jag har Àven genomfört tvÄ deltagande observationer, dÄ jag deltagit under organisationens medbestÀmmandeförhandlingar.

Denna uppsats undersöker de rums- och identitets(re)konstruktioner som sker i mötet med De Andra. Semistrukturerade djupintervjuer med elva personer som har erfarenhet av arbete i postkolonial miljö ? i detta fall Tanzania - samt platsobservation av ett sÄ kallat ?expatriate community? ger empiri som analyseras med en dekonstruktiv intersektionell ansats. Studien visar att identitetsmarkörer korsas och skapar identitets(re)konstruktioner. Processen framkallar det objekt som inte tillhör det egna Jaget och skapar ett Dem ? samtidigt som det sker omförhandlingar betrÀffande hemlandet och dess invÄnare.

Denna uppsats visar hur representationen av dekadent maskulinitet i svensk dekadenslitteratur frÄn tiden strax innan sekelskiftet 1900 konstruerades. Genom att se till de tre författarna Ola Hansson (1860-1925), Emil Kléen (1868-1898) och Axel Wallengren (1865-1896) visas hur den dekadente mannen ? dekadenten ? skapas som karaktÀr och litterÀr figur. Dekadenten var, menar denna undersökning, extremt bunden av rum, socialitet och kropp, och kunde endast agera inom mycket snÀva ramar skapade av dessa kulturella kategorier. Vad som framtrÀder Àr nÀrmast en schablon enligt vilken dekadensförfattarna arbetade, och rum, umgÀngesformer och kroppsligheter Àr sÄ gott som utbytbara frÄn verk till verk och författarskap till författarskap.

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

Denna rapport presenterar arbetet med att definiera och identifiera parametrar i form av kundvÀrden pÄ svensk industri som Àr av vikt vid funktionsförsÀljning av produktion. Arbetet Àr utfört i forskningsprojektet Factory-in-a-Box #4 som inriktar sig pÄ att pÄvisa lönsamhetsmöjligheterna med funktionsförsÀljning av tjÀnsten ?producera?. Industriell samarbetspartner för Factory-in-a-Box #4 Àr FlexLink Systems AB. En Factory- in-a-Box #4 Àr en mobil och flexibel produktionsenhet som snabbt ska kunna stÀllas om genom olika faser i sin livscykel.

Att utforma gra?nssnitt och system da?r variationen mellan anva?ndares respektive anva?ndningsma?l, a?lder eller andra fo?rutsa?ttningar varierar, kan vara en sva?r uppgift och kra?va fo?rsta?else fo?r de ma?nga olika anva?ndarna. Fo?rbundet Svensk Bridge a?r en organisation med o?ver 26.000 medlemmar i a?ldrarna 10 till 90plus, och har sa?ledes ma?nga olika typer av anva?ndare, med olika fo?rutsa?ttningar och kunskap, fo?r att kunna ta till sig den information som finns pa? Fo?rbundets hemsida.I den ha?r fallstudien har det tillva?gaga?ngssa?tt av den designprocedur fo?r framtagandet av en prototyp pa? en ny hemsida a?t Fo?rbundet Svensk Bridge utva?rderats. Detta har genomfo?rts genom dokumentation av designproceduren under alla dess olika moment, och sedan genom en utva?rdering och ja?mfo?relse av designprototypen gentemot dagens befintliga hemsida.

Bakgrund: PÄ senare tid har det blivit allt vanligare att svenska företag söker notering pÄ utlÀndska lÀnders börser. En börsnotering i USA innebÀr nya redovisningskrav för de svenska företagen. Detta följerav att svenska och amerikanska redovisningsprinciper skiljer sig Ät. För att sÀkerstÀlla att utlÀndska företags finansiella redovisning kan förstÄs av amerikanska investerare samt jÀmföras med inhemska företags rÀkenskaper stÀller Securities and Exchange Commission (SEC) krav pÄ att de utlÀndska företagen omrÀknar sin ordinarie finansiella information till amerikanska redovisningsprinciper. DÄ kunskap om US GAAP Àr ovanlig bland svenska redovisare kan denna omrÀkning innebÀra problem.