Diskursanalys hjÀlper oss att reflektera över verkligheten och det som ses som sjÀlvklart och logiskt i den, mÀnniskor bÄde pÄverkar och pÄverkas av diskursen eftersom ingen helt kan stÀlla sig utanför den. Media Àr en av de instanser som pÄverkar mÀnniskors tankar och förestÀllningar om verkligheten i samhÀllet. Syftet med denna artikel Àr att utifrÄn ett diskursanalytiskt sÀtt granska vad svensk dagspress skriver om metadonbehandling, hur socialkategorisering och avvikelse skapas i dagspress samt vilka som ges utrymme att uttrycka sig. Studiens resultat visar att diskursen om metadonbehandling frÀmst utgörs av en vetenskaplignivÄ dÀr behandlingen anses kunna rÀdda mÀnniskors liv och hjÀlpa dem till en tillvaro dÀr heroinanvÀndning inte ingÄr. Olika synsÀtt pÄverkar uppfattningen om i vilken form och i hur stor utstrÀckning metadonbehandling skall fÄ förekomma.

Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhĂ€llet mer mĂ„ngkulturellt vĂ€ckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrĂ€tt ur ett sĂ„vĂ€l nationellt som internationellt perspektiv, dĂ€r resultatet avsĂ„gs stĂ€llas i relation till svensk IP-rĂ€tt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Principen om istadarĂ€tt intrĂ€der om arvlĂ„tarens barn avlider innan honom eller henne, dĂ„ arvlĂ„tarens barnbarn Ă€rver istĂ€llet. Bröstarvingar har alltid en rĂ€tt till hĂ€lften av sin arvslott enligt laglottsskyddet i 7 kap.

Bakgrund: MĂ„lstyrning Ă€r ett styrsĂ€tt som anvĂ€nds i nittio procent av Sveriges kommuner. Enligt forskare i Ă€mnet mĂ„lstyrning inom offentliga verksamheter har det emellertid ofta pĂ„pekats en rad problem som att mĂ„l ofta Ă€r vaga och att det rĂ„der brist pĂ„ dialog mellan politiker och tjĂ€nstemĂ€n. Tidigare undersökningar har frĂ€mst fokuserat pĂ„ mĂ„lformulering och befunnit sig pĂ„ en övergripande nivĂ„. Detta arbete studerar hur chefer inom bildnings- och socialförvaltning upplever mĂ„lstyrning inom en svensk kommun. Detta pĂ„ grund av att det inte har gjorts i samma utstrĂ€ckning samt för att se hur styrsĂ€ttet fungerar för de som anvĂ€nder mĂ„lstyrning i verkligheten.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur mĂ„lstyrning upplevs som styrmetod av förvaltningschefer och verksamhetschefer inom en svensk kommun.Metod: För att kunna besvara syftet har en deduktiv fallstudie gjorts pĂ„ tvĂ„ förvaltningar, bildnings- och socialförvaltningen, inom en kommun i Östergötland.

I nationens intresse: (En beskrivning och analys av texter frÄn regeringen ochFörsvarsberedningen 2008 vad avser ?nationella intressen? i svensk sÀkerhetspolitik.)Att försvara svenska vÀrden och intressen Àr nu jÀmte försvaret av Sverige FörsvarsmaktensfrÀmsta uppgift. Nu nÀr begreppet ?nationellt intresse? verkar ha fÄtt en ny och viktig roll i svensksÀkerhetspolitik sÄ Àr det angelÀget att undersöka mer systematiskt pÄ vilket sÀtt det förhÄller sig.Det Àr med denna bakomliggande tanke som Àmnet för uppsatsen Àr valt, dvs. att undersöka vilkenroll den klassiska termen ?nationella intressen? spelar i nutida svensk försvars ochsÀkerhetspolitik.Som grund för undersökningen har jag har analyserat officiella tal, artiklar och uttalanden utlagdapÄ regeringens hemsida frÄn januari 2008 till november 2008 av Sveriges statsminister,utrikesminister och försvarsminister.

Titel: Klass och hÀlsa ? en studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007Författare: Maria-Helena Mudric och Emmeli NilssonHandledare: Freddy Winston CastroTyp av arbete: Examensarbete i sociologi 15 p Tidpunkt: november 2007 ? mars 2008Syfte och frÄgestÀllning:Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur klassbegreppet anvÀnds för att förklara hÀlsa och ohÀlsa i svenska dagstidningar samt göra en anknytning till större sociologiska klassteorier. Att det finns ett samband mellan klass och hÀlsa Àr kÀnt men hur sambandet framstÀlls i dagstidningar har inte tidigare undersökts, dÀrför vill vi explorera omrÄdet och bana vÀg för vidare forskning. VÄr frÄgestÀllning Àr: Hur anvÀnds och definieras klassbegreppet i svensk dagspress som förklaringsfaktor till hÀlsa och ohÀlsa under perioden 1997 ? 2007?Metod och material:Vi utgick utifrÄn en kvalitativ textanalytisk metod och vÄr ansats var av explorerande art.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

I uppsatsen behandlas styrelsejÀv i aktiebolag, som regleras i 8 kap. 20 § ABL. Syftet med uppsatsen Àr att se vad 8 kap. 20 § ABL omfattar samt hur paragrafen tillÀmpas och tolkas. Vi arbetar enligt den rÀttsdogmatiska arbetsmetoden.

Examensarbetet visar en selektivbedömning för lÄgspÀnningstÀllverk T15 pÄ SCA Edet bruk. StÀllverket har ett 40 tal motordrifter och matas av en 690V transformator pÄ 3,5MVA. Grundprinciper för de vanligaste lÄgspÀnningsskydden presenteras samt mer specifika detaljer om installerade skydd i aktuellt stÀllverk. Olika typer av selektivitet Àr kortfattat presenterat i rapporten. Vid berÀkning och dokumentering med hjÀlp av datorprogrammet Febdok visade det sig att installerade skydd inte fanns med i programmets skyddsregister.

I den hÀr uppsatsen görs en jÀmförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt NÀringsliv (SN). Syftet med jÀmförelsen Àr att undersöka hur de skiljer sig Ät eller om de i huvudsak har samma syn pÄ hanteringen av miljöfrÄgan och speciellt i synen pÄ om det finns en konflikt mellan tillvÀxt och miljö. Som teoretisk ram anvÀnds ekologisk modernisering, en teori som karaktÀriseras av att konflikten mellan tillvÀxt och miljö ses som upphÀvd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har anvÀnts i uppsatsen Àr diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har bÄde dokument rörande klimatfrÄgan som representerar globala hÄllbarhetsfrÄgor och dokument rörande allmÀn, nationell miljövÄrd valts ut, för att Àven skillnaden mellan olika frÄgor ska kunna studeras.

Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur kemikalier hanteras ombord pÄ en svensk passagerarfÀrja. FrÄgestÀllningarna koncentrerades pÄ produkt- och metodval, kommunikation och tillÀmpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besÀttningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besÀttningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna pÄ dÀcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att pÄverka arbetssituationen vad gÀller hantering av kemikalier till skillnad frÄn informanten pÄ intendenturavdelningen som enbart hade begrÀnsad möjlighet att pÄverka.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-2 har för uppfattning och arbetssÀtt kring barns flersprÄkighet. Undersökningen Àger rum pÄ en svensk skola i Spanien. FrÄgestÀllningarna Àr följande;-       Vad har lÀrarna för uppfattning om flersprÄkighet?-       Vilka arbetssÀtt anvÀnder lÀrarna för att ta tillvara pÄ barnens sprÄk?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀnds kvalitativa intervjuer och observationer. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

I uppsatsen undersöktes hur elefterfrÄgan i svensk cellulosaindustri, med en given uppsÀttning produktionsfaktorer, pÄverkades av förÀndrade totalpriser pÄ tyngre eldningsoljor. Partiella kortsiktiga och lÄngsiktiga egenpris- och korspriselasticiteter skattades utifrÄn Ärliga tidseriedata mellan 1970 och 1998 frÄn SCB och Energimyndigheten över elförbrukning och totala el- och oljepriser. Skattningen utfördes med hjÀlp av OLS och en dynamisk loglinjÀr efterfrÄgemodell för dels total elefterfrÄgan, dels efterfrÄgan pÄ externproducerad el för given total elefterfrÄgan. Ekonomiska motiv kan förklara de flesta signifikanta skattningarnas tecknen och vÀrden samt vissa skattningars insignifikans, varför anvÀnd modell och skattningsmetod tillfredsstÀllande stödjer slutsatserna: total elefterfrÄgan pÄverkas obetydligt av oljeprisförÀndringar: kort- och lÄngsiktig efterfrÄgan pÄ externproducerad el pÄverkas betydligt mer - en procents höjning av totala oljepriset ökar kortsiktigt efterfrÄgan pÄ externproducerad el med 0,13 procent. Höjda miljöskatter leder dÀrmed till ökad efterfrÄgan pÄ externproducerad el som, om genererad pÄ ett miljöfarligt sÀtt, kan motverka miljöskattens syfte globalt sett.

Majoriteten av förÀndringsarbeten misslyckas pÄ sikt. Trots det utgör bevarandet av dessa en liten del av forskningen inom förÀndringsarbete och baseras pÄ organisatoriskt perspektiv. Ur ett sociologiskt perspektiv ses individen som central i bevarandet av förÀndringar. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka drivkrafter bakom bevarandet ur ett individuellt perspektiv. I besvarandet har vi utgÄtt frÄn teorier som beaktar lÄngsiktighet, vilka har resulterat i nio potentiella drivkrafter som prövats genom en fallstudie pÄ en svensk akutmottagning och deras arbete med stÀndiga förbÀttringar (modifiering av Lean).

The Swedish e-commerce has been established for about 25 years, with strong growth from the millennium onwards. The companies that are active within it has many different backgrounds. Mail order companies were some of the early adaptors but today it is also common for companies to first create the e-commerce part of the business, before opening a store. A long list of companies has over the years come and gone, the rotation of the e-shops that are popular have constantly changed. We asked ourselves why.We wanted to get an understanding of the Swedish e-commerce, both from a business perspective and from a customer perspective.

The prevention of age discrimination in Sweden did not have any solvent grounds until directive 2000/78/EG was implemented into Swedish law. Today age discrimination has been banned for just over two years. This ground of discrimination has, compared to other existing grounds of discrimination in Swedish law, a lot more opportunities to make exceptions from. Given the fact that the exemption rules are vague, it is difficult to determine whether the protection against age discrimination is in fact a protection at all. The purpose of this essay is to describe what the law regarding age discrimination means.